02-08-18

Vädret: Klart och soligt. Måttlig till frisk nordostlig vind. 

Söndag

Ledig + opassande väder = fiskeotur

eller

Jag gav gäddorna min morgon

Och vad hade jag för det? Ingenting!
Så kan det vara ibland. Allt går fel. Eller åtminstone mycket. Motorn gick inte sönder och jag tappade varken mobiltelefonen eller kameran överbord så man skall väl inte klaga över småsaker. Det enda jag förlorade var morgonen och förmiddagen. 
Idag, liksom i fredags stod jag nere på Långö och undrade om vinden skulle öka eller minska. Tidpunkten är innan soluppgången. I fredags mojnade vinden och dog helt ut och enligt väderleksrapporten igår skulle det vara fortsatt högtryck idag så jag körde glatt ut.

Vinden var nästan rent nordlig och Varvet skyddar så det verkar nästan spegelblankt. Åt frukost och plockade ihop grejorna på vägen ut som jag brukar.  Kör man med medvinden i ryggen märker man heller inte alltid hur mycket det blåser men nog gick det väl lite väl stora vågor redan ute vid den första av de stora öarna? -Äsch, det lugnar nog ner sig bara man kommer i skydd av Bollöarna, tänkte jag.

Men inte gjorde det det. Man kom i skydd för vågorna men inte för själva vinden. 
-Nå, det gäller att hålla ut ett par timmar bara, så lugnar det sig nog när det blir varmare, tänkte jag hoppfullt. 
Men inte gjorde det det.
Det blev ingen ordning alls på själva fisket heller. När det blåser och man driver fort blir det ett riktigt höghastighetsfiske. Inte alls lämpligt för flugfiske. Man hinner inte med. Några korta kast och så får man kasta sig på årorna för att backa tillbaka eller för att undvika att driva på en sten. Löslinan blåser runt på båtbottnen och trasslar in sig och fastnar överallt. 

Jag hade riktigt oflyt vad gäller själva fisket också. Alla gäddor med lite hygglig storlek missade.  De följde bara efter, högg när jag inte kunde göra mothugg eller bara ändrade sig när de kom för nära båten.  Däremot lyckades de små fastna, så gott som samtliga. Men de stora som jag såg var alls inga rekordgäddor. Utan bara runt fyra, allrahögst fem kilo.  Vid något tillfälle såg det faktiskt ut som om jag skulle få rätt i min optimistiska tro. Men vinden bara lurades; istället för att mojna svängde den över till en mer ostlig riktning och ökade än mer.

Anledningen till att jag höll ut så länge jag faktiskt gjorde var det fina vädret för övrigt. Jag gillar nämligen sol och värme. Annars hade jag nog ilsket kört hem redan för flera timmar sedan. Istället tvingades jag till att ankra och därigenom hålla mig på plats för att kunna fiska av ett område. Men det är inget kul. Man får ro ganska långt upp bland stenarna och det var ganska vanskligt. Jag lämnade nämligen blå spår efter mig på flera undervattensstenar. Svarta, blanka stenar som jag inte såg. Blå fläckar efter bottenfärgen, vars färger är blå, eller hur det nu står i visan.
"Jag skall måla hela världen, lilla mamma" är en annan sång som lätt faller en i minnet. Inte gav det så mycket fisk heller. Vid tolvtiden gav jag upp.
Vindkänsligheten är båtflugfiskets stora nackdel. Den har spolierat mången fiskedag för mig; i synnerhet denna sommar. Lyckligtvis är det den enda nackdelen också. 

Som väntat blev överfarten över fjärdarna väldigt stänkig och schlagig. Byig motvind som man som tur var kom mer och mer i lä för ju längre hemåt man kom. Fick ta på mig regnkläderna för att inte bli alldeles genomsur.  Men vattnet som stänkte mig i ansiktet var varmt och solen sken så skönt så det var trots allt en ganska behaglig upplevelse.  Är man ute för samma väder och situation i mars eller oktober och himlen är blygrå istället för klarblå, känner man sig betydligt mindre och ängsligare. Åtminstone jag som är väldigt rädd för havet.

Ja, det var allt jag hade att rapportera för idag. Nu jobbar jag hela nästföljande vecka och så får vi se vad det blir för väder nästa helg och om...
-Hallå där! Vad är det egentligen för mening med sådana här dagboksblad?
-Hurså...?
-Du har ju ingenting att skriva om! Några smågäddor och att det blåste! Vad är det för vits med det?
-Det är nog du som missuppfattat syftet med det här. Detta är osminkade reportage direkt skurna ur verkligheten. Inget förskönande eller "förbättrade" fångstresultat; nej, så som jag skildrar det, är det. Skriver man fiskedagbok kan man ju inte förtiga de dåliga dagarna, eller hur?
-Du får väl tänka på de stackars läsarna också!
-Menar du att jag skall hitta på saker som inte är sanna!
-Nja... Kanske inte, men...
-Då så! Nej, tar man på sig att skriva dagbok gäller det att hålla ut. Det duger inte att skjuta upp eller hoppa över fisketillfällen, eller hur? Då rinner det fort nog ut i sanden. 
Förresten skrev jag lite fiskedagbok långt innan Internet var uppfunnet. Inte så utförligt och utan bilder men huvudsyftet är ju att kunna gå tillbaka och se hur fisket var på den platsen och det datumet det året och liknande.
-Men du förvränger ju namnen på ställena!
-Här, ja. Du tror väl inte jag skriver de falska namnen i original heller! Nä du, de ändrar jag bara när jag för över dem hit.
-Aha, det borde jag ha räknat ut. 
-Kanske det, men tyst nu för nu är det slut för idag.

©Gagnekulla Network Productions