02-09-14

Vädret: Lite moln och faktiskt ett par regnstänk tidigt på morgonen. Men när jag körde ut mot kusten vid halvsjutiden, började det åter klarna upp. Det blåste en tidvis ganska frisk nordlig bris. Mest sol under hela förmiddagen.

Lördag

Med vadare och flytlina.

Ja, förra helgen stannade jag hemma från allt fiske. Trots hyggligt väder i vindhänseende struntade jag i gäddorna. Sist jag var ute (02-09-03, alltså) hade det varit så dåligt att jag inte kände någon inspiration. Ända sedan dess, under fjorton septemberdagar har det varit exakt samma, konstiga och ovanliga väder! Vattentemperaturen har nog inte sjunkit så många grader trots att nätterna är svalare och längre. Nu, till helgen skall det bli så kallat sämre väder med friska, nordliga vindar och lite senare kanske till och med regn. 
Det där med den nordliga vinden stämde och därför ville jag satsa på vadningsfiske idag. 
När det gäller havsöringen på våren brukar jag hävda att den snarare följer almanackan än vädret när det gäller när den lämnar kusten men hur det är med gäddan vet jag inte riktigt. Nu är det ju tid för den att börja komma närmare land almanacksmässigt men vädermässigt är det ju augusti. Augusti med högsommarvärme tillika.
På den plats jag testade gällde nog att det var sommaren som gällde. Ty dåligt var det!

Med ett undantag.  Det hände alldeles i början. Först tog jag det här inledningskortet. Tyckte det såg mycket lovande ut här. Då kunde man skriva någonting i stil med "strax utanför den längst till vänster liggande stenen ser det giftigt ut" om fotot blev bra, tyckte jag. Hade väl knappt stoppat undan kameran förrän jag såg vattenrörelser kring flugan och gjorde mig beredd på hugg. Som kom efter bara några sekunder. Behövde bara lyfta spöt lite grann så satt där dagens första gädda. Stor var den också! Ja, nu växlar man över i vadningsläge och då gäller andra gränser och regler för fisket än när man är ute i båt. Man kan släppa efter lite på kraven, tycker jag.

En gädda strax under fem kilo som man får från båt, tycker man bara att; äsch, varför var den inte större för! Men utvadad i vattnet kan det bli fisken som räddar hela fisketuren. Jag kom också att reflektera över andra skillnader gentemot båtfisket. 
Nu vet jag inte om just den här gäddan var konstig men den verkade helt handlingsförlamad. Den gjorde knappt någonting. När jag släppte greppet om linan för att veva in löslinan, bara stod den där helt still ett par meter från mig. När jag sedan åter fick kontakt med den och drog i den, låtsades den som om ingenting utan bara simmade lite lojt någon meter. 
När man i båten får på en fyrakilos kan man lita på att den skjuter iväg som en torped och kan dra ut hela fluglinan plus flera meter backing och göra upprepade långa rusningar så slirbromsen skriker fast den är åtskruvad i bottenläge men här bara låt den sig bara dras motståndslöst fram till mig!
Ändå var den synbarligen i mycket god fysisk kondition. Varken det minsta mager eller sjuk vad jag kunde se. 

Jag försökte åtminstone få den att plaska till så jag skulle få en bra bild på den men icke. Lite håglöst simmande i ytan var allt den kunde prestera. Personer med gott minne kan komma ihåg att jag anmärkt på detta märkliga förhållande tidigare. Då har jag funderat över om det inte är båtens skugga som skrämmer gäddan att den vill komma undan till varje pris men att den inte upplever ett par ben i vattnet som något hotande. Eller också har jag trott att det har varit det kalla vattnet och att gäddorna snart skall leka som bidraget till gäddornas slöhet eftersom det brukar vara senhöst, vinter och tidig vår när jag fiskar iklädd vadare. Men det gällde ju absolut inte här och idag.

Eller också kände gäddan igen mig såsom dess Herre och visste att den snart skulle bli lossad och tillbakasläppt. Varför bry sig och slösa energi under sådana omständigheter, tänkte kanske det kloka djuret. I vilket fall som helst var det mycket kul att redan efter knappt tio minuters fiske ha fått en sådan relativt stor gädda. 
Jag gjorde även andra reflexioner över skillnaderna mellan båt- och vadningsfiske. Hur man tar hem linan och därmed fiskar sin fluga, till exempel. Med flytlina och stående orörlig i vattnet gör jag det mycket långsammare och omsorgsfullare än från båten, märkte jag. Från båt hivar man mer in linan snabbt och med långa drag, både för att kanske undvika bottenkontakt och för att kompensera för avdriften. Här vill jag istället att flugan skall gå lite djupare och tar in den med betydligt kortare små ryck. Gör gärna en liten paus då och då också. En stor fördel är också den betydligt ökande närheten till vattnet och därmed fisken. Och den måhända större känslan vid nappen. Fast att man kommer så nära vattnet är inte bra ur stänksynpunkt om man har glasögon som man helst vill kunna se igenom. Minsta kilosgädda brukar illvilligt hämnas genom att stänka ner dem så man knappt kan titta ut.
Men den allra största nackdelen när man vadningsfiskar är den hopplöst minskade aktionsradien. Alla friliggande kobbar, skär och stengrund är helt utom räckhåll utan du får hålla dig till vissa utvalda kustavsnitt.
Å andra sidan är du nästan helt väderoberoende som vadningsfiskare...

Ja, ja, så där kan man hålla på och stöta och blöta vilket som är bäst eller roligast.  Det hade kunnat bli betydligt roligare idag om det hade funnits lite mer fiska bara. Naturligtvis trodde jag ju som vanligt att får man en fin fisk alldeles i början av dagen eller fisketuren att det skulle bli den första i en lång serie. Men det blev det alltså inte. Täckte stora ytor och fiskade noggrant igenom ett område som borde ha hållit några gäddor åtminstone men där var det helt tomt. Gick ut på den här udden och prövade där men det gav ingenting.  Frisk nordlig vind och solsken, det brukar ju inte vara något vidare och man får väl skylla på det.  Det är dessutom så stenigt och svårvadat här ute att jag vände åter. Åh, nu kom jag ihåg att jag lovat en läsare att testa Pro Leader. Det är ett tafsmaterial som man skall kunna knyta på både fluga och nylontafs med.

Jag hade också gjort i ordning ett par vita gäddsaror för det ändamålet men idag blev det ju vadningsfiske istället.
-Jaha, varför kunde du inte använda dem idag för då? kanske han undrar. Jo, för att det var båtflugor jag tillverkat. De brukar jag göra både större och längre än de som jag använder vid flytlinefiske. Och jag ville inte fördärva och klippa sänder en mödosamt tillverkad vanlig Drennan Green Pike wiretafs i onödan. Bara lugn det kommer!

Nå, jag fick ett par andra gäddor trots allt. Här har vi en vanlig två-och-ett-halva som stretar iväg. Egentligen inträffade det innan jag kom till stället ovan och innan jag vände men av konstnärliga skäl lät jag bilderna byta plats. Det blir bättre balans i bildmaterialet att göra så nämligen.

Till en annan läsare som undrat över om det inte går bra med marabou istället för strutsherl i vingen vill jag bara säga att längden visst har betydelse. Marabou rör sig överlägset bäst i vattnet, det är sant men du kan inte tillverka några långa flugor med det. Men mina one-size och regnbågsflugor gör jag naturligtvis nästan enbart i marabou.
Usch, hemfärden blev väldigt svettig. Frisk nordlig vind, hade de lovat och det stämde så jag hade klätt mig därefter. Men att solen skulle skina och att det fortfarande var sommartemperatur hade jag inte väntat mig. 

När jag gick genom den svettiga skogen på tillbakavägen tog jag denna mycket symboliska bild. På ett mycket fint sätt representerar den skärgårdshösten i Blekinge.  Slånbär och gäddor. Samtidigt uppstår en särskild relation mellan ont och gott. Slånbärens sötma och taggarnas farlighet kombineras med gäddsarans frestelse och kamasankrokens skärpa. Ty så är själva Livet beskaffat! Det är djupt! Jag kom också på en vits av så dålig kvalité att den kan passa här. Dess största förtjänst är att den är kort. -Slån! -Aj!

Ja, det var väl allt vad gällde dagens fiske. 
Istället kan vi nämna några ord om en annan sak som jag tror alla ni där ute verkligen brinner av att få veta. Nämligen de senaste nyheterna angående Fly Fair i Holland.
Jag hoppas verkligen ni noterat att jag skickat in en viss gäddfluga till flugbindningstävlingen därstädes. En tävling som jag tror kommer att bli språngbrädan för min vita gäddsara ut i världen. En tävling som kommer att befästa min position som World Leader in the International Communty of Pikefly Fishermen all over the World and Blekinge. En tävling som kommer att göra mig känd såsom Sauren, Lord of the Pikes inte bara bland mina egna gäddor här i Karlskronatrakten utan även överallt i hela världen!
I synnerhet som jag hör att mina skånska kollegor i Bromölla och Danmark lämnat walk-over. Förmodligen av de skäl som jag angav i förra dagboksbladet. 
Eh... det är väl lika bra att i klartext tala om att jag naturligtvis bara skojar i stycket ovan när jag breder ut mig om min och kanske framför allt, min flugas alla förtjänster. 
I förtroende kan jag till och med nämna att min fluga kanske inte ens är bäst. Man behöver inte alls tillverka sina gäddflugor av strutsherl om man tycker syntetiska material är bättre. Och använd absolut inte vita färger om ni hellre tror att grönt, blått. lila eller svart är den nyans som gäddorna älskar över allt annat. Eller ni själva.
Men... och det vill jag påstå med emfas... Det vill säga slå näven i bordet när jag säger det... Det är själva konstruktionen som är det bästa med min fluga! En lång, mycket lång stjärt eller vinge fäst på en löjligt liten kortskaftad krok med brett gap. Kanske inte ens kroken behöver vara en Kamasan B980 eller B982 heller men den måste se likadan ut! Och vara lika vass.

Sedan att strutsherl rör sig väldigt bra i vattnet, böljar ut och ger intryck av stor volym och jag gillar att kunna följa flugans gång i vattnet genom dess vita färg är kanske en annan sak. Eller att gäddan ser flugan underifrån och att vad jag vet är alla bytesfiskarnas bukar vita...
Får man fisk eller inte beror heller inte så mycket på flugan (eller betet) utan mer på den som använder det. Alltså hur van man är, hur väl man kan sitt fiskevatten och hur bra själva fiskevattnet är. Jag skulle tro att proportionerna är 80 till 20 till fiskarens fördel gentemot betets.
Hm... jag undrar om pikehunters är klara med sin bok och skall passa på att marknadsföra den nere i Holland? Jag vet att de håller på med en bok om gäddflugfiske och att den snart skulle vara klar. 
Det är inte utan att jag blir lite avundsjuk ty att gå ge ut en bok är något jag själv skulle vilja göra. Men naturligtvis inte en handbok även om ämnet är tilltalande!
Nej, jag skulle i stället vilja satsa på en riktig roman. Och det vill jag påstå inte har det minsta att göra att bokförlaget Settern inte ens har bemödat sig att svara på mina mail angående att kanske ge ut några av dessa dagboksblad i bokform!
De har väl inte ens läst det här men att inte svara på mail tycker jag är både oartigt och ofint.
Nä, jag skulle sikta på de stora förebilderna i stället. I would do it the Hemingway...
Men när man skriver en bok tror jag det är viktigt att göra det om ett ämne man behärskar. Vad skulle det kunna vara i mitt fall...?
Nu vet jag! Jag skulle hitta på en historia om en gammal man som skulle ut och fiska... En pensionär med fiskeintresse... Vad skulle den kunna heta? Den Gamle och Havet förstås!

-Det är redan upptaget! -Oj då... Nå, vi väntar väl med namnet då... Tidigt på morgonen lastar han sina vadare och utrustning på sin gamla cykel för att trampa ner till stranden. Där... -"Den Gamle och Navet" kanske...? -Lölja dig inte! Nå, i alla fall så skall han ut och fiska. Hm... Man måste ha med en konflikt i handlingen... På något sätt skall det vara livsviktigt för honom att få fisk... Kanske att de är så fattiga att det måste lyckas för honom för att familjen inte skall svälta... -Då kan du väl döpa boken till "Den Gamle och Kravet"? -Sluta! Du stör tankarna! Hm... Man kanske skulle blanda in lite kriminalitet och våld också. Polisromaner är ju så populära just nu... Nu vet jag! Han har en stor skuld som han skaffat sig genom spel på hästar! Nu måste han snabbt skaffa fram pengar till...

-Då passar ju "Den Gamle och Travet" bra som namn. 
-Tyst! Ja! Då kan man få in en massa moraliska frågeställningar huruvida en sportfiskare skall sälja sin fångst eller inte och...
-Du, vad jag har hört kan du lika gärna döpa boken till "Den Gamle och Dravlet" och ge upp alla planer på att skriva någonting! Och vet du varför bokförlaget Settern inte hört av sig?
-Nä.
-Förmodligen just för att de har läst de här dagboksbladen!

Ja, tyvärr är det nog så men jag kan nog lova att jag kommer att inhandla ett exemplar av Pikehunters bok om gäddflugfiske när den kommer ut. 

©Gagnekulla Network Productions