02-12-06 Väder: Hård; minst kuling måste det ha varit! nordlig till nordostlig iskall vind. Mulet. En tiondels grad plus.

Fredag

Avslagen tillställning

eller

Sista fisketuren på ett tag

Skall vi reda ut den sista rubriken först så beror det på två saker; dels att semestern är slut nu och dels att vädret verkar gå in i vintermode på allvar. Minusgrader aviseras och vem vet hur länge det kommer att vara. Idag var det verkligen bistert. Är det någon annan som varit ute och fiskat idag och inte fått något så tro mig, jag har full förståelse för det.
Vi närmar oss även årets slut och det kan föra med sig förändringar. I mitt fall har ett av mina mål med den här verksamheten uppnåtts; nämligen att i detalj och så ärligt jag kunnat redovisa ett fiske under två års tid här i Blekinge. 

-Ärligt! Jo, pyttsan du! Värre mytoman och lögnhals har man väl aldrig stött på när det gäller både det ena och det andra!
-Åjo, antal och vikter stämmer. Namnen på platserna; de rätta vill säga, har jag naturligtvis på annat ställe. 
-Och vem skulle ha intresse av det menar du?
-Vad, heter det. Vetenskapen kanske... Eller framtiden.
-Det är till att vara pretentiös, hör jag!
-Varför inte? Jag tror mig veta att mycket här på internet fångas upp och sparas på ett stort antal servrar världen över. När en gång om hundra år, gäddflugfiskets historia skall skrivas behöver ingen tveka om vem som var först! Eller en av pionjärerna åtminstone.
-Vem skulle vara intresserad av vad ett fåtal sysslade med för hundra år sedan?
-Säg du inte det. Jag kan mycket väl tänka mig ett scenario där gäddflugfisket om inte blir allenarådande så åtminstone kommer ikapp spinnfisket.
Jag tycker det har alla förutsättningar för det. Det är roligt, fångstgivande, lagom svårt och ofta spännande. Dessutom är man ute efter ett byte som kan bli ansenligt stort. Här i Blekinge tjatas det ofta om att hur skall vi öka turismen och hur skall vi få skärgården att leva. Svaret är givet;
Satsa på gäddflugfiske på allvar!
-Du måste skämta! Du som skyr andra fiskare som pesten, vill gå för dig själv och själv dra upp varenda gädda!!
-Vi pratar här om femtio är framåt i tiden.
Förbjud allt fiske med självfångande redskap under leken och succén kommer att vara given. Det fiffiga med idén är ju att gäddfisket är som bäst när det för övrigt är lågsäsong för de vanliga sommarturisterna. Då kan de komma i busslaster från Holland, Tyskland, Frankrike; ja, från hela Europa!

Catch and release ligger i gäddflugfiskets natur så gäddorna kommer att räcka åt alla! Även fiskeställena! Sträckorna här runt staun är ju enorma och man kan alltid hitta något kustavsnitt som passar i de allra flesta väderlekstyper också. Det gäller säkert för Blekinges andra kommuner också.
Nu kom jag på en grej till! Varför inte ha regnbågsodlingar på flera ställen och så bara släppa ut fisken! Vilken bonus att när som helst kunna få en femkilos superfin havsregnbåge på flugan! De skulle få knökafullt i varenda uthyrbar stuga, ner till minsta sjöbod ute på öarna; höst, vinter och vår! 

-Jättebra; tänk vad glada alla öringsfiskare blir. Jag tänker på Mörrumsån och alla andra havsöringsåar här. Eller tror du att de skulle välkomna ännu mer konkurrerande regnbågar som stör öringleken.
-Äsch, varför vara så negativ! Om hundra år finns det säkert tekniska lösningar som effektivt kan hindra just regnbågarna men inte öringarna att gå upp i åarna. 

-Fast det dåliga fisket du hade idag lär väl inte locka hit en enda turist. -Det får inte vara för lätt heller. Och det var det inte idag. Så här var det: Körde västerut idag. Hela hösten har det varit mycket vägarbete på E22;an vilket bilden illustrerar.  Sista fiskedagen som sagt och vad som fattats den sista tiden är en lite större gädda. En sju eller åttakilos hade varit nimmt att avsluta med.

Tänkte då att vittja stället från i måndags. Där jag lämnat kvar ett par stycken i den storleksklassen. Nu kunde det vara dags att närmare skärskåda dem, tänkte jag. Vinden hade varit densamma i stort sett under mellantiden så de borde finnas kvar. 

Idag hade den i och för sig vridit sig mot norr men det borde inte inverka. Det blev bara ännu mera lä här då. Det medförde i sin tur att vattnet hade blivit klarare än förra gången. Som i sin tur medförde att jag upptäckte ett par intressanta saker. Det första var att alla gäddorna hade stått över absolut ren sandbotten. Och att alla utom en var försvunna!
Och att det var mycket grundare än jag hade trott också där de hade stått. 
Idag gjorde jag det misstaget att direkt gå hit. Det är nämligen inte så värst långt från där jag ställt bilen och därför frös jag i början. Det var verkligen svinkallt idag! Jag borde ha gått en extrarunda för att få upp kroppens egenproduktion av värme framför allt ut till händerna.

Men den första gäddan lyckades med konststycket att både värma och kyla ner mig samtidigt. Trots konstens alla regler hur man får vintertröga gäddor att stiga till en gäddsara märkte jag inte av en enda gädda till där.  En slutsats kan man dra av detta faktum; nämligen att de flyttar på sig. Banal, kan tyckas men ändå intressant. Man har ju undrat lite varför gäddorna samlar sig till vissa ställen under senhösten och vintern. Alltså varför de väljer just den plätten framför en annan. Vet man det? Kan det vara för att temperaturen råkar vara bra just där? Kanske det skiljer en tiondels grad just där från där? Nu på vintern är det ju varmare vid frånlandsvind också. Det varmare vattnet underifrån dras ju upp till ytan då det kallare ytvattnet blåser undan och det tror jag är en av anledningarna till att man gärna hittar gäddan i lä nu. Annars på året är det nog tillgången på mat som styr gäddornas uppehållsorter men jag undrar om de äter så mycket nu att det är viktigt för dem.

Jag fiskade av området både länge och väl innan jag fattade att de stora gäddorna var och förblev försvunna. Eftersom det både var så klart vatten och oväntat grunt kunde jag utforska hela den lilla viken. Först gick jag vidare först rakt fram och sedan till vänster som det syns i panoramabilden högre upp. Man kan ana att en sandbank skjuter ut där som ett litet rev. 

Innanför den såg det intressant ut. Ren sandbotten men där bildades liksom en bassäng med lite djupare vatten där och när jag så fick på en duktig gädda på första kastet dit in så tänkte jag att; Äntligen! Här finns de!" Men så väl var det inte. Den var för sig själv. Väldigt ljus gul var den vilket visar att den stått länge över ren sandbotten. Kort och tjock var den också. Gäddor äter skäddor, det hörs ju om inte annat för att det rimmar men det har jag själv kunnat konstatera genom egna observationer.  Ett minne från barndomen från inte alls långt bortbelägna Gökalv förresten. Då dök man mycket med cyklopöga och en gång blev jag åsyna vittne till hur en gädda plötsligt kom inom synhåll, sköt fart och fångade in en plattfisk. Det såg ut som den åt smörgås! På tillbakavägen stannade jag till ytterligare en gång där det varit bäst i måndags, för tidsfaktorn är också viktig. På ett par timmar kunde en av de stora ha piggnat till, hoppades jag.

Dock förgäves.
Det var ruggigt bistert med nordostlig kuling och väldigt nära nollan så där jag var återstod endast Gökalv som tänkbart alternativ. Men inte ens där hittade jag totalt lä, bara på vissa avsnitt. Där gick jag i alla fall en längre sträcka ända ner till Gravfältet för att kolla och sedan hade jag inga som helst problem med kylan. Kunde utan vidare blaska med händerna i vattnet när jag krokade av de två mindre gäddorna jag fick.
Inga spår av regnbågar kunde jag förmärka. Helt dött på den fronten. Inte kunde jag heller gå ända in i viken, in mot det som heter Aspan som jag hade funderat på. Där inne låg nämligen vinden på mot landsidan. Uppriktigt sagt kände jag ingen större motivation idag heller. 

En bidragande orsak till det var också att fluglinan håller på att ge sig. Jag känner att den börjar bli sliten. Den trögar där den löper över höger pekfinger vid hemtagningen. Om några gånger kommer den att bli ännu mer uppruggad så att den kan ge skavsår på pekfingret. Inte hjälper det heller att ge den smörj. Bara några kast och så har man problemet tillbaka.  Tycker inte det var länge sedan jag började använda den. Den 18 september, för att vara exakt; jag har det bokfört och kollade nyss.

Likaså kollade jag hur många gånger jag använt den; endast 24 stycken! Ändå är det en Cortland 444. En fluglina måste glida helt friktionsfritt över pekfingret för det är där som all nappregistrering sker. Om man inte ser hugget förstås vilket ju också ofta händer. Minsta lilla motstånd eller avvikande beteende noteras där och kan utlösa motryck. I synnerhet här då man är ute efter regnbågen i första hand. Ibland kan de vara väldigt diskreta nämligen och då gäller det att vara uppmärksam. 
Hur länge brukar andra använda sina fluglinor innan det är dags för byte?
Jag vet att man helst skall ha keramiska inläggningar i spöringarna för blir det minsta slitskador på dem i form av jack, käkar de upp en fluglina på nolltid. Det är alltid på den delen där man gör de kraftiga dubbeldragningarna precis innan man skjuter iväg kastet som skadorna först uppträder. Scierraspöt, som jag mest använder har inte keramiska ringar men är ändå hela för jag brukar kolla dem då och då. De tunga flugorna är det nog som åstadkommer förslitningen, tror jag.
Kan just också undra om det är skillnad på linor i det avseendet? Om dyrare linor är slitstarkare än billiga? Om man får det man betalar för, så att säga.
Upp är någonting som jag sällan ger, när det gäller fiske, men idag avbröt jag fisket i förtid. Men jag kunde inte låta bli att vada ut på själva badplatsen på bilden ovan. Där var det total lä, men lika totalt fisktomt.
Det kunde ha varit precis på andra sidan den stora stenen som jag gjorde den naturvetenskapligt intressanta iakttagelsen angående gäddornas matvanor kring cirka år 1959 eller 60.
Skall man få en någorlunda rättvis årsstatistik räcker det inte bara med ett år. Två måste vara minimum för att jämna ut tillfälliga svackor eller lyckoträffar. Sådana som kan bero på långvarigt illasinnat väder eller långvarigt krångel med båtmotorer till exempel. 
Under denna novembersemester har jag till exempel sluppit det envisa superhögvattnet från förra året.
Tyvärr blev det inte av med längre utflykter. Hade egentligen tänkt att både åka till Sölvesborg och de gamla jaktmarkerna ännu en gång samt att göra en tripp till något put-and-takevatten; bara som omväxling. 

Det är inte utan att jag skulle välkomna några riktiga vinterveckor med isläggning och snö. För fisket tar lite för mycket tid från annat. Nu menar jag inte de timmarna man är ute vid kusten utan allt efterarbete, inte minst här vid datorn. 
Annat skrivarbete blir lidande å det svåraste. Nå, vi får se hur det utvecklar sig, men längre mellan rapporterna fram till årets slut kommer det med nödvändighet att bli eftersom jag redan idag, söndag, börjar jobba.

©Gagnekulla Network Productions