02-05-22

Vädret: Frisk nordlig vind. Sol, sol, sol!

Onsdag

One size fits verkligen all idag

eller

En giftig fluga

eller 

Nästan fyra arter idag!

eller 

Blank fisk i hugget

Websitens rubriksättare firar verkligen triumfer idag. Han kom även dragandes med "Skönt sommarfiske", "Lite ljug på slutet" eller "Massvis med bilder!", men någonstans får chefredaktören sätta stopp. 
-Vad säger du...? Du vill ändra dig och bara ha en rubrik...? Jaha, och vilken då?
-"En-orm upplevelse"
-Nej, nu ändrar jag ingenting. Redan har jag mailat råtexten till webpubliceringsenheten på företaget och de har sin deadline att tänka på! Förresten borde du veta hur jag ogillar särskrift och dåliga ordvitsar!
-Men...
-Inga protester!

Läsare av dessa spalter borde känna igen bilden ovan. Den föreställer Gravfältet på Gö. Nu i sommarskrud. Av flera anledningar valde jag att köra hit idag efter pingsthelgens jobbardagar. Dels blåste det en frisk nordanvind som gjorde att jag inte hade någon större lust att ge mig ut i båten och dels ville jag ha en behaglig dag på jämn, fin, grund sandbotten istället för att halka omkring på svårvadad kullerstensbotten och slutligen ville jag återuppta sökandet efter stor gädda här som jag fick avbryta pga tidsbrist sist jag var här, nämligen 02-04-26.
Men den delen av fisket gick inget vidare.

Av samma anledningar som förra gången använde jag mig av en One Size.  Fisket inleddes på ett mycket lovande sätt av en tre-och-en-halva och jag trodde (som vanligt) när jag får en fisk tidigt att det var den första i en lång serie.

En högst medelmåttig gädda som jag inte i vanliga fall skulle slösat bilder på. Men eftersom det faktiskt blev den enda gäddan fick den komma med. Och jag vill även kunna dokumentera dagens artrikedom.  Det blir lite av den röda tråden i detta dagboksblad. Annars brukar mina reportage vara ganska artfattiga nämligen.

Förra gången jag var här motiverade jag användandet av en liten One Size med att det förelåg en liten risk att det kunde finnas blank, prickig fisk här men det trodde jag var helt uteslutet så här i slutet av maj. Däremot borde det vimla av näbbgäddor idag och jag tänkte faktiskt fiska efter dem med avsikt idag. Roa mig litet med det i det sköna vädret ty som en högsommardag var det idag. Och redan långt in i viken såg jag de första. Kände några små drag i linan och kunde se dem följa efter.
Döm om min förvåning då detta hände:

Jag såg ett försiktigt vak på ett klassiskt ställe. Inte vid en viss sten, udde eller vik utan på gränsen mellan stiltje och vind. Och där vet man vilken art som gärna stryker omkring. Spänt kastade jag dit och genast tog en vilt plaskande fisk flugan! Lägg märke till den suddiga veven på bilden. Det betyder att spolen befann sig under kraftig rotering. Fisken rusar och drar ut lina. Då skall man komma ihåg att jag alltid har slirbromsen hårt ställd. Mycket riktigt var det en regnbåge! En mycket trevlig överraskning, må jag då säga. Ingen håv hade jag naturligtvis med mig men konsten att fånga fisk med knäna behärskar jag nu till fulländning så det var inga problem att få grepp om den.

På vintrarna kan man få mycket fina regnbågar här. Välvuxna med hela fenor som återvänder från havet för att gå upp i Ronnebyån. Sådana som rymt från odlingen för flera år sedan förmodligen. Helt i motsats till den här fisken. Jag skulle uppskatta den här regnbågens tid i frihet till mellan tjugo minuter och en timme! Fulare fisk har jag sällan skådat! Jag skattade dess vikt till två kilo. Förmodligen uppvägdes dess fulhet av dess godhet, då i kulinariskt hänseende förstås. Dess moraliska egenskaper vill jag inte spekulera om. En hygglig kompensation för det uteblivna havsöringsfisket.

Naturligtvis inriktade jag mig på fler regnbågar. Jag spanade med så skarp blick jag kunde uppbringa efter andra liknande vak och kastade och kastade, dock utan att kunna reproducera den fångsten. Jag betraktar den fisken som ren slumpfisk. Förmodligen rymmer det enstaka regnbågar hela tiden i större och mindre grad från sådana här stora odlingar som den ute i Ronnebyfjärden och kan stryka omkring i närheten. Nej, istället blev det näbbgäddorna som skulle dominera resten av fiskedagen.

En regnbåge är ju dock en regnbåge och därmed i sin fulla rätt att förekomma på en idolbild. Även om den är så fenklippt och lider av osund fetma som den här stackaren. Hm... undrar om det är sådana här missfoster som jag kommer att betala 200:- per styck för att fiska upp, nu på lördag... Fast jag kanske inte får något. Det är väl bäst att förvarna läsarna om att nu på lördag skall jag bedriva put and take-fiske i något som heter Persa-dammen i klubbens regi.

Men då slipper man väl i alla fall näbbgäddorna som tyvärr inte fick komma till sin rätt efter att ha fått regnbågen.

Åh, jag har lite ont om naturbilder idag, märker jag, men här ovan lägger jag in en i alla fall. Det blåste en frisk nordan så jag började här vid Gravfältet och fiskade mig utåt, mot själva bad- och parkeringsplatsen. Lite efter tio hade jag fiskat färdigt första rundan och gick upp för att äta frukost. Då märkte jag verkligen att sommaren hade kommit för där fanns folk som både solade och badade. Nu fick man verkligen se upp så man inte fick någon simmare på kroken eller någon korvgrillare i bakkastet!

Jag gick tillbaka ner ett stycke och fick nu hålla till ute på det grunda området utanför vassarna för ute på udden stod det fullt med högljudda tyskar och slängde och dängde med grova haspelspön. Jag borde egentligen ha kört till något lugnare ställe men det var så skönt väder att jag ändå ville stanna kvar ett tag. Och verkligen koncentrera mig på näbbgäddorna och ge dem en chans. Den annars fisktomma viken passade i alla fall dem för där förekom de i stora mängder och överallt bildade de lekgrupper som plaskade omkring i cirklar.

Mest påminner den om en orm när den kommer simmande med en One Size i den hårda näbben. Kamasan frågar inte efter ben eller näbb, den fäster i alla fall. Ett par jag fick var tyvärr felkrokade. En hade dessutom snott in sig i linan så dant att när jag lossat på kroken kunde jag ändå inte släppa tillbaka den utan fick kapa linan.

Jag gjorde ju helt fel idag. Egentligen borde jag ha tagit med mig en #5-utrustning och sagt till mig själv: "Åh, idag skall jag bara fiska näbbgädda. Riktigt njuta av den silverglänsande miniatyrsvärdfisken som ju i förhållande till sin storlek, är så stark och kämpig." Eller använda andra liknande fraser som reportagen i alla sportfisketidningar brukar krylla av i majnumret.

Men det skall erkännas att de ormlika fiskarna är ganska fina att se på. Fast de slingrar och ormar sig att de är svåra att få grepp om. Det här exemplaret är lite felkrokad i det att flugan sitter vid bröstfenan. Men en enkelkrok brukar man ändå kunna lossa utan att skada fisken.

Jag var lite slarvig med bokföringen idag. Inga näbbgäddor kom med i statistiken. Sammanlagt fick jag nog fyra eller fem stycken och vad de vägde har jag ingen aning om. Kanske tre eller fyra hekto per styck.

Men så hände en underlig grej...

Ibland får man ju en fisk som avviker från hur de brukar se ut. Den kan vara hybrider, albinos eller ha andra genetiska variationer som gör att man kan ha svårt att artbestämma dem. För den näbbgädda som nu högg såg verkligen konstig ut.

Den slingrade och ringlade mer än någon annan och var verkligen i hugget. Linan bara väste ut från rullen. Naturligtvis högg den på en One Size som är en riktigt giftig fluga.

Ibland när jag lossar fisk kan den bitas eller snarare att man gör sig illa på dess vassa tänder men det brukar läka bra. Men så icke efter denna.

Den otacksamma fisken högg mig i handen och den svullnade snabbt upp till den dubbla storleken. Jag kände mig matt och konstig också ett bra tag. Även färgteckningen var lite ovanlig på detta multikulturella äktenskap mellan en näbbgädda och en ål.

Låter ovanligt eller hur, men vad skulle det annars vara?

Kolla själva här på bilden till vänster! Men på något vis känner jag på mig att jag missat något här. Jag kanske inte ska stänga av TVn så fort de visar naturprogram.  Men jag vet, kanske någon läsare är mer bevandrad i arternas uppkomst och utveckling och kan identifiera den här fisken.

Men det mest konstiga var att efter den jag släppt tillbaka den i vattnet så tog den närmsta vägen upp på land! Det måste ju vara unikt för en fisk. Ibland träffar de ju på fiskar som man trodde varit utdöda i hundratusentals år såsom kvastfeningen. Kanske denna var en sådan unik mellanform som representerade den felande länken mellan fisk och landlevande kräldjur...? Eller också kanske det är så att jag ljuger så jag blir blå i ansiktet. Jo, så är det nog. Tyvärr är det nog en yrkessjukdom hos fiskereportageförfattare att man ibland kan handskas lite ovarsamt med sanningen.

Jag menar så dum att jag inte skulle känna igen en snok när jag ser en, är jag trots allt inte! 
Ty självklart var det en orm jag såg och alla vet ju att snokarna gärna uppehåller sig i vattenbrynen. Det där att den skulle ha huggit på flugan är helt fria fantasier från min sida. Eller att den högg mig i handen med för den delen. Jag bara råkade se den när jag skulle gå i land för att rensa regnbågen.

Hm... om nu någon fiskereportageförfattare skulle känna sig förolämpad av denna utsaga så kan jag bara säga att jag dömer andra efter mig själv.

Så slutade denna fiskedag, i alla fall själva fisket. Det var så mycket folk ute på Gö idag att jag packade ihop lite i förtid. I och för sig var det lite planerat för jag tänkte passa på att äntligen köra till Karlshamn och kolla om min spötopp fanns kvar i Fiskeshopen därstädes.

För att illustrera det härliga sommarvädret kan jag inte låta bli att ta med den här fina bilden av det som jag kallar Gö-portalen.  Där trädens kronor går ihop och bildar ett valv.  Det finns bara några hundra meter från parkeringen på Gökalvs badplats. Från Gö är det inte så långt till Karlshamn och jag körde dit på tre kvart.

På Fiskeshopen har de mycket grejor. Och min spötopp hade de kvar och jag kunde hämta den.  Så nu är jag verkligen väl försedd med gäddspön. Tre styckna det ena bättre än det andra. Dessutom köpte jag upp nästan hela deras lager av Kamasan metkrokar storlek 4. I princip den enda krok du behöver. B982, X Strong för att vara exakt.

Nästa gång jag fiskar blir förmodligen på lördag. Socialt party-fishing i en trädgårdsdamm måhända. So stay tuned för nya fiskehistorier, lika osanna som osannolika!

©Gagnekulla Network Productions