02-04-01

Vädret: Ungefär samma som igår. Soldis, svaga vindar på sydväst, väst. Fast det kom en liten regnskur vid middagstiden. Men å andra sidan klarnade det upp mer än igår på eftermiddagen. Det blåste inte upp så mycket heller.

Måndag, Annandag Påsk

 

Mer jämförelsematerial

eller

Förföljandet av stor gädda

eller

På tredje dagen blev han trött

 

 

Eller att det är tur att jag skall jobba idag. Fyra dagars heldagsfiske skulle bli för mycket för mig, känner jag nu på morgonen efter. Det skulle också bli för mycket för min vänsterhand. Där ansamlas nämligen diverse småsår som svider och gör ont. Sår efter gäddtänder, öringgälar och så råkade jag skära mig lite när jag rensade gårdagens öring också.

Men igår morse sjöd jag av energi minsann. Energi som om den ägnats åt "nyttigare" saker såsom toaletter, trädgårdsarbete, bilvård eller allmän städning fyllt mig närstående personer med salig lycka.
Men vi kom ju till denna planeten för att flugfiska och ha kul, eller hur?
Jobba är ett nödvändigt ont för att vi skall få pengar till att köpa flugfiskegrejor, vadare och en bil för att kunna ta oss till fiskeställena. Så lyder min enkla filosofi som jag på särskild anmodan kan vidareutveckla. 
En ganska ytlig filosofi kanske men ovanstående utgör lättversionen av den. 
Min kunskapsteori går inte av för hackor, den heller, men är inte lämpad att presentera i detta forum.
Så mycket kan jag dock säga att den utgör en vidareutveckling av Kants 

allmänna tankekategorier. Nog med filosofi för denna gången.
Vad jag istället ägnade min energi åt i morse var att dels skriva ner dagboksbladet för igår samt att tillverka och reparera några flugor av one-size-typ.
 Hm... jag upptäcker att jag hamnat i lite namnproblem här. Alla vet ju hur en "Vit Gäddsara" ser ut. Alla, i detta sammanhang avser de som brukar läsa mina dagboksblad. Den fluga som jag kallar regnbågssara liknar till stor del den fluga som går under namnet vit sara. Skillnaden är bara att jag binder min på en kamasankrok med hela vingen såsom stjärt. Inte på långskaftad streamerkrok alltså.
En "One size fits all" är ju bara en kompromiss mellan de två ytterligheterna. Jag sätter på en wiretafs på en lite större regnbågssara, helt enkelt. 
Flera gånger idag kom jag till exempel att undra om den är så bra. 
Kanske är den för liten för stora gäddor och för stor för kräsna öringar?
Man kanske skulle göra som förr i tiden då det var så populärt med upphängare. Man använde ett så kallat flugkast bestående av tre våtflugor av olika mönster. En ändfluga och två upphängare.
I början av min flugfiskekarriär provade jag konceptet men tyckte att allting trasslade sig tillräckligt bra ändå. En stor gäddsara som ändfluga och en liten regnbågssara som upphängare hade väl varit fint?
Tänk, en havsöring och fyrakilosgädda på samma kast...
Prova gärna och maila hit och berätta!
Men vad jag ville komma till var att jag från och med nu kommer att kalla dem för One size, helt enkelt. Detta främst för statistikens skull.

Här står jag ganska tidigt på morgonen och blickar ut mot spetsen på Torhamns Udde. Idag var jag nästan först här. Det var bara en bil på parkeringen när jag kom hit. I efterhand fick jag reda på att det igår hade varit öppet hus hos nån ornitologförening här på Torhamns Udde. Därav folkvandringen.
Havet låg nästan spegelblankt idag. Tänkte jag skulle prova längst ut vid en stenbrygga som finns där. Vadade ut till vänster om den och fiskade mig österut. Mycket sand och sten var det. En svag krusning gjorde att det såg fint ut. För möjligheten att få napp alltså. Men ingenting hände i den vägen. Använde förstås just en One size eftersom det såg mycket giftigt ut för havsöring. Vågade inte följa stenrevlarna ända ut. Jag blev osäker på djupet och gick istället igenom stenansamlingarna och kom in i den stora viken som syns till vänster i bilden. Men där blev det totallä. (Hm... det nyss skrivna ordet ser konstigt ut... Man kan tro att det är franska... Det är bäst att ändra det till 'totalt lä'.)

 Hade väl knappt fiskat en timme förrän det började flockas med folk. Jag upptäckte snart att de kom i två kategorier. Var de färggrant klädda var det sådana som körde till parkeringen, strömmade ut med barn och matkorg, gick några hundra meter ner för vägen. fikade och körde hem igen. Var de grönklädda hade de oftast med sig kameror med teleobjektiv och kikare. Fågelskådare helt enkelt. Visst, det fanns precis fullt med fåglar av alla de sorter här. Ett fruktansvärt liv rådde utifrån sjön, i buskar, snår och i luften.
Jag är ju ingen expert, även om en del dagboksblad tidigare måhända ha gett sken av det, men en art blev jag väldigt nyfiken på. Säkert finns det många bättre kunniga i ornitologi än jag själv bland mina läsare; så vilken fågel är det som låter: Oäääh! Oäääh! hela tiden?

Vad har vi här då?
Mer bilder på böjda spön, utan tvivel. 
Men var någonstans ifrån då?

Nja, nu tvingas jag tyvärr bli lite hemlighetsfull igen. Idag skulle jag kunna luras med gott samvete eftersom det är den första april men jag har svårt att ljuga. Luras lite, kan jag däremot ägna mig åt hela året. Eller snarare förvirra än direkt ljuga. Men idag upptäckte jag att jag faktiskt hade hittat ett A-ställe vad gäller havsöringen igår. Eftersom jag fick en till där idag. Mer om det senare för fisken på bilden, eller snarare virveln av den, är i stället dagens första gädda.
Men bilden uttrycker även något annat. Nämligen kvintessensen av allt jag älskar i fråga om flugfiske efter gädda.
Vandra omkring på slät sandbotten på lagom grunt och klart vatten, lagom vind och lagom solsken. Lägga ut kasten bland små tångruskor och mörkare fläckar och spana ihärdigt efter mörka skuggor som eventuellt kan komma farande. Och ibland även gör det.
Och som en extra bonus just nu; att inte veta om det är gädda eller öring.

Den här gäddan har jag sett förut. Om det inte finns två gäddor med bitmärken på sidorna förstås inom samma område. 
Vad kan den ha råkat ut för: säl eller större gädda?

På tal om stora gäddor så hände det sig att precis när jag släppt tillbaka tvåkilosgäddan, tittade jag upp och runt omkring mig. Då upptäckte jag en stor gädda som långsamt kom simmande mot mig. I fem, sexkilosklassen ungefär. Men så kom den för nära, såg mig och slank iväg. Den hade förmodligen lockats hit av den mindre gäddans sprattlade och plaskande. Förmodligen var det samma gädda som jag hade sett igår också.
Mer om den gäddan senare.
Ja, jag fortsatte fisket både länge och väl och vandrade över väldiga områden. (OBS, förvillande text, rökridåer samt undanhållande av sanningen!)
Nästa napp jag fick var nämligen av havsöring!

Lite mindre än den igår men nog lika lång. Men en besvikelse vad gäller kämpatakter. Inte heller kunde jag få en bra bild av den i vattnet. Och sannerligen inte i luften heller för den hoppade inte en enda gång. Trots fin kondition och en stor paddel till stjärtfena. 
Så där gick alla poängen till havsregnbågen borta på Gö. Inte heller idag hade jag tagit håven med mig. Fick därför försöka med tricket att föra in öringen mellan benen och trycka till. Det gick bra för nu började jag riktigt få kläm (obs, vits!) på det här med att fånga öring mellan benen. 

I detta sammanhang skulle man kunna lägga filosofiska synpunkter på hur vi människor bedömer andra levande varelser efter hur väl de kämpar för sina liv. Men det avstår jag ifrån just nu.

Däremot kan jag tycka att alla människor borde få chansen till flugfiske eller andra nöjen som de själva sätter lika högt som jag sätter fisket, istället för att känna sig tvingade att fästa sprängämnen på sina kroppar och spränga sig själva och andra till döds. Nej, tillbaka till fisket!

Vacker och grann att skåda är den i alla fall. Förmodligen kommer den även att smaka gott när det så blir dags.

Nu gjorde jag en ny scenväxling. Rensade fisken och företog en lång vandring tillbaka till bilen och lade in den där. Gick tillbaka ut mot udden. Tidpunkten var nog kring ett-tiden och det mulnade på. Jag trodde även att vinden skulle öka betydligt mer än den i själva verket gjorde.

Men nu eller aldrig ville jag fiska på den östra sidan. Där jag ständigt misslyckats förut. Där det alltid varit för högt och för grumligt vatten förut. 

Tyvärr fick jag en gädda alldeles i början. Längst ut på en liten udde till höger i bilden. En liten gädda som bara lurade mig att slösa bort alldeles för lång tid här. Jag kommer nog aldrig att bli vän med den här sidan av Torhamns Udde. Där är nämligen alldeles för svårvadat för min smak. Alldeles för mycket sten. Ett par gånger höll det på att sluta illa med en allvarlig halkningsolycka. Man kunde ju trilla och fördärva både sig själv, kameran och mobiltelefonen!
Regnet var bara kortvarigt och snart lättade det igen till nästan rent solsken. Fiskade väl ett par timmar där den mesta tiden gick åt till att snubbla, halka och balansera sig fram till nästa kastplats. Mer och mer tänkte jag på den där stora gäddan jag sett på förmiddagen. Tänkte att jag borde göra ett nytt försök på den. Tänkte att den nu borde ha lugnat ner sig och kunde tänkas vara intresserad av att nappa så vi kunde pratas vid en stund.
Avbröt därför fisket på den östra sidan, vandrade neråt udden tills jag kom fram till vägen tvärs över och följde den tillbaka till parkeringen. Pustade ut en stund inför den långa promenad jag ändå hade framför mig och lättade därför på klädseln lite. 
Nu är jag nästan expert på den här sidan av Udden och vet var det finns chans på fisk och var det är fisktomt. Men när jag vadade på grunt vatten ut mot där jag tidigare sett gäddan, såg jag den plötsligt framför fötterna på mig. 
En ganska märklig händelse var det för jag vadade inte det minsta försiktigt utan klampade på i det grunda vattnet utan en tanke på att det kunde finnas fisk just här. Jag såg tydligt den bakre halvan av den med den främre instucken bland tång och sjögräs. En stund stod jag bara och stirrade på den. På knappt knädjupt vatten. Hade jag haft en huggkrok eller snara med mig hade jag hur lätt som helst kunnat fånga den. Det hade jag naturligtvis inte gjort för vad skulle det ha legat för nöje i det?
Uppenbarligen stod den och sov. Ett sådant beteende har man ju sett förut då och då men då hade vädret varit annorlunda. Bleke och solsken mest.

Nu petade jag på den med vadarstaven. Då äntligen vaknade den och simmade iväg. Jag gjorde en vid kringgående rörelse för att kunna fiska efter den för nu tyckte jag att den vägde mellan fem och sex kilo. Men den högg inte.

Istället fick jag ett par mindre gäddor. 

 

Avslutar dagen, påsken och turerna till Torhamns Udde med den här bilden på en gädda som stretade på duktigt och som gav en försmak på den roliga tid som följer efter gäddleken när våra grönfläckiga vänner åter sprider ut sig. 
Fast däremellan kommer maj. En månad då jag brukar trappa ner på fisket. Dels brukar jag ha fiskat ganska intensivt efter havsöring under hela april och dels brukar näbbgäddorna fördärva allt fiske då.
Visst, man kanske skulle binda några näbbgäddssaror och fiska avsiktligt efter dem på lätt utrustning.

Vi får se...
Nu kände jag mig ordentlig mör och sliten efter tre dagars intensivt fiskande. Tänkte till och med att det var skönt att äntligen få jobba... Behövde nämligen vila upp mig ett par dagar...

 


 
Datum Art Plats Vikt Bete Båt Vadande Från land Flugspö Fluglina Väder Tid Död
2002-04-01 Gädda Torhamns Udde 2 One size Nej Ja Nej Ja Flytlina s-m SV, soldis 10:00 Nej
2002-04-01 Havsöring Torhamns Udde 2,5 One size Nej Ja Nej Ja Flytlina s-m SV, soldis 10:30 Ja
2002-04-01 Gädda Torhamns Udde 2 One size Nej Ja Nej Ja Flytlina s-m SV, soldis 12:00 Nej
2002-04-01 Gädda Torhamns Udde 2 One size Nej Ja Nej Ja Flytlina s-m SV, soldis 15:00 Nej
2002-04-01 Gädda Torhamns Udde 2,5 One size Nej Ja Nej Ja Flytlina s-m SV, soldis 15:30 Nej

 

 
Tillbaka

©Gagnekulla Network Productions