01-05-02

 

Vädret: Frisk nordvästlig vind på morgonen. Klart och soligt hela dagen. Vinden avtog så småningom. En timmes stiltje ungefär, så vände vinden till sydväst och ökade långsamt till sjöbris.

 

 

Toppendagen!

 

 

Jepp, toppendagen är nog ett passande namn på detta dagboksblad. Till sist blev det årets i särklass bästa dag. Hittills i alla fall, är det väl bäst att tillägga. Ändå höll det knappt på att bli någon dag alls. För det blåste på ganska duktigt redan väldigt tidigt, redan kvart i fyra när jag gick upp. Men nu är jag tuff! Nu bryr jag mig inte om väder och vind! Nu åker jag ut i alla fall. I alla fall om det är klar himmel och chans till sol och havsöring. Jag vet ju det att så här alldeles i slutet av säsongen kan de stora visa sig. (Ånej, detta är ingen efterhandskonstruktion, så har det alltid varit att just de sista dagarna kan bjuda på ordentliga överraskningar.)

Är vinden nordvästlig är det väster ut som gäller. Det gäller att ha medvind hem nämligen. Redan efter ett par minuter efter denna bild togs, steg solen upp över staun. 

Jag hade krabb sidsjö och även i dag fick jag lite extravatten i téet; nämligen lite stänk. Men jag kom snart i lä på andra sidan Hasslöbron och körde direkt bort till Arpö där jag hade haft kontakter förra gången. Den 26/4 alltså.

Redan efter andra kastet fick jag hugg. "För bra för att vara sant!" tänkte jag. Och det var det också.

En skrämmande bild

Just det, det är något så onaturligt och hemskt att få gädda på drag och spinnspö. Det passar sig inte, helt enkelt. Gäddor skall tas på fluga, då är de välkomna men absolut inte så här, när man fiskar öring!
Inte nog med att man blir lurad, åtminstone i två sekunder, men de kan också bita av linan. Dessutom hade jag inte tången framme så jag hade lite besvär med att kroka loss tvåkilosgäddan. 

Till råga på allt stack jag mig på en gäddtand också under kroklossningen. Fram med plåster och så gav jag order om att svabba däck.

Den här var färdiglekt så nu är de på gång ut i ytterskärgården. Det är som sagt almanackan som gäller, inte temperaturen.
Under morgontimmarna fiskade jag av både Arpö och Arpökalv utan att se eller känna något. 
Det blåste fortfarande friskt och jag kunde ännu inte avgöra om vinden tänkte öka eller minska. Körde därför ner i ännu mer lä av Ljungskär och provade.

På det absolut bästa stället där hade jag faktiskt en efterföljare. En öring förstås och som tur var endast i tvåkilosklassen. Det fanns i alla fall öring. Klockan hade redan hunnit bli omkring nio och jag hade ännu inte fått någon fisk. (Tyvärr, i detta sammanhang kan jag inte räkna gäddan som fisk). För några år sedan hade jag fått för mig att man bara kunde få havsöring på morgonen men som tur är, har jag ändrat mig. Men lite sitter det i och ibland är det säkert så att det är bäst då också. 
Eftersom det nu stod helt klart att vinden mojnade, rodde jag ut till Busören och drev igenom och emellan alla hällar och grund däromkring och väntade på napp eller efterföljare hela tiden utan att något hände. Jo, vinden dog ut mer och mer. 

Tog det korta skuttet mellan Busören och Stångskär. Ett B-ställe. Konstigt nog, ty det har egentligen alla förutsättningar att vara A-klassat, men jag har ännu aldrig landat en öring där. Eller ens haft någon på. Däremot såg jag ett helt gäng där en gång för några år sedan. Fyra eller fem stycken var det som följde efter vid olika tillfällen utan att hugga.

Den gången var det lika lugnt som det nu blev. Lugnt och soligt. Det innebär varmt, nu i maj. Plockade av mig plagg efter plagg.  Rodde långa sträckor och fiskade mig igenom Långörarna och Boastyrs grundområden. B-ställen, men som sådana bör man kolla av dem. Ibland kan man ha tur. Men inte idag. Inte där. Inte mer än att stiltjen blev kortvarig och nu började havet krusas av sedvanlig sjöbris. Den är alltid sydvästlig men kan öka olika fort. Idag höll den sig alldeles lagom resten av min tillmätta tid.
Hm... När det gäller ställen och platser... Jag skulle ha en bild på dem. En sjökortsbild alltså. Jag skall se om jag kan skaffa fram en sådan och så kan ju lägga ut den varje gång och pricka i dagens färder och områden. Men mitt sjökort är alldeles för stort för att få plats i scannern... Jag får se...

Så här långt såg det ganska dystert ut. Hade fiskat mig ner till själva Hasslö och prövade några uddar där. En positiv nyhet för i år är att det verkar inte vara så många nät som ligger ute. Visst, några fanns det men lite har deras antal minskat. 

I mitt förra dagboksblad talade jag om årets hugg. Den utmärkelsen blev inte gammal. Ty här, vid en liten udde kom det riktiga årets hugg. Ett mycket svårslaget, kraftigt napp och en jättefisk drog iväg så det ven i linan. Det syns inte på bilden hur stor öringen egentligen är. 

I alla fall är fisken stor för mina förhållanden, är det väl bäst att tillägga.

 

Jag är fullt nöjd med en havsöring på sju kilo!

Att jag fick in den i håven är bara det ett under.

Ska man klaga på någonting är det i så fall att den hade kapacitet att väga väl över tio kilo, hade den gått ett par veckor till i havet.

 

Visserligen påtalas det i "Så skriver du fiskeartiklar" om risken att överdriva. Om att ha med flera bilder av samma fisk framför allt. Då tröttnar läsaren. Eller åtminstone redaktören som ska ta in artikeln. Men som tur är känner jag till att redaktören för den här sidan är barnligt förtjust i många fiskbilder så jag tar med även den här, tagen ur oväntat perspektiv.

Jag menar sju kilo är ju ändå sju kilo...

Tyvärr har jag glömt namnet på den udde där jag fick den. Men så mycket kan jag säga att vår fiskeklubbs ständige junior, Anders, väl känner till stället. När jag lugnat mig lite, drog jag upp draggen och rodde tillbaka och drev ner igen. En liten bit bort, högg det igen. Jag kan inte säga att jag blev förvånad, för det låg på något sätt i luften. Det kändes som jag kommit in i ett stim. Alltså att turen vänt.

Hm... det verkar som jag inte fått någon fason alls på fisk-i-vattnetbilderna. Då skall också sägas att jag tog sammanlagt ett tiotal bilder som mest visar en massa plaskande. Måste öva mer på sådana.

Jag såg när den här högg och visste därför att den inte var särskilt stor.

 

Lite över två kilo och lång och smal, gjorde att man inte behövde tveka om man skulle ta den eller inte. 
Anders, du skulle ha kunnat fått bägge två hade du stått där du brukade!

Först fiskar man fem timmar utan få napp på öring, så tar man två inom tjugo minuter. Det är havsöringsfisket i ett nötskal. 

Trots att jag kände att jag var inne i världens flyt förberedde jag mig på att avsluta dagens fiske. Visst, jag fiskade av området där jag befann mig men mer och mer tyckte jag att jag fått nog, så att säga.

Sammanlagt över nio kilo prima havsöring fick man vara nöjd med. Det fanns ju ett par andra faktorer att ta hänsyn till också. Hade jag fortsatt i den här takten kunde det bli lite farligt för mig. Jag menar det finns ju gränser för hur mycket båten tål. Jag minns nämligen inte riktigt hur stor last den kan ta...

Dessutom vill man ju inte bli hågkommen som rovfiskare, som mannen som utrotade havsöringen i Blekinge.

Därför packade jag ihop och rensade fisken. Det var förresten ingen lätt uppgift med den stora. Nämnde jag att den vägde sju kilo förresten?

Sedan jag bytte trekrok, har jag inte tappat en enda fisk. Fyra öringar i följd (och en gädda), snudd på rekord.

Få se nu om vädret håller i sig. Imorgon skall jag vila upp mig på jobbet för att åter vara ledig och kunna åka ut på fredag med nya krafter. Men lika bra eller bättre än idag vore det dåraktigt att hoppas på. 

Till sist ytterligare en bild i min populära samlarserie, "Sevärdheter i Karlskrona Skärgård"; nämligen Hasslövarvet.

Den är sevärd av den anledningen att den är skärgårdens fulaste byggnad. 

 

 
Datum Art Plats Vikt Bete Båt Vadande Från land Flugspö Fluglina Väder Tid Död Anmärkning
2001-05-02 Gädda Arpö 2 Toby 12 g S Ja Nej Nej Nej
Sol, f NV 06:30 Nej
2001-05-02 Havsöring Hasslö 7 Toby 12 g S Ja Nej Nej Nej
Sol, s-m SV 12:00 Ja Lång & smal
2001-05-02 Havsöring Hasslö 2 Toby 12 g S Ja Nej Nej Nej
Sol, s-m SV 12:20 Ja Lång & smal

 

Tillbaka till Huvudmenyn

©Gagnekulla Network Productions