02-06-02

Vädret: Klar morgon med oväntat frisk nordlig vind. Fortsatt solsken med lite växlande molnighet då och då. Vinden, mojnade,  dog ut och svängde till sydväst vid halv elvatiden. Ökade inte så mycket utan höll sig i skinnet.

Söndag

11-0 till hemmalaget!

eller

Segern vunnen i första halvlek

eller

Bollön är rund

eller

Seger trots skadeproblem i hemmalaget

Just det, äntligen kom jag ut på riktigt fiske efter så mycket sidospår med näbbgäddor, regnbågar, missade havsöringar, motorproblem, put-and-take-fiske och jag vet inte vad.
Man kan också uttrycka det som att äntligen sparkar det riktiga VM-slutspelet igång efter allt kvalspelande. För er som inte vill se slutresultatet i förväg; blunda nu! 
För er andra kan jag avslöja att jag gick till semifinal och bärgade silvermedalj med en niokilosgädda. 

Så, nu kan alla titta.
Ordentligt med bilder kommer det förstås att bli. Men jag tror att vi hoppar över reprisbilder i slow-motion idag. Det får anstå tills jag skaffar videokamera vilket lär dröja. Istället går vi till den första naturbilden.

Vad gäller platsen har jag skrivit Kring Bollöarna på alla gäddorna. Det är ett ganska stort område med många klippor, holmar och skär och även om jag hade velat det hade jag inte kunnat vara mer exakt ty de flesta saknar namn. I alla fall på sjökortet men förmodligen har väl ovanstående holme ett lokalt namn. Kanske heter den Fifaskär eller Blatterholmen, vem vet?
Från och med nu kommer den i alla fall att heta Fifaskär i min bok. 
Det blåste en överraskande frisk nordanvind redan tidigt på morgonen men jag satsade på att det endast var landvinden. Det vill säga motsatsen till sjöbrisen. Eller morgonbrisen kanske det heter. I alla fall uppstår den under högtryck för att fastlandet är kallare än havet under natten.  Senare på dagen är det tvärtom så då blir det sjöbris i motsatt riktning.
Jag blir nämligen väldigt nervös av att åka ut och fiska i nordlig vind. (Det blir motvind hem då, kan jag upplysa läsare som inte har väderstrecken klart för sig, och väldigt besvärligt att ro hem om motorn går sönder) I synnerhet som det idag var första gången jag använde motorn sedan den varit på reparation och de dessutom sagt att det var tveksamt att den skulle hålla hela sommaren.
Men den startade som den skulle och gick bra hela dagen. Även om den verkade vara lite långsammare än innan. 
Bollöarna är belägna mellan Aspö och Hasslö så det tar mig cirka en timme att köra dit. Men strax innan kl 07 kunde jag kasta de första kasten. Nu är det sjunklina som gäller och en extra stor gäddsara dessutom. 

Efter en mindre gädda fick jag ett ordentligt hugg av nästan matchavgörande karaktär. Men den klarade inte riktigt kvalgränsen för att räknas till de stora gäddorna men var kul ändå. Med några undantag var gäddorna riktiga kämpar. Samtliga var naturligtvis utlekta men lite förvånande var att de flesta redan ätit upp sig så pass. Näbbgäddplågan hade minskat ordentligt också. Det var bara ibland man kunde se någon följa efter eller man kände ett plötsligt hugg utan att en riktigt gädda kom efter. Huggen kom behagligt tätt och det var en fröjd att vara ute. Solen värmde skönt och särskilt en liten gädda minns jag. Den utvecklade en kraft och energi som en bogserbåt! Hade jag inte sett den när den högg hade jag trott den vara minst tre gånger så stor.

Matchen utkämpades på Kamasan-stadion kan man säga. För jag kan ärligt säga att det var tack vare det japanska stålet som jag inte tappade en enda av de gäddor som högg. Visst, några följde bara efter men det kan ju ingen krok hjälpa. I synnerhet lite senare när det blev spegelblankt.

Kan det vara från den här klippformation som uttrycket "Bollön är rund" härstammar? I alla fall verkar den inte höra hemma i den här delen av Blekinge skärgård. Nå, tillbaka till matchen. Den utvecklade sig precis efter förbundsledningens planer. Så här i början av juni vet jag att många stora gäddor gärna stannar till på sin väg ut till havs (om det är dit de ska) från lekvikarna. En helt matchavgörande situation låg i luften.

En fast situation som var noga inövad yppade sig snart. Jag närmade mig nämligen ett storgäddställe. Visserligen från fel håll eftersom vinden fortfarande var nordlig men det hade inte spelat någon roll tidigare på morgonen. Gäddorna fanns på plats ändå. 

Och mina damer och herrar, gäddan på bilden väger ganska exakt nio kilo! En matchvinnare helt klart! Tyvärr, eller kanske man ska säga lyckligtvis, uppförde den sig väldigt spakt, på gränsen till mesigt.  Trots att den var otroligt kraftig och synbarligen i väldigt fin form kunde jag oväntat lätt få in den till båtkanten och utan minsta problem lyfta in den i båten. Rena straffsparken! När den väl låg på båtbottnen började den leva rövare och bli oregerlig men då var det så dags. Båtbottnen blev slemmig, lådor, saker och väskor for omkring så att domaren visade gult kort!

Hm... jag vet inte om det kommer att föreligga något trovärdighetsproblem här eller inte. På bilden ovan ser den inte så särskilt stor ut, eller hur?
Är man ute i båten är det också väldigt svårt att få till fina idolbilder på stora fiskar. Men jämför med mina 44:or till fötter på bilden nedan. Jag vägde den naturligtvis men måsar och tärnor är mina enda vittnen att den tyvärr inte riktigt vägde tio kilo.

Mätte jag den inte då?
Nä, för dels hade jag mitt billiga ABU-spö utan graderingar på och dels hittade jag inte tumstocken i väskan. Fast jag letade inte så länge för den var som sagt väldigt kort och tjock. Nu ser jag att den var lite längre än själva båtbottnen vid mitt-upphöjningen. Får se om jag utför mätningen nästa gång jag åker ut.

Någon gång i den förvirrade situationen i målområdet när jag vägde, fotograferade och lossade kroken och den betedde sig som en fotbollshuligan av värsta slag, rispade jag upp lillfingret å det smärtsammaste.  Jag fick spela vidare skadad under resten av matchen. Likt en vad-hette- han i förnamn? Teddy...? Terry...? Butcher i efternamn i alla fall, så mycket vet jag. Backen som gick nästan hela matchen med blödande bandage, fick inte heller jag stopp på blödningen. Just för sådana här situationer har jag alltid plåster med mig men samtliga fyra gick åt.

De blev blöta, fingret blödde igen, ja hela resten av dagen hade jag problem. Det blev inte bättre av att andra fingrar också rispades upp så snart vågade jag knappt ta i en gädda. Men det brydde de sig inte om utan de nappade på.

Så snart jag städat upp i båten efter niokilosgäddan då jag fick svabba däck med rengöringsmedel för att inte halka, dröjde det inte många kast förrän denna kom seglande. Jag blev osäker på hur stor den var och eftersom vågen var framme, vägde jag den. Till min förvåning kunde jag då boka den till 6,5! Den verkade liten efter den förra men där ser man hur påverkad man blir och hur fort perspektivet förskjuts.

Vid den här tiden, kring nio och tio, dog vinden helt ut och det blev blankt vatten. Hettan steg och man drev inte. Gäddorna tappade lite intresse men absolut inte helt. I det klara vattnet kunde jag se hur de följde efter. Vid ett annat bra ställe hade jag faktiskt tre gäddor i synfältet samtidigt. En som hade huggit och två andra som kom för att titta på. Fast om de ropade några hejarramsor vet jag inte. Men att den gädda som var på, gjorde vågen, det vet jag bestämt. Både svallvågor och jag tror att den även gick upp för att nicka. 
Både tidsmässigt och spelmässigt började det mer och mer gå mot halvtid. Även motståndarlaget, d.v.s. gäddorna började mer och mer bevaka resultatet och slutade gå till anfall.

Då beslöt sig coachen att helt lägga om taktiken: Jag hade tänkt pröva ett nytt koncept. Hade gjort mig besväret att släpa med mig de nya vadarna och vadarstaven. Samt en klass 5-utrustning.  Tanken var att gå iland på någon ö och därifrån idka vadningsfiske med lätt utrustning efter stor gädda. Blev det förmiddagsstiltje och var gäddorna på hugget, skulle det kunna bli riktigt trevligt, lydde strategin från förbundsledningen. Stiltje blev det och att storgäddorna var på hugget har vi kunnat konstatera men ändå blev det fiasko.

Jag gick iland på en av de östligaste av Bollöarna och förtöjde båten. Men det stupade på att dels svängde vinden runt, sjöbrisen kom igång och då blev det direkt motvind där jag tänkt kasta. Och dels var det djupare och mer svårvadat än jag trott. Men annars fungerade det ganska bra och jag kommer säkerligen att pröva det på andra ställen. Snart börjar min semester förresten... Om 14 dagar. Gissa om det blir gäddfiske på hemmaplan!

Nä, gäddorna verkade också ha gått till halvtidsvila. Jag fick inte ett napp.
På TV brukar man ha referat från andra matcher under pausen. Jag skall väl inte vara sämre och nu följer därför en kort sammanfattning från fredagens match:

 
02-05-31

Jag jobbade men lyckades komma iväg ett par timmar tidigare och stack till Gö. Delvis var jag ivrig att pröva mina nya vadare och delvis ville jag se om det fanns några fler regnbågar där.
Men några regnbågar såg jag inte till, vadarna funkade utmärkt och här en bild från kvällens höjdpunkt.

En mycket kämpastark fyrakilosgädda som tog min lilla One Size. Fick väl någon näbbgädda också trots att de minskat i antal och ettrighet.

Och så en kort titt på resultattabellen och poängställningen:

Och nu åter över till huvudmatchen på Kamasanstadion:

Jag gick tillbaka till båten, lade ut och tog av mig vadarna samt bytte tillbaka till det tunga gäddspöt med sjunklina.
Men spelet gick trögt. Alla backade hem och det blev långt mellan lagdelarna. Så långt att ingenting hände på ett par timmar. Till och med sjöbrisen kroknade och det var snudd på att domaren blåste av matchen för passivt spel.

Bollöarna täcker som sagt ett ganska stort område och jag testade först de innersta delarna på tillbakavägen. Ja, eftersom vinden vände och matchuret gick, fiskade jag mig tillbaka. Inte på samma ställen för det behövdes inte. Men längst in är det faktiskt ganska jolmigt trots att öppna havet ligger utanför. Men begynnande ålgräs som senare i sommar når, precis som vattenståndet i Göteborgs hamn, ända upp till ytan, och gott om ålryssior, gör det inte så attraktivt. Men jag rodde omkring, stannade till, kastade och fiskade och till slut vaknade matchen till liv igen. På bilden en kavat tre-och-en-halva. Titt som tätt kunde jag också se gäddor som agerade åskådare.

Tiden började dra sig mot hemdags. Trots att det var jätteskönt att bara glida fram i båten och täcka områden på ett helt annat sätt än under senhöst, vinter och vår. Stannade dock till vid Aspö och tog några kast på hemvägen.

På bara några kast fick jag två gäddor. En på fyra och ett halvt och en trekilos. Då vågade jag inte fiska längre. Skadeproblemen förvärrades för varje gädda nästan. Till slut skrek fingrarna att de inte ville vara med längre! Det sista plåstret omsluter lillfingret på bilden och efter den sista gäddan, rodde jag över Försänkningen, startade motorn och satte kurs hemåt.

Slutligen en tillbakablick:

Det var väldigt lustigt...  Många andra båtar var ute men strax innan klockan elva, satte de högsta fart in mot land. Precis som de hade någon tid att passa. Eller att alla skulle titta på samma TV-program. Eller kanske de skulle till kyrkans högmässa kl 11; här ute på öarna är de lite religiösa av sig, se. För inte är det väl något särskilt på TV mitt på en söndagsförmiddag eller...? Nä, nu skojar jag allt.  Så var det inte riktigt.  Men för att göra texten begriplig om ett år eller två, är det väl bäst att förtydliga att just idag kl 11, spelar Sverige mot England i fotbolls-VM i Japan. En sedan länge upp-haussad händelse av hysteriska mått. Ni som läser det nu vet det, jag vet det, men om ett halvår eller tre har det fallit i glömska och alla fotbollstermerna blir ganska obegripliga.

Resultatmässigt kan jag inte vara annat än nöjd. Inte helt förstås eftersom det är en enorm skillnad mellan nio och tio kilo. Mycket större än mellan säg, sju och åtta. Ungefär samma matematiskt helt obegripliga skillnad som mellan noll och ett, då i antalet fångade fiskar under en fisketur. 
Nio kilo skäms dock inte för sig och jag tror att man kan få lite andrum både från Skånehåll och från Torhamnshållet. Jag menar, det känns skönt att visa att gammal är äldst och ungdomarna därstädes får hålla sig på avbytarbänken ett tag till...

1-1 mellan Sverige och England likaså, fick man väl vara nöjd med tyckte jag när jag såg matchen. Trots att jag minst lika mycket höll på England, gammal anglofil som jag är.
-Hallå där! Inte såg du väl matchen heller och ljög ihop att du var ute och fiskade när den sändes! Eller såg du reprisen?
-Nä, men jag spelade in den på video. Körde direkt hem från Långö, undvek att stanna till för att oavsiktligt få höra någon kommentar om resultatet, spolade tillbaka bandet och satte mig för att titta.
-Aha...

©Gagnekulla Network Productions