02-07-12

Vädret: Soligt och fint hela dagen. Blåste en lätt västlig bris mest hela tiden. Mest tidigt på morgonen för övrigt. Ett  tag var det bleke men inte lång tid.

Fredag

Sista semesterdagen

eller

Tredje gången gillt

eller

Jämvikt 

Härom gången när jag jämförde sommar- respektive vinterfisket glömde jag en tung fördel för den kalla årstiden. Nämligen att man blir så gott som väderoberoende. Spelar ingen roll om det så blåser kuling, man kan ändå hitta ett ställe att fiska på i lä eller halvlä. Visst har jag väl klagat på superhögvattnet förra säsongen men i slutänden lärde jag mig att det är mest ett psykologiskt motstånd från min sida. Gäddorna anpassar sig faktiskt till det djup som passar dem i alla fall. Och det är faktiskt ganska grunt i många fall. När det så blir lågvatten, ja då är de inte dummare än att de än en gång simmar ut till samma passande djup, fast nu längre ut.
Sist nämnde jag att nästa gång skulle bli som i övermorgon om det inte kom in en oväntad stormby eller blev motorkrångel. Det gjorde jag mest på skämt och för alla eventualiteters skull och inte för att jag på allvar trodde det. Men faktum är att bägge olyckorna höll på att slå in!
 Ett storm- och åskväder som lamslog hela Skåne kom hit den morgonen. Ja, i media innebär det ofta att om ett träd faller ner över en väg eller om elen går i en timme att det "lamslår" halva Sverige. Men blåste, gjorde det.
Fast det märkte jag inte förrän jag stod nere på Långös brygga och undrade om jag skulle köra ut. För andra morgonen i rad för övrigt. 
Det såg inte så illa ut egentligen så jag satte mig i båten, kastade loss och startade motorn. Eller försökte. Den brukar gå igång efter andra eller tredje rycket men så inte idag. Trodde att det nu var dags att skrota motorn för gott. jag tänker nämligen inte kosta på den ett öre till i reparation.
Men tydligtvis var det bara något tillfälligt för äntligen gick den igång. Glad i hågen styrde jag ut under Långöbron och vidare ut på Borgmästarfjärden. Bara för att märka hur vinden ökade. Den ökade och ökade och i Saltösund tvingades jag till sist att vända. Lätt irriterad körde jag hem från staun för andra morgonen i rad med oförrättat fiskeärende. 
Det är alltså ett #%Ø¥%#""!! att vara så väderkänslig nu på sommaren!
Men därav en av rubnkerna. För igår hade de uttryckligen sagt att det skulle vara svaga vindar idag och jag gick på det och försökte en tredje gång. Och kom äntligen både ut och iväg.

En annan fördel med höstfisket är förresten att man slipper vara ute så tidigt för att ändå vara med om soluppgången. På bilden ovan har solen inte riktigt visat sig än och jag är på väg ut ur Saltösund och klockan är väl strax innan kl 05. Inte för att jag sover längre på hösten, men då kan man hinna med annat innan man kör ut till fiskevattnen. Som man dessutom når direkt med bil och slipper ligga ute och köra en timme med båten.
Men allt det besväret uppvägs ju när det stämmer. När vindarna är svaga och solen lyser! Som de skulle vara och göra idag.

Se upp! Nu sticker Esoxio i djupled! Framsagt med någon  lämplig sportreporters hysteriska röstläge från VM-fotbollen, kan det illustrera bilden. Det är den första femkilosgäddan som är på väg ner i en dykning. Förmodligen är det en gädda som jag sett följa efter vid ett annat fisketillfälle. För här, där jag började hade jag varit förut under semestern.

Under en dryg timmes tid hade jag ett trevligt fiske där. Men vinden var lite oroväckande. Den låg på från väster och jag var orolig för att den skulle öka. Men i stället minskade den för att till slut helt upphöra. Även idag körde jag utåt mot de yttersta grunden för att testa dem. Men med lika negativt besked som den gången. Inte en gädda jag såg där. Märkligt, för det brukar vara där man hittar gäddorna om sommaren. Likadant som utanför Tjurkö alltså. Den enda förklaringen jag kan hitta är att än är vattnet inte tillräckligt varmt. Trots att det snart är mitten av juli har väl värmen inte riktigt räckt till för det.
Körde till ett par små skär med omfattande grunområden i anslutning. Fick inget där det brukade vara bäst, nämligen på vindsidan. Kanske fisken ställt sig i lä, funderade jag, det hade ju dock blåst på bra som igår. Jag vet inte om det var teorin som stämde eller om det var slump, men där fick jag i alla fall dagens andra femkilosgädda.

Solen steg och det blev varmt och skönt. Bleken bröts genom att den västliga vinden kom igång lite. För en gångs skull inträffade det att den höll sig precis hela dagen på en absolut perfekt styrka. Jag tror att den kallas för lätt bris i meteorologiska sammanhang. Jag älskar lätt bris! Sista semesterdagen är det för min del för jag skall nämligen börja i morgon, lördag redan.  Men som dagen skulle arta sig kan den inte ha blivit bättre rent väderleksmässigt.  En sådan dag som jag kommer att åter slå upp och titta på i vinter. Därför skall jag fläska på med fina sommarbilder. Fiskemässigt då...? Tja, inte så mycket att klaga på där heller. Visst kunde det ha varit bättre men när kan man inte säga det? Det kunde ju också ha varit mycket sämre... Ser man på tabellen kan märka ett stort tidsmässigt glapp mellan klockan 09 och 12. Vad gjorde jag då? Låg och solade eller badade? Nä, fast jag hade solmadrass med mig.

For runt och fiskade av ganska stora områden. Utan att se det minsta spår av fisk. Inte för att jag brydde mig särskilt mycket för till skillnad mot spinnfiske är det så roligt att bara kasta fluga. I synnerhet när vädret är så skönt som bilden ovan visar.
Men visst kan det tyckas märkligt att gäddorna är så ojämnt placerade ibland. Är man bara ute ofta får man ganska bra koll på var de för tillfälligt håller hus. Men helt säker kan man ju aldrig vara; det är därför man inte bör lämna de "dåliga" ställena i fred alltför länge heller.
En sak kan jag förresten klaga på idag. Nämligen att idag råkade jag ut för det snöpliga i att jag tappade fisk. Jag som skrutit (eller heter det skrytit?) så dant över kamasankrokens förträfflighet och så inträffar det inte bara en gång utan två. Alltså efter ganska lång stunds drillning. Och det var stora gäddor också. Fast som tur var såg jag bägge och tippar vikterna till kring fem kilo. 
-Skall man nu behöva oroa sig för att fisken släpper också, tänkte jag missnöjt. För det har jag faktiskt slutat med sedan jag började med det japanska stålet.

På det här stället höll verkligen gäddorna en jämn vikt. Fyra stycken fyrakilosgäddor i en vacker svit. Upp med dem och i med dem! Jag kan säga så mycket att det absolut inte kom oväntat för sist fanns det lika mycket gäddor här också. Jag såg även flera efterföljare och här tappade jag även den andra femkilosgäddan. Kul! Ja, inte att jag tappade den men hela situationen i övrigt. Det var även mycket andra båtar ute nu idag. Jag såg flera som fiskade. Folk i båtarna alltså. Men jag undrar om de fick något. Fisken verkade som sagt väldigt koncentrerad till ett fåtal platser och jag undrar om de ovana sommarfiskarena hade tålamod att söka upp dem? Eller om gäddorna ens skulle se åt deras blanka skeddrag som jag då och då kunde se blixtra som reflexer i solljuset även på långt avstånd.

Nej, idag skulle det nog till en... -Hallå där, tänkte du säga expert som du? -Nä, en gäddflugfiskare, hurså? -Hur vet du att inte de andra fick fisk då? -För att jag nästan aldrig ser andra båtar här ute. När det är så kallat bra fiskeväder alltså. Det tyder på att de mest är ute för att det är semester och soligt. -Och då kan de inte få fisk alltså... -Jovisst kan de väl få en och annan. Det är alltid ett element av... -...slump inblandat i allt fiske, jo det har jag hört förut, tack!  -Ja, och vad jag minns från mina spinnfiskedagar var blanka skeddrag komplett värdelöst på sommaren. -Jaha, och vad använde ni då? -Mot slutet nästan uteslutande ABU Killer. Gärna målade i diskreta gröna och gula färger. -Och då fick ni fisk? -Ibland men inte så många som jag fick här idag!

-Så du grundlade din monomani redan vid unga år. Sorgligt... -Vadå monomani...? -Att bara använda en fluga. Att uteslutande köra med en enda wobbler. -Jaså det. Tja, det underlättar livet. -Är du medveten om att många människor inte delar den extrema åsikten? -Gör de inte...? Jaså... Nå, vill de byta drag eller fluga ideligen, ideligen så låt de för Guds skull få göra det då! -Lugna ner dig! Nå, vad hände sedan under fisket då? Fick du inga stora? -Lugna ner dig själv! Jag skulle ju precis berätta det när du avbröt! Som sagt, än en gång drabbades jag av inflationens ökända faror och höll på att säga att inte heller idag fick jag någon riktig stor. Men den jag har på kroken på bilden bredvid, trodde jag var ordentlig jättebjässe.

Den högg ganska långt från båten och på grunt vatten så för ett ögonblick fick jag en glimt av en lång gäddkropp. Mycket lång, tyckte jag. När den sedan for iväg efter att levererat några praktvirvlar och jätteplask, gjorde den det med sådan kraft och eftertryck att en bra bit av backingen följde med. Om den i det läget hade släppt, hade jag utan tvekan skrivit här att en jättegädda på säkert minst tio kilo släppt för mig.

När jag efter en lång kamp fick den inom tydligt synhåll blev jag alltså ordentligt besviken. -Äsch, va fanken, knappt fem kilo! utropade jag. För mig själv, är det väl bäst att tillägga.  När den sedan visade sig väga sex kilo blev jag lite tröstad, för så stor var kontrasten mellan den verkliga fisken och den i min fantasi. (-Ha, där ser man vilken trovärdighet man kan sätta till dina "artiklar". "Minst tio kilo"! Fnys! -Tyst med dig och låt mig fortsätta!) Alla gäddorna har ju sitt eget värde och är de så stora som medelvikten på 4,1 kilo blev idag, borde det vara förbjudet att klaga på att man inte fick några ännu större. Nej, idag upplevde jag en fiskedag som blir svår att överträffa i trevlighet med samtliga faktorer medräknade och tagna hänsyn till.

För skojs skull tog jag ett närbildskort på en av femkilosgäddorna. Man kanske skulle ha det på ingressen av min sida? Enligt känt mönster.  Med "a red-headed blonde" i käften. Jag förlorade faktiskt två flugor idag. En snärtade jag av i kastet och en tog en gädda.  Nå, jag har stora lager så det blir inga problem. Eh... dock inte så stora lagar att jag kan sälja av dem.

Detta ger mig för övrigt ett osökt tillfälle att hävda att det som står på ingångssidan om att jag inte säljer färdigbundna vita gäddsaror stämmer! Trots det, får jag nämligen då och då förfrågningar om det. Jag kan också säga att jag gärna besvarar frågor om gäddflugfiske, min variant. Men när det gäller mer allmänna saker är det bra om ni först läser igenom artiklarna "Gäddflugan" och "Artikeln" som just handlar om det elementäraste vad gäller fiskesätt, utrustning, tafsar och krokar, m.m.

Dagens sista gädda, en på 3,5 kilo är det som så djupt böjer Scierra-klingan.  Folk vana vid skärgården kan här känna igen Hasslövarvet som skymtar precis vid min tumme. Då är det inte så svårt att gissa att fyren tillhör närbelägna Bollöarna som var det ställe jag stannade till vid på hemresan. Det stämmer att jag har bromsen så hårt åtskruvad. I annat fall skulle man ju få hålla på hela dagen bara med att drilla fisk.  (-Åh! Hör hur han skryter nu igen! Det är ju äckligt!)

Tja, det bjuder jag på!

Nu blir det förmodligen betydligt glesare mellan dagboksbladen eftersom semestern är slut och... 
Vem var det som sa "Skönt!" Nå, men låt bli och läs dem då!
Vad jag skulle säga var att visst har jag väl en ledig dag då och då men det kan bli svårt att jämka ihop den med en dag med passande väder. Eller vind främst. 

©Gagnekulla Network Productions