|
02-12-29
Väder: Svag nordvästlig vind.
Dimmigt, mulet och lite duggregn då och då. En plusgrad.
|
 |
Söndag
Årets sista fisketur
Trots att det är två dagar kvar på årets kan jag nog
säga att något mer fiske lär det inte bli för någon här i Sverige
under 2002. Ja, självklart avser jag då gäddflugfiske; att folk
sätter ståndkrok, pimpelfiskar eller till och med gillrar gäddsax är
jag medveten om. Men det gills inte i dessa spalter.
Därför hade jag den målsättningen att ta årets sista gädda i dag.
Tyvärr misslyckades det. Men av anledningar som jag inte själv kan
råda över.
Men eftersom jag var ute större delen av dagen och kastade får jag
väl avlägga rapport därom, tycker jag. Likaså göra den kort resumé
över de närmaste tre, fiskelösa veckorna innan. Annars kanske jag
själv undrar om ett par år varför jag inte varit ute någon enda gång
under så lång tidsrymd. I början berodde det på att jag jobbade och
sedan blev det kallt och is. Vikar och sund frös igen och tidningarna
var fulla av reportage och bilder av folk som åkte långfärdsskridskor
och isjakter precis som om det skulle vara ett nöje.
Så äntligen i torsdags började det bli mildare. Det fortsatte både i
går och förrgår med härligt regn och dis och snön smälte undan.
Jag var medveten om att det var lite av ett vågspel att pröva att
fiska redan idag, men på väderleksrapporten hotade de med riktigt
kallt väder redan imorgon; minus tjugo, trettio grader i Mellansverige
och minus tio, femton grader här.
 |
Så inför valet mellan att chansa
idag eller aldrig mer detta året, körde jag iväg.
Här en snygg stämningsbild från min första
väderkollningsstation på vägen ner mot kusten. OK-macken i
Rödeby. Flaggan
indikerar svag nordvästlig vind och det är inte helt fel.
Många normala människor skulle sucka och stöna om gråtråkigt,
slaskväder och deprimerande höstmörker trots att klockan är
cirka halv nio på morgonen,
|
men jag tycker naturligtvis tvärtom.
Mitt primära mål var ute på Tjurkö. Jag anade att
isen skulle ligga fast i vikarna och innerfjädarna och det gjorde den.
På utsidan var det fritt vatten men där tror jag det är olämpligt
att fiska av andra orsaker. Tror nämligen att gäddan, liksom jag
själv, föredrar lite mer lä och skyddade vatten under vintern. Nu var
ju vinden inte bara svag utan nästan obefintlig när jag kört ut till
Tjurkö så av den anledningen hade det gått att kasta där.
Började i alla fall längst ut på Tjurkö, lite mot insidan som jag
tyckte var en hygglig kompromiss. Det är lågvatten också och då kan
man vada ganska bekvämt på en kort sträcka där jag fått fisk
förut. Inte helt oväntat fick jag inget napp idag där.
Förresten var jag lika grön och okunnig som vilken nybörjare som helst
idag. Har man inte fiskat på flera veckor och aldrig just under en
islossning vet man inte riktigt var gäddan finns. Vattnet höll sig kring
nollan kunde jag konstatera för nu har jag fäst en liten termometer
vid vadarstaven så att jag kan ge ett lite mer vetenskapligt intryck av
mitt fiskande.
Annars kanske jag avslöjar att jag för det mesta famlar i blindo vad
gäller gäddornas vanor och uppehållsplatser samt att det enbart är
den primitiva gamla principen trial and error som gjort att jag över
huvudtaget fått några fiskar.
Så det känns skönt att kunna komma upp med vetenskaplig förklaring
på att jag inte fick någon fisk idag. Det kalla ytvattnet tvingar ner
gäddorna på djupet just när islossningen sker. Det anser jag härmed
vara fullt vetenskapligt belagt och behöver inte skämmas det minsta
att jag blev utan.
Den andra anledningen till att jag inte fick fisk var att precis på de
två sträckorna som jag hoppats mest på, låg isen kvar.
Det är två grundområden som gränsar mot mycket djupt vatten och där
tror jag att trots kölden, man kunde ha lurat upp någon gädda till
ytan.
Ett dygn till med plusgrader och hela innerskärgården skulle vara
isfri, bedömde jag det till.
Kunde inte låta bli att föreviga
öarnas klassiska transportmedel när jag gick förbi den på väg
mot ett fiskeställe.
Man kan inte undgå knattrandet när Oskar, 72 år gammal eller Sillakalle 81,
kommer fräsande på sina flakmoppar här ute.
Målet är ofta fiket nere i byn där man om kvällarna kan få se
gänget samlat. Där sitter de och gasar och skryter om sina
trimmade motorer.
"Aktare vad min Zûndapp går sedan jag jackat kannan!"
kan Simon på Ryd, 76 säga.
"Har du drevat då?" frågar Skallatorparn spydigt.
"Nä, men det har jag", fortsätter den 73-årige
gubben, "kommer upp i femtio på rakan som ingenting!" |
 |
"Ha, det är väl ingenting! Min Monark Three
Wheel Ligthtning -62 gjorde sextio härom dagen"
"Äh, sluta snacka så drar vi ner till ålderdomshemmet och
sätter fart på fruntimrena!"
Så går det säkert till, tror jag.
 |
Vad kan det här betyda då?
Jo, här har er påpasslige naturfotograf fångat ett sällan
skådat fenomen.
Stora stim av små tångräkor tror jag att det är. Trots att jag
böjde mig ner och studerade dem på helt nära håll kunde jag
inte se ordentligt om det var räkor eller glin. Men 80 mot 20 att
det var tångräkor.
På vissa ställen helt nära land kan man se att det formligen
kryllar av de små läckerbitarna.
Det är väl ingen gäddmat precis men jag kan tänka mig att
havsöringen går in här och käkar om de vet om att det
finns. |
Eller gäddans bytesfisk kanske. Roligt
att se att det fanns något levande i havet i dag i alla fall. Jag fick
som sagt inte upp någon fisk idag men en skön dag vid kusten blev
utbytet. Jag prövade tre "ställen", kan man säga. Vinden
var förunderligt lagom. En svag nordostlig som gav både lä och lagom
rörelse i vattnet.
På den här sista sträckan fick jag
faktiskt årets sista napp. Tidpunkten var också optimal så här
års, cirka 13:30. Ett gäddhugg som tog flugan till och med. Inte
för att det var en stor gädda utan snarare för att tafslinan
måste ha haft en knut. Av virveln att döma var fisken ingen
jätte nämligen.
Men kul var det och jag fortsatte ivrigt däromkring och kanske,
kanske hade jag ett litet napp till.
Men att skryta med årets sista gäddhugg är inte så imponerande
så därför avstår jag.
Lite vemodigt känns det trots allt att den inte följde med upp
för på hemvägen började det snöa. |
 |
Meteorologerna verkar tyvärr få rätt
den här gången. Redan under kvällen sjönk temperaturen flera grader
under nollan och idag ser det ut att bli redigt kallt. Eftersom
havsvattnet är så nedkylt redan, kommer det att frysa till väldigt
snabbt och bli tjock is på nolltid. Tyvärr ser det ut att bli
åtskilliga fisklösa veckor framöver. Vad år 2003 för med sig får
vi se. Vad gäller fiskereportage här och fisket över huvudtaget. Vi
har ju ett fiskeförbud här i Blekinge hängande över oss. Inte
torskfiskestoppet för det bryr jag mig inte om utan gäddfiskeförbud
under lektiden.
Det är jag som sagt positivt inställt på men egoistisk som jag är
ser jag ju helst att det drabbar andra värre än mig själv. Vi får se
den exakta ordalydelsen först och hoppas på att herr
Fiskerikonsulenten lämnar ett kryphål i reglerna så att vi catch and
releasare slinker igenom, likt en liten ej lekmogen torsk i
trålmaskorna.
Jag kan nog också säga att det kommer att bli en hel del
havsöringsfiskande för min del fram emot februari, mars.
Under mina irr- och upptäcktsfärder i höstas kom jag till platser som
sett mycket lovande ut att pröva för havsöringen under rätt årstid.
Med en One Size på tafsen kan man ju heller inte hjälpa om en gädda
skulle hugga när man egentligen var ute efter havsöring, eller hur?
Som det nu ser ut väderleksmässigt
kommer det att dröja en eller flera månader tills isarna lossar.
Vädret är ganska extremt nu för tiden. Än är det den varmaste
sommaren på tusen år och kanske det blir den kallaste vintern på 2000
år?
I så fall får jag rekommendera besökarna på den här webbplatsen att
kolla in gamla repriser från de tre gångna årens fiske som finns
tillgängliga.
Eller göra vad annat ni vill.
Jag är inte mycket för nyårshälsningar och liknande tomma fraser men
ett gott slut på fortsättningen kan jag väl ändå kosta på mig att
önska.
|