01-05-15

Vädret: Dimmig morgon, senare lugnt och soligt. Svag sjöbris vid middagstiden.

Dåligt fiske; fint väder

Det positiva med dagens fiske var bland annat att jag blev visad lite nya tillfartsvägar till ställen som kan visa sig bra i framtiden. De kunde mycket väl ha varit bra idag men ja, är det stiltje, soligt och varmt vet ju de flesta att man rejält kan skruva ned fångstförväntningarna.
Fiskesättet skulle bli vadningsfiske åt Sturköhållet till. 

Dessutom skulle det bli dessa vadares sista fisketur. När lagningslapparna snart täcker större areal än själva vadarna börjar det bli dags att köpa nya. Skulle tro att det sker till hösten ty från och med nästa gång det blir gäddfiske kommer det att ske från båt.

Idag var jag även väldigt social och hade med mig en junior. Detta är andra gången han följer med. Förra tillfället dagen innan nyårsafton förra året. Sedan dess har han skaffat neoprenvadare minsann. Samt kastade betydligt bättre. Men... hm... fick lika mycket fisk som då... Fast det berodde inte på hans sätt att fiska utan främst på vädret skulle jag tro.

Jag menar, jag själv fick ju inte mer än en stackars kilosgädda. Han har fiskat flitigt på egen hand och tagit många egna gäddor sedan dess och hade förhållandena varit bättre skulle han säkert fått flera stycken. 

Dimman låg tät, korparna kvittrade, näktergalarna kraxade och ett förfärligt liv var det på Möcklö där vi började. Vad är att säga om den sträckan vi fiskade av? Jo, jolmigt, övermåttan jolmigt. Grunt och med stenig sandstrand med tång här och där såg lovande ut men tätt med grönalger förtog det positiva. Någon gädda följde efter och där fick jag dagens enda fisk, en liten kilosgädda. 
-Ha, den offrar jag ingen bild på, sade jag kaxigt, vi får ju många fler idag.
Det hade nämligen talats om andra ställen där det bara vimlade av jättegäddor och superfina bottnar. Men det inre av Möcklö kändes inte så fruktbart att fortsätta vid. Där var det säkert bättre på vintern skulle jag tro.
Så efter någon timme satte vi oss i den gamle Saaben och körde längre ut på Sturkö.

Nämligen till ett ställe som heter Bredaviks brygga. Som synes vetter det mot staun till. Dimman har precis lättat och solen hamrar ner heta solstrålar i nackarna på oss. Visst, här fanns mycket tång och sten, men inte ett napp fick vi. Men gäddor sågs.

Själv kunde jag iakttaga flera stycken som stod med huvudena inkörda i tångruskor och bara surade. En kunde jag till och med peta på med spöspetsen. Underligt nog hade jag också en i fyrakilosklassen som långsamt kom simmande bakom flugan. Istället kändes det som om man hellre ville sola och bada där.
Så småningom blåste det upp en svag sjöbris, men Bredavik ligger ju på insidan så att säga och det innebär lä. Därför körde vi tillbaka till Möcklö för att pröva en annan del. Den som ligger närmare Möcklösundsbron. 
Åh, där har vi förresten en väldigt stor och fin bro som jag ännu inte har plåtat, men det kommer.

Svettigt, varmt, svårt och besvärligt var det att ta sig ner till vattnet. Hoppa över taggtrådsstängsel och klättra över stengärdsgårdar iklädda vadarbyxor går väl bra, men vada och fiska i dybotten är inte så kul.

I efterklokhetens tecken är det lätt att konstatera att vi skulle provat någonstans på antingen Tjurkös eller Sturkös östsidor istället. Fast å andra sidan så vet jag hur bottnarna är på östra Möcklö nu vilket jag inte visste innan.

Här står junioren och kastar på riktigt duktigt men han står på gungfly.

Vi fiskade en stund men så fastnade jag med flugan i en hög, taggig buske och då blåste jag av vidare fiske. Klockan var då också närmare 14 och trots fyra nya lappar på vadarbyxorna hade de läckt ordentligt, kunde jag tydligt känna.
Men ett av de primära syftena med denna fisketuren hade vi ändå uppnått; nämligen som generalrepetition inför stundande helgs fiskeresa. Då skall vi i min fiskeklubbs regi köra upp till Eksjö och testa Bergets Sportfiske och rapport därom kanske kommer i nästa vecka någon gång.

©Gagnekulla Network Productions