02-08-25

Vädret: Klar morgon med fullmåne. Senare soligt och varmt. Svag nordostlig vind som ökade så småningom till frisk och byig. Den vred sig lite mer åt ost och till och med ibland sydost.

Söndag

I väntan på bättre tider

Vad är bättre tider? 
För en som sparar i aktiefonder eller i rena aktier är svaret uppenbart. Väntar man på tider med bättre väder blir svaret inte lika självklart. Som jag tidigare deklarerat gillar jag sol och värme och därför kan jag väl inte gärna klaga på rådande väder, kan man tycka. Men människans förmåga att klaga och vara missnöjd är väl utvecklad och därför vill jag passa på att skriftligen anföra besvär mot aktuell vädersituation. Trots att detta är den varmaste sommaren i Sverige sedan man började föra statistik på 1700-talet!
Det är naturligtvis inte värmen och solskenet jag inte är nöjd med utan vinden som kommer på köpet. Denna ständiga ostvind som blåser dag och natt. Ibland mer och ibland lite mindre.
Igår, lördag, såg det ut att vara helt lugnt men då stannade jag hemma i skogen och gjorde annat. Men idag skulle jag ut. 

Så här så pass sent i augusti är det inte så svårt att köra ut innan soluppgången.  Minsann om det inte lyser en fullmåne över Långöbron också! Borgmästarfjärden ligger absolut spegelblank men jag lät inte lura mig för ett ögonblick. Jag fullföljde mina planer och styrde till vänster i bild och körde under bron vid Marieberg och kom ut i Handelshamnen. Därifrån satte jag kurs österut. Tanken var att fiska i lä i fjärden mellan Sturkö och Tjurkö. Den södra sidan om de stora öarna, den som vetter mot öppna havet. Samt att börja väldigt långt bort på Sturkösidan.

Huvudtanken var naturligtvis att jag skulle få medvind hem och slippa stånga och krypköra i motsjö som jag skulle få göra om jag kört västerut. 
Mycket riktigt kände jag av den ökande ostanvinden redan vid Marinmuseet även om den höll sig inom acceptabla gränser. När jag väl kört under Djupasundsbron efter trekvarts gångtid, såg havet blankt ut igen för då hamnar man i lä för både Tjurkö och Sturkö. Vid det laget hade jag ätit min frukost, plockat ihop fiskegrejorna och i övrigt gjort klart skepp. Men jag hade en bit kvar till första fiskeplatsen som var en ö vid namn Torraskär. 
Hm... kan inte undgå att tänka på att när människor i Centraleuropa väntar på bättre tider är det just sådant här soligt väder utan regn och översvämningar...

Vad gäller fisket här vid Torraskär så har jag inte varit här i år och knappt förra året heller. Fisket har varit mycket dåligt här de sista åren nämligen. Men för ännu längre sedan, kanske 5 eller 10 år sedan var det mycket bra här. Utanför själva skäret ligger det nämligen omfattande grundflader med mycket tång och sten.
Eh... vana läsare av dessa sidor anar nog vad som skall komma när jag så exakt och på metern när, beskriver var jag håller hus. Just det, jag fick inte ett napp!
Där det förr om åren kunde gå fullt med fem och sexkilosgäddor såg jag inte till en enda trots utmärkta yttre förutsättningar.

Trots att Polenfärjan är så pass stor blev den inte större än så här på bilden. Jag ser den varje morgon jag är ute och vet då att klockan är vid pass sex.  Över en timme ägnade jag åt Torraskär med omkringliggande grund utan resultat.  OK, tänkte jag, man kan inte få tiokilosgäddor här varje gång! och  körde in mot själva Sturkö till en vik vid Styrsnäs udd.

Faktiskt hade jag fått en av mina få tiokilosgäddor här utanför Torraskär som är på bilden ovan, en gång i tiden. I viken vid Styrsnäs udd däremot, brukar jag bara få smågäddor de få gånger jag har varit där men idag fick jag inte ens det. 
Kanske skall man tolka det som ett av tidens onda tecken att jag fiskade i hela tre timmar under de utmärktaste förhållanden utan att ens få napp?
Torka, skogsbränder och en brännande sol i månader i Sverige, flodvågor och översvämningskatastrofer i Europa och Kina, krig och terrorism på många ställen och så nu detta; jag menar vart är världen på väg egentligen!
Tala om att vänta på bättre tider...

Då startade jag motorn och körde tillbaka mot Djupasund och Tjurkö. Som man kan se i tabellen började jag åtminstone få lite smågäddor.  Att säga att jag utsattes för vindens raseri är väl att överdriva lite, men nog låg den på alltid och ökade gradvis. Det gick i alla fall att fiska någorlunda om man rodde mycket och höll god uppsikt över stenar och grund.  Egentligen skall man väl vara glad över alla smågäddorna. Det tyder på att återväxten är god och att gäddleken har gett resultat vilket betvivlas på sina håll. Jag kan tillägga i det sammanhanget att jag såg betydligt fler än som kom upp. Jag lyckades nämligen flera gånger rycka undan gäddsaran  för de glupska små fiskarna när jag såg dem komma farande. Vid ett par tillfällen såg jag lite större gäddor som jag ville ha att nappa men de vände alldeles självmant.

Idag, liksom förra gången var det heller inte några riktigt stora utan som högst fem kilo. Nu har jag alltså varit ute två gånger utan att ha fått någon riktig gädda; hur skall man tolka det?
Är det också att hänföra till alla de andra onda tecknen som man kan skåda ute i världen tro? Oro, översvämningar, krigshot, svält, klimatförändringar; ja, nu fattas det bara en massa änglar som stöter i basun för att man riktigt skall dra öronen åt sig.
Nej, nu skall vi inte överdriva eller spela över. 

Istället kan man söka upp en lävik, ankra upp, veckla ut strandmadrassen, lägga sig bekvämt tillrätta och läsa en god bok. Dricka lite apelsinjuice då och då också förresten.  Hoppas på bättre tider ja... I mitt fall lär de komma redan den 1 november, kan jag berätta. Tidigare har jag meddelat att jag hade tänkt ta fem veckors ledighet i november och nu har jag ansökt om det.  En och annan fisketur är det inte omöjligt att man ger sig ut på då, kan man tänka... Naturligtvis skall jag väl även ut och fiska under mellantiden. Redan på torsdag är jag ledig nästa gång men skall jag ut i båten då, vill jag helst se en väderleksförändring till det bättre.  I dagarna har jag fått papper om att det skall bli en Gäddfiskefestival även i år och funderar som bäst på om jag skall bli med. Förmodligen blir det så.

Någon fyra- eller femkilosgädda brukar man ju få och vem vet; kanske det blir min tur i år att just få lite tur. Det är alltid ett element av slump inblandat i allt fiske, som vi alla vet. Samt att dåliga och bra dagar har en tendens att väga upp varandra. Som nu till exempel, tycker jag att jag har en bra dag att fordra nästa gång jag kör ut...

©Gagnekulla Network Productions