02-05-03

Vädret: På morgonen mulet eller snarare ett tungt dis. Men mer och mer glipor av blå himmel visade sig ju längre dagen led och redan vid elvatiden var det nästan helt blå himmel. Först blåste det en måttlig nordostlig vind. Vid middagstiden dog den helt ut en stund för att övergå till en sydostlig sjöbris, tolkade jag det som.

Fredag

Pliktskyldig fiskerapport

Jag måste erkänna att idag var det nära att det inte skulle bli något dagboksblad skrivet. Tänkte helt enkelt fuska till det och strunta i att skriva något. Det har blivit lite för mycket fiskande de senaste veckorna och därmed skrivande om i princip samma slags fiske. Tråkigt både att plita ner och att läsa. Man ska kanske inte kalla det surrogatfiske när det oftast riktat sig mot vår vän gäddan men egentligen är det ju havsöringens tid nu. Och visst, oftast har det varken varit tråkigt eller dåligt utan jag har haft det mycket trevligt stundtals. Men idag var det ett rent elände på många sätt. När halva dagen hade gått hade jag bestämt mig - idag hoppar jag över att skriva rapport. Jag sparar den tiden åt något nyttigare. Det som gjorde att jag ändrade mig var i och för sig inte någon sensation eller händelse som absolut inte fick negligeras för senare generationer att läsa och ta del av, utan bara en liten trevlighet. Så här var det:

Det var ju semester idag och alltså fiske. Den sista dagen som jag plockat ut för båtfiske efter havsöring alltså. Den tredje maj... Förra året var öringfisket som bäst då.  Både den andra och fjärde maj 2001 hade det varit toppenfiske medan redan den tionde var det slut. Valde därför att köra hit dit vägskylten så uppfordrande pekar. Helt folktomt som det brukar vara på morgonen och på vardagar. En till synes lagom vind blåste. Och med tanke på hur bra det hade gått att fiska här sist kände jag mig till och med lite hoppfull för blank fisk.  Gick tvärs över udden från parkeringen, ner mot där jag slutat fiska förra gången. Alltså ganska långt ner på östra sidan.

Kanske skulle jag få den där lilla extra turen idag och en stor blank svartprickig fisk skulle ta min extra lilla One Size idag...? För det är nu som chansen är som störst för stor havsöring. Likaså är det alltid ett element av slump inblandat i alla former av fiske. Se där, en annan av mina teser som jag upprepar när jag tycker det passar.

Började här i alla fall. På insidan; den norra alltså av den här lilla halvön med sjömärket, eller vad det är på. Men tre faktorer skulle samverka till att fisket blev dåligt. Högvatten, grumlighet och vind som låg på lite för mycket. Men det var bara lite för mycket av var och en av de här förtretligheterna. I tidningen såg jag att det till exempel bara hade varit +13 cm högvatten. I vintras hade jag varit evinnerligen tacksam över så lite över, men den lilla skillnaden mot det som det varit förra gången gjorde att jag inte kunde vada den där lilla extra biten utanför strandstenarna och tången. Så en lång sträcka blev det mest att snubbla och förflytta sig till bättre positioner som ändå var svåra att finna. Fick ett par smågäddor bara. 
Nej, det var inte alls trevligt. Satte en fluga i botten också. Fick knutar på linan. Ju längre ut mot själva udden jag kom, desto mer lä för vinden blev det dock och det var ju positivt. Men någon fisk förutom de två smågäddorna såg jag inte till. Tröttnade omkring kl elva och gick tillbaka till parkeringen. 
Åt min frukost och det är ju alltid trevligt. Under tiden klarnade det upp också. Ännu trevligare.

Gick efter det till en annan plats av Udden. Som inte ens kan betraktas som själva Udden förresten. Ett litet ställe som jag själv upptäckt och svartsjukt vill hålla hemligt. I solskenet och med mat i magen steg livsandarna en hel del. 

En fyrakilos kom och tog flugan. På den här delen kring Udden var vattnet klart och botten jämn att vada på.  En fyrakilos som väger så pass mycket efter leken är verkligen en värdig motståndare och mycket kul att få. Inte nog med det, på samma ställe fanns det flera andra gäddor och ett tag trodde jag att jag hittat ett riktigt stim för jag såg fler än som nappade. För just då dog vinden ut helt och hållet och det blev spegelblankt en liten stund.

Man kan väl säga att det var den här bilden som gör att jag ändrade mig och ändå skrev ihop de här fåtaliga raderna till dagboksblad. Jag menar, för vilka skall man annars visa fiskebilderna? Det är i alla fall inga hemma hos mig som uppskattar dem till dess fulla värde nämligen.  Tycker att den är så läcker där den simmar i solglittret över sandbottnen.

Jag kan väl säga att det är inget lätt åtagande att skriva dagbok, varken en vanlig eller fiske. Det är mycket lätt att halka efter nämligen. Jag vet ju att det finns även en hel del som skriver vanlig dagbok här på nätet och någon som också skriver fiskedagbok. Men jag vet också ett par som började skriva fiskedagbok men som ganska snart tröttnade. Man har gått ut med stolta ambitioner men så har det inte blivit så mycket mer. Som sagt, det är mycket lätt att halka efter...
Nu räddade i alla fall bilden ovan mig från att göra det idag i alla fall.
Snart var jag i land igen och funderade på vad jag skulle göra. Jag hade tid till att stanna till någon helt annanstans och fiska ytterligare på hemvägen. Men så ringde jag till Kamm's för jag vet inte vilken gång i ordningen den här veckan för att höra om motorn mot förmodan skulle vara klar. Det var den och då körde jag direkt in till staun för de stänger kl 16 och då skulle det ändå bli ont om tid för annat fiske.

Ja, ja... Körde ner till båten och satte i alla fall motorn på plats och kan eventuellt använda den som i övermorgon. Vi får se, förmodligen blåser det väl för mycket...

©Gagnekulla Network Productions