02-10-02

Väder: Milt och lugnt. Mulet mestadels men mot middagstid lite solglimtar. En mycket svag nordlig vind märktes ibland.

 

Onsdag

 

Min egen Gäddfestival

eller

Generalrepetition II

 

 

 

Vanligtvis brukar jag undvika att fiska två dagar i sträck så även det kan väl sägas utgöra en generalrepetition. Utnyttjade en möjlighet att ta ledigt från jobbet med kort varsel så därav detta extra dagboksblad. Idag utrustade jag en ny fältexpedition åt ett helt annat väderstreck än i går. Numer är det inte helt okända marker för mig men allt är långtifrån utforskat från landsidan.
Tilläggas kan att bägge de här dagarna hade varit utmärkta båtfiskedagar. Perfekt väder för en sjötur har det sett ut som. Men jag tog mig allt hit sittandes i bilen idag. 

Gäddfiskefestivalen skall jag ju utkämpa iklädd vadare och från land så därför får båten ligga kvar på Långö.
Visst har jag funderat på att fiska från båt, för det är tillåtet men då är det ju det här med att man måste ha med sig en annan fiskare i båten...
Jag fiskar nämligen helst själv så därför är det alternativet kört för min del. 
Vilket sätt som är bäst, roligast eller som ger mest fisk, kan man verkligen diskutera och jag kommer att göra det. Någon annan gång. 
Här hittade jag efter lite sökande och med hjälp av kartan en liten öde sommarstugeväg som ledde ner till vattnet. 
Här på bilden sätter jag ihop spöet föga anande vad som väntar på mig...
Klockan är nog kvart över sju bara och jag har större delen av dagen på mig. Jag känner väl till strandavsnittet från sjösidan och förväntningarna steg alltmedan jag gjorde mig i ordning.
Men ack så fel det blev!
Vädret förstås!

Det var alldeles för fint. I oktober säger man milt om temperaturen är över 10 grader men idag var det varmt. Minst 15 grader och så gott som vindstilla. Den lilla vind som förmärktes blåste också från land. Här var det alltså lä. Samt att det var långt att gå plus svårframkomligt. Det kunde bara leda till en sak; svett! 
Transpirationen både porlade och pärlade efter en stunds strand- och skogspromenad. Till råga på allt var det dåligt fiske när jag väl kunde vada ut. Meningen var att jag först skulle gå ett långt stycke och så fiska mig tillbaka till bilen. Om det nu var frånlandsvinden eller fel tidpunkt men någon fisk fick jag inte. Inte förrän jag nästan kommit tillbaka till bilen och då hade det redan gått ett par timmar. Av den tiden hade nog högst en halvtimme ägnats åt effektivt fiske också.

Visst är det kul att få napp även om det är en ordinär tvåkilosgädda.
Förresten, i går, jag glömde kommentera att flera av gäddorna var små. Alltså riktigt, riktigt små! Ett par av de var nästan kortare än gäddsaran och eventuellt ljög jag något om vikten också eftersom jag satte de till 1,0 kilo.
Jag föredrar att se det som något väldigt positivt. Det tyder alltså på att gäddleken fungerar och att återväxten är säkrad. 
Så att man även om ytterligare några år kan uppleva ett sådant gäddfiske som jag hade idag.
Nu går jag händelserna i förväg ty här fick jag bara de två första gäddorna i tabellen.

Tyvärr blev jag också lika genomblöt av svett som igår och det förtog glädjen lite grann av det som sedan hände. Det är nämligen inte så värst kul att känna sig som inlindad i våtvarma omslag hela tiden. Eftersom det var så gott som vindstilla och blev ännu varmare var det svårt att finna någon svalka. Det enda som hjälpte något, var att sätta på fläkten på det högsta när jag förflyttade mig till nästa ställe.

Vad som sedan skedde demonstrerar min tes att det inte beror på fiskaren utan på stället. Sätt världens bäste gäddflugfiskare (eller spinnfiskare) vid Rödeby simbassäng och försök få honom att dra upp en gädda!
Det går inte. Eftersom det inte finns någon där att dra upp förstås.
Visa honom till exempel till det här kustavsnittet och ni kan tro att han börjar dra upp gäddor!
Fast å andra sidan, vad bevisar det?
Jag menar, var han världens bäste gäddfiskare hade han naturligtvis vägrat att fiska i Rödeby simbassäng. Argt hade han sagt att här finns det ju för fanken inga gäddor!
Hm... OK, jag får revidera teorin en smula... Det som skiljer en jättesuperbra gäddfiskare från en mer ordinär är naturligtvis förmågan att hitta de bra ställena! 
Men en faktor till måste man ta med. Nämligen att de fiskevatten han håller till i, skall ha möjlighet att hysa ett gott bestånd av grov gädda.

Nå, idag hittade jag stället där de grova gäddorna höll till. Här.
Hm... på förra stället skyllde jag lite grann på vädret. Men som synes är det samma väder här... Underligt.
För här är det de tunga nappen som gäller!

Men innan jag kom så här långt hade jag fått leta mig hit. Först med bilen och sedan till fots. Detta är en sträcka som jag haft ett gott öga till tidigare. Men då blåste det för mycket och för fel.
Idag blåste det för lite. Man kan undra hur det är här när det blåser lagom?
Kanske en dag till helgen...?
På första kastet fick jag en konstig gädda. Den hade inga yttre tecken på sjukdom förutom kroppsformen. Ett jättestort huvud till en smal oproportionerlig kropp. Hade den varit normal rätt över skulle den ha vägt minst fyra kilo. Nu bokade jag den till 2,5.

Men sedan började det hända grejor...
Kolla in spåren efter en häftig virvel på bilden ovan! En sexkilosgädda är det som åstadkom dem. Tunga ryck och långa rusningar... Pulsen upp och hade jag inte redan varit genomblöt av svett hade den trängt fram nu, är jag övertygad om. Det är nämligen ganska länge sedan nu som jag fått en så pass stor gädda.

Jag vägde den för säkerhets skull, 88 cm-gäddan. 
Man kan se på bilden att den är strax under 90 cm lång. 
Den första, blanka markeringen på spöet, längst till vänster, representerar en meter. Jag mätte alldeles nyss och avståndet till första spöringen, där gäddans nos befinner sig, är det ca 13 cm.

Det har väl i och för sig enbart akademiskt intresse eftersom det inte är tävling idag och jag släppte tillbaka gäddan igen. Men jag kollade tillbaka på förra året, likaså alldeles nyss, och fann att min största gädda då, en på 6,5 kilo mätte jag till 92 cm. Så det stämde bra även på vikterna. 

En femkilosgädda som hoppar!

Det ser man inte varje dag. Än mindre lyckas få en bild av fenomenet.

Jag tror det var efter den här gäddan som jag gjorde en fasansfull upptäckt. När jag skulle skriva upp de här tre första hittade jag inte pennstumpen!
Då hade jag tre stycken i minnet och tyvärr slår det huvudet i minnestaket. 
Blyertspennan måste ha trillat ur fickan i fiskevästen när jag slängt in den i bilen efter det första fiskestället. Många skulle kanske inte bry sig eller göra affär av saken men jag är väldigt noga med att min fiskestatistik skall bli rätt.
Tänk om jag glömmer någon gädda?
Eller skriver dit någon extra eller lägger på vikt, "för säkerhets skull..."
Bägge alternativen är lika illa.
Och nu, när man lätt kunde ana att fisket skulle fortsätta att vara lika bra en bra stund till...

Nå, det kunde jag ordna med teknikens hjälp. Jag har ju tidsfunktion i min Pentax och genom att ta minst ett par bilder av varje gädda och så en neutral bild emellan borde jag vara i stånd att i efterhand reda upp både hur många gäddor jag fick, tidpunkten och storleken.
Så därför kan jag gå i god för att tabellen här nedan stämmer. Hur otrolig den än kan tyckas vara. 
Hm... nu kom jag precis på hur man skall kunna utnyttja det nya 3G-nätet. Då skulle man direkt kunna knappa in fångststatistik i sin mobil, lägga in en färgbild och sedan skicka hem dem direkt till sin hem-PC, via mail! Vilken idé! Den tror jag kommer att rädda hela branschen!
Tänk så enkelt man kan ersätta en vanlig enkel blyertspenna! Och billigt också. Knappt 5000:- Som hittat...
Eller också kunde jag skaffa mig en praktisk pocket-PC. Då kunde jag ju sätta mig på en sten ute i vattnet och direkt skriva ner mina dagboksblad! Tänk att sitta där och peta på bokstavstangenterna med en pinne; vilken känsla! Vilken närvarokänsla det skulle skapa! 
Och vilken tid det skulle ta. Och vad det skulle kosta. Nej, då tror jag det är bättre att vända på den här pinnen och skriva med den direkt på ett papper.
Man är tillräckligt belamrat med elektroniska prylar som det är; vanlig mobil (som jag mest använder till att kolla vad klockan är) och kameran. Skulle man ha mer och vore det en amerikansk film, skulle det fräsa och bubbla, skumma och knastra, ryka och ånga om man skulle plurra.

Efter den hoppande femkilosgädda fick jag ännu en sexkilosgädda. Den är nog 90 cm och det stämmer för den var lite större än den förra. Fast jag bokade den till 6 kilo ändå. Så petnoga på hektot är jag inte.
Men här är nosen närmare metersmarkeringen än den förra.

Egentligen borde man inte klaga på annat när själva fisket (om man snävt skall definiera det som att dra upp så mycket fisk som möjligt på kortast möjliga tid) fungerade så bra. Men för mig består fisket av mer än så.
Äh, nej, jag tänkte faktiskt inte klaga på att jag fick för mycket fisk och att det blev tråkigt av den anledningen. Inte när de flesta var så pass stora och att man visste att när som helst kan en riktigt stor hugga. Det låg liksom i luften. 
Nej, det var två andra saker. Först det som jag berört tidigare. Mitt fysiska innerklimat i vadarna var väldigt klibbigt och våtvarmt. Det kändes inte skönt alls även om det lättade något eftersom man inte behövde röra på sig alltför mycket.
Men en annan mycket irriterande sak var allt bandgräs som flöt omkring. Jag har varit med om det tidigare flera gånger. Det brukar inträffa på hösten och vid frånlandsvind. Allt losslitet bandgräs som samlat sig inne vid fastlandet kommer på driven och flyter omkring överallt. Gärna i långa stråk. Ständigt fastnar det bandgräs på kroken och det kastet blir ogiltigförklarat av de gäddor som ser flugan. Ett par gånger kunde jag se spåren av vändande gäddor när det satt gräs om kroken. Stora spår...
Dessutom släppte ett par gäddor och några hugg hade jag. 

Kolla in den väldiga propeller som den här fyrakilosgäddan är utrustad med!

Jag lade upp den på stenen och plåtade den enbart för statistikens skull, men jag tyckte den blev så bra att jag vill ha med den.

Oj, nu har jag haft med alldeles för många fiskebilder, känns det som. Kom just ihåg att "Så skriver du fiskeartiklar" varnar för det. Man skall bryta av med lite naturbilder då och då nämligen. Och den kära skriftens ord är såsom lag för mig och därför lägger jag in bilden på den plats jag var på.
Ser väl fint ut...?

Usch... Det är med sanning och moral... och att ljuga... Jag har berört det tidigare och idag är det aktuellare än någonsin. Nej, det är inte fångststatistiken som är fel. Men jag vill vara så ärlig att jag i alla fall talar om när jag ljuger. Och det gör jag lite i bilden ovan. För första gången har jag nämligen retuscherat i en bild. Just för att försvåra identifieringen. 
Ja, ja, jag vet att det är löjligt och sitter det en läsare i Flen eller Göteborg så vad bryr de sig om det? Men för de lokala konkurrenterna och för de som skall deltaga i Gäddfestivalen nu i helgen kan det ha betydelse. Jag känner mig väldigt kluven i det att dels vill jag ha fiskevattnen för mig själv och dels vill jag dela med mig av gäddflugfiskets välsignelser och berätta om hur bra och trevligt det är. Verkligen en klassisk paradox.

Så har vi kommit till slutbilden för idag. En femkilosgädda som det inte var någon idé att lägga parallellt med spöt för att mäta. Däremot föregicks kortet av en mycket våldsam kamp som sånär gäddan avgick med segern. När jag baxade in den på grunt vatten stod jag framåtböjd. Då trillade nagelavbitaren ur sin plats på jackan och dinglade i sin tåt. Mycket riktigt kom nylontafsen in mellan skänklarna och det såg mycket hotande ut, i synnerhet som linan var spänd som en fiolsträng och gäddan var inte alls mogen för landning. Det plaskade, jag snubblade, gäddan for iväg, jag sprang efter framåtlutad som Groucho Marx och tillställningen blev mycket stökig. I ivern kom jag fel med vänsterhanden under gällocket och stack mig ordentligt. Dessutom blöt upp till armbågen.
I detta nu har jag väldigt svårt med bokstaven "a" eftersom den rätta fingerställningen för det tecknet är vänster lillfinger. Och där har jag ett par djupa jack som smärtar vid beröring.

Jag har även ett par bilder med mycket blod på men de sparar jag för eget bruk. Det kanske finns några känsliga läsare där ute, vem vet.
Fick väl någon mindre gädda efter den och hade väl några napp till men så var det dags att avbryta fisket. Dels för att solen kom fram och varmt blev hett och dels för att jag hade tider att passa. Jag hade också fiskat av sträckan slarvigt. Medvetet slarvigt alltså. Av precis samma anledning som det bästa stället igår. Det är alltså inte alls omöjligt att jag kör hit på lördag eller söndag. Och om vädret är bra och om bandgräset har flutit iland eller bort, bör jag nog komma i kontakt med en 90cm-gädda.


 
Datum Art Vikt Bete Båt Vadande Från land Flugspö Fluglina Väder Tid Död
2002-10-02 Gädda 2 Vit gäddsara Nej Ja Nej Ja Flytlina Mulet, milt, lugnt 09:30 Nej
2002-10-02 Gädda 2,5 Vit gäddsara Nej Ja Nej Ja Flytlina Mulet, milt, lugnt 10:00 Nej
2002-10-02 Gädda 2,5 Vit gäddsara Nej Ja Nej Ja Flytlina Mulet, milt, lugnt 11:00 Nej
2002-10-02 Gädda 6 Vit gäddsara Nej Ja Nej Ja Flytlina Mulet, milt, lugnt 11:10 Nej
2002-10-02 Gädda 5 Vit gäddsara Nej Ja Nej Ja Flytlina Mulet, milt, lugnt 11:20 Nej
2002-10-02 Gädda 6 Vit gäddsara Nej Ja Nej Ja Flytlina Mulet, milt, lugnt 12:00 Nej
2002-10-02 Gädda 4 Vit gäddsara Nej Ja Nej Ja Flytlina Mulet, milt, lugnt 12:15 Nej
2002-10-02 Gädda 5 Vit gäddsara Nej Ja Nej Ja Flytlina Mulet, milt, lugnt 12:30 Nej
2002-10-02 Gädda 4,5 Vit gäddsara Nej Ja Nej Ja Flytlina Mulet, milt, lugnt 12:50 Nej
2002-10-02 Gädda 3 Vit gäddsara Nej Ja Nej Ja Flytlina Mulet, milt, lugnt 12:15 Nej

 

 
Tillbaka

©Gagnekulla Network Productions