03-05-01                               

Väder: Regn på morgonen och en bit in på förmiddagen. Så uppklarnande och växlande molnighet. Kuling från väst-sydväst. Skulle nästan tro den kom upp till stormstyrka ibland.

Torsdag

 

May One

eller

Tvåsiffrigt idag

eller

Mopedterror i skärgården

 

 

Jag kunde också ha hittat på någonting i rubrikväg om att äntligen fick jag användning för den nya vågen, men det gör jag alltså inte. Det kommer senare i stycket som en överraskning.
Jag kunde även ha använt några kända strofer och förvanskat dem: "I started out on little pikes but sooon hit the harder stuff
Vem är det som brukade sjunga så?
Nå, detta är ju inget popquizz så vi anordnar ingen pristävling om det. Likaså kunde jag ha kallat dagens stycke för "Missade bilder" eftersom jag vid ett par tillfällen inte hann med att plocka fram kameran tillräckligt snabbt. Nå, en missad bild kräver tusen ord att beskriva så på det viset kanske det är bra för ibland kan det ju bli lite svårt att fylla ut de här dagboksbladen.
-Som om vi inte hade märkt det!
-Tyst!

Det var aviserat kuling idag och alltså inget öringfiske för min del. På sätt och vis är det skönt att få ordentliga besked så man slipper stå vid köksfönstret kl 04 och undra om det är väder att köra ut med båten idag. Är trädtopparna orörliga eller inte? Är det lönt att köra in till staun och titta?
Det slapp man idag. 
Istället var det utmärkt väder för en som vill vara ifred. För en som ville ut på en av de stora öarna och fiska gädda från stranden. Det är ju helgdag idag och våren och sommaren närmar sig. Snart är det fullt med folk i sommarstugorna och släkten kommer och hälsar på de bofasta när solen skiner. Massvis med hundägare far ut för att gå längs den steniga kusten. Andra fiskare invaderar broar och pirer. Fast det är mest sillfiskare och de stör mig inte särskilt mycket. Snart är det båten som gäller även för gäddfiske. 
Men än är vi inte riktigt där. 
Körde längst ut på en ö och började fiska där cirka kvart i sju. 

Den här bilden får väl representera de sex mindre gäddorna som jag plockade i rolig och rask följd.
Fast det relativt grova plasket härstammar från den på tre och ett halvt kilo.
Jag kunde också göra en marinbiologisk iakttagelse; här ute hade gäddorna ännu inte lekt färdigt. Alla gäddorna, både små och stora var nämligen ordentligt feta. 
Inte de två sista som jag tog betydligt senare och på insidan av en grannö. De var slanka.
De två gäddor jag fick förra gången; längre in och längre bort i väster, var ju färdiglekta. 
En annan iakttagelse gjorde jag två gånger som bekräftar en teori jag har. Nämligen den att först kan man stå och kasta ganska länge på ett ställe. Så får man en gädda 

som sprattlar och far runt. Efter den får man plötsligt flera andra. Min teori säger att de nya lockades till platsen från andra, närliggande ställen. De känner vibrationerna i vattnet och skyndar dit, i tron att det är mat på gång. De blir lika besvikna varje gång för det är falsk mat, svårsmält utländskt fast food i vars inre sylvasst, japanskt stål döljer sig.
Likaså bekräftades min teori att gäddan inte är så där jättepigg tidigt på morgnarna. Den första måste ha tre försök på sig innan den fastnade. Tvekande och blygt tog de gäddsaran och flera missade helt.
Så märkte jag att jag tagit fel fluga. Ja, naturligtvis var det en vit gäddsara, fattas bara, men jag råkade få tag på en särskild modell som jag bundit på Kamasan #6. Jag hade gjort några sådana och tänkt att jag skulle använda till min klass fem-utrustning. Pseudonymen Ingvar från förra fisketuren hade känt sig lite tveksam till de små krokarna jag rekommenderade och då pratar vi alltså om #4 som är min standard för flytlina. 
Kanske berodde det ändå på att kroken var så pass liten att jag tappade några stycken och inte den tidiga morgonen, undrade jag lite veligt.
Äsch, nej då, bestämde jag mig och lät den sitta kvar. 
Jag kan också tillägga att det var riktigt tufft att fiska här idag. Vinden låg nästan rakt på även om jag inte hade hela havets raseri mot mig. Visserligen befann jag mig på utsidan av en ö men ändå var det lite lä från en annan, kunglig holme en bit ut och lite pirer och försänkningar som gjorde det möjligt att trots allt fiska där. 
Det var det extrema lågvattnet som gjorde det möjligt för jag kunde vada så pass långt ut att jag kunde lägga kasten snett in ty att kasta i precis rak motvind kunde inte ens jag när det var kuling som rådde. 
Häromkring finns nämligen ett litet område där det ofta brukar stå ordentligt grov gädda. Ett område som jag upptäckt alldeles själv förresten så jag stod ut med att vara utsatt för storm och regn. Och mycket riktigt fick jag ett vad jag kallar clomp-hugg. Där man direkt känner att här har vi något stort. Och framför allt tungt.
Sedan blev det faktiskt inte så mycket mer utan det var bara att bogsera in gäddan på grunt vatten och försiktigt lyfta in henne till en gräsplätt där flera andra stora gäddor legat.

Det regnade ju och jag tror inte gäddorna är så känsliga för det som en del andra gör. Jag undrar förresten om inte just den här gäddan stödjer den teorin för jag tyckte mig känna igen finnen på stjärten som kan ses på bilden. Alltså den lilla växten på vad-heter-det? Inte ryggfenan väl?
Den sitter ju så långt bak på gäddan med analfenan nästan rakt under så jag tycker det är fel att kalla den ryggfena.
I alla fall tror jag att jag har fått den förut och att den då var lite mindre. 
Förra året alltså.
Jag var ju också tvungen att ta in den till land för jag lyckades inte få en enda 

hygglig bild på den i vattnet. Vattenytan var starkt krusad hela tiden och vattnet upprört och ganska grumligt. Och nu skulle den minsann vägas med min nya, dyra våg. Plockade fram den och kalibrerade den vilket man gör genom att skruva på en låsring på ovandelen så att underdelens övre ända ligger exakt an på nollstrecket. Det var lite synd faktiskt för jag hade tänkt skriva 8 kilo som min gissning löd på men nu fick jag alltså boka den till det mer exakta, men kanske inte fullt så imponerande, 7,8 kg. 
Men rätt skall vara rätt!
På den tiden vi samlade på ABU-nålar låg gränsen mellan brons och silver just på åtta kilo. 

Så Ingvar och andra, där ser ni att storleken inte har så stor betydelse som det ofta görs gällande ute i samhället och debattartiklar i skilda ämnen.
Den lilla #6-kroken satt fast förankrat ganska långt ner, faktiskt mitt i en bred rand av vassa gäddtänder.
Nå, när jag lossat den och vinkat av gäddan, klippte jag ändå tafsen och bytte fluga. Ville nämligen ta hem den och föreviga den på bild för så vanligt är det trots allt inte att jag får så pass stora gäddor. Och den här åttakilosgäddan (om jag så får kalla den det) är nog den största jag fått på en #6.
Men ormen då, vad har den att göra i sammanhanget?
Jo, den kan jag relatera till en av de missade bilderna.

När jag senare på dagen gick på en stig upptäckte jag plötsligt en hoprullad huggorm där mitt framför mig. Ett utmärkt byte för min kamera, tänkte jag och började göra den skjutklar. Men för sent, den rullade ut sig och slingrade iväg in bland tuvor och buskar och där stod jag med snopen min och kamera i hand. Huggormar gör sig bra på bild och säkert hade jag kunnat hitta på några utfyllnadsrader om det giftiga, slingriga kreaturet. Det har jag ju gjort förut.
Men så hade jag en gammal vinylskiva med samma motiv på framme hemma och envis som jag är, ville jag inte ge upp ormmotivet. 
Nu har jag ändrat mig i fråga om popquizz. Det är ju så populärt med pristävlingar i radio och TV nu för tiden och jag vill ju inte vara sämre. 
Frågan är naturligtvis på vilken skiva jag lagt flugan. Och priset då?
Ja, inte priset på den gamla vinylskivan när jag köpte den en gång i början på 70-talet utan det ärofulla förstapriset. 
Självklart, en vit gäddsara. Men jag har bara råd att dela ut ett pris. Så maila mig det rätta svaret och jag sänder iväg det unika och jättevärdefulla priset till den som blir först. Förutsatt att adressen finns med förstås. Naturligtvis skall ju den lycklige vinnaren inte fiska med den utan sätta den inom glas och ram, låsa in den i ett bankfack och låta det bli ett arvegods inom familjen. Men den första maj varje år skall den plockas fram och beundras, skålas till och visas upp för släkt och vänner till åminnelse av denna dagen!

Tja, hade väl knappt vadat ut igen och förflyttat mig tio meter förrän det var dags igen.
Men eftersom jag nyss hade varit på land med en lite större slapp den här gäddan bli uppdragen på land och vägd för jag kunde konstatera att den var ett par kilo lättare och kunde med gott samvete boka den till sex kilo.
Tyvärr fick jag inte någon bättre bild på den men om man kikar noga ser man att den är ganska stor.
Jag vill också påpeka att detta inte är någon jolmig lekvik som jag sökt upp utan snarast ett stenigt rev. 
Gissa om jag kände mig nöjd när jag så småningom gick tillbaka till bilen!
Eh... Ta inte den uppmaningen bokstavligt. Det är slut på pristävlingen nu, så skicka inte in era gissningar i denna fråga. 

Svaret är nämligen alldeles för enkelt. Dessutom slutade det regna och jag hade merparten av dagen på mig. Samt att jag skulle äta frukost. Men där jag parkerat väntade en obehaglig överraskning på mig. Tidigare hade jag berättat om pensionärshuliganerna här på öarna i Karlskrona Skärgård. Hur de far omkring på sina flakmoppar och ställer till ohägn, busskör och för oväsen med mera. Förmodligen trodde alla att jag bara hittade på eller åtminstone starkt överdrev.

Skall jag vara ärlig trodde jag det själv också men idag fick jag bildbevis på att det var alldeles sant: Kolla här till höger! Innan hade de kommit fram till mig där jag stod och plockade isär spöt och trängde nästan upp mig mot bilsidan. Två gubbs i 80-årsåldern var det. Nu skulle de minsann förhöra mig om vad jag gjorde och om jag fått någon fisk. 
Nja, svarade jag som jag brukar, något napp hade jag väl fått men jag brukade släppa tillbaka gäddorna jag får. 
-Va! Vad är det då för mening?
-Äsch, det är godare med fläskkotlett, svarade jag. 
-Fläskkotlett! Det är den sämsta mat jag kan få! Torrt och dant. Nej, tacka vet jag fisk! Torsk och flundror. Det är gott det!
Men snart nog tröttnade de på den konstige stadsboa och han som förde

ordet vände sig till kumpanen och fräste i mungipan ett "Hoppa upp nu Julle, så drar vi!" Och så for de iväg och hade det inte varit asfalt, hade grus och småsten sprutat när flakmoppen vrålade igång och iväg. 
Ovanstående är alldeles sant, särskilt deras ålder men inte namnet. Även här missade jag att ta bättre bilder men jag vågade faktiskt inte plocka fram kameran så de såg det för då kanske de ryckt till sig den och farit iväg på sin säkerligen trimmade flakmoppe! 
Själv körde jag till brofästet mellan Tjurkö och Sturkö för att äta frukost. Där var det lä och en bra rastplats. Faktiskt började solen titta fram mer och mer och det var riktigt skönt att sitta ute och äta. Samt att iaktta det ökande folklivet.
Där missade jag en annan rolig bild. För här är ett populärt sillfiskeställe. De parkerar här och sätter ihop sina tunga haspelspön och tar sina spannar och går ut mitt på bron och ställer sig. Det populäraste stället är precis under skylten med "Allt fiske från bron förbjudet" och en bild på en som stod precis där och kastade hade man kunnat göra mycket av.
Men sillfisket var dåligt idag, hörde jag. 

Jag tillbringade lite fisketid här mest för att det var lä och solen sken. Något napp gav det inte. Men när jag skulle gå tillbaka över bron kom ännu en flakmoppe farande och man fick kasta sig undan så man inte blev nermejad!
I och för sig kan det ha varit samma som innan men som de blixtrar förbi hinner man inte uppfatta några detaljer!

När jag kommit fram till bilen och skulle köra iväg till ett annat ställe hade det kommit två danskar dit. De stod och plockade med sina grejor och muttrade lite åt varandra. De varken hälsade eller såg åt mitt håll och jag tänkte att det är sällan man möter några som är ännu asocialare än en själv. 
De hade bakluckan öppen och det var där jag missade en kul bild.

Ty det enda som fanns där förutom det typiska för sillfiskare; spänner, haspelrullar och Plano-boxar, var ett jättestort flak med öl.
Det som talade mot den gängse bilden av danskar var det saknade gemytet men det som bekräftade nationella fördomar utgjordes förstås av ölen som enda proviant. 
Nå, nu skall jag inte vara orättvis; kanske deras gemyt skulle öka i samma takt som ölburkarnas antal minskade och att de ännu inte hade hunnit börja?

Körde en bit längre in och trodde det skulle vara lä. Men det blåste nu så hårt att vinden inte behövde någon startsträcka alls innan den rev upp grov sjö.
Men det gick att fiska för jag hade vinden i ryggen och ju längre in jag kom, desto mer i skydd kom jag. 

Ett par mindre strandgäddor gav mig hopp om större fisk. Men det infriades inte.

Jag kan också berätta att idag fick jag användning för mitt reservspö. Det spö jag använder i första hand, ett Scierra-spö, har en svaghet. Det glappar nämligen i skarven och jag får ständigt lacka lite på handelen. Det är ett otyg för tar jag på för mycket, klistrar de ihop och jag har ett hie att dra isär dem. Men efter lackning fungerar det bra ett par gånger men så nöts lacken ner och toppen börjar åter vrida sig och nästan lossnar när man fiskar. Jag tror även att man riskerar att bryta spöt i kastet om överdelen är på glid för långt ut. Det var det jag var rädd för idag för jag fick ta i av alla krafter för att orka få ut någon lina i stormen. 
Är det någon som har ett bra tips för en mer varaktig lösning?
Ett råd jag fått är att använda tejp men jag tyckte det lät väl riskabelt just med tanke på att man måste kunna sära på spöt.
Det är i de lägena som det är så bra att ett reservspö med sig.

Vid halvfemtontiden halade jag in alla linor och avbröt allt vidare fiske och gick tillbaka till bilen. Kände mig sugen att pröva andra, nya områden som det kunde vara lämpligt att utforska nu när det rådde superlågvatten men jag hann inte.
När jag kom hem skulle jag nämligen gräva en massa hål i trädgården!
Men det har inte det minsta med fiske att göra eftersom det inte ens var mask till mete jag grävde efter så därför slutar jag nu.

 


 
Datum Art Plats Vikt Bete Båt Vadande Fluglina Väder Tid Död
2003-05-01 Gädda Utsidan 1,5 Vit Gäddsara Nej Ja Flytlina regn, SV kuling 07:00 Nej
2003-05-01 Gädda Utsidan 1,5 Vit Gäddsara Nej Ja Flytlina regn, SV kuling 07:15 Nej
2003-05-01 Gädda Utsidan 2 Vit Gäddsara Nej Ja Flytlina regn, SV kuling 07:30 Nej
2003-05-01 Gädda Utsidan 3,5 Vit Gäddsara Nej Ja Flytlina regn, SV kuling 08:00 Nej
2003-05-01 Gädda Utsidan 1,5 Vit Gäddsara Nej Ja Flytlina regn, SV kuling 08:10 Nej
2003-05-01 Gädda Utsidan 1 Vit Gäddsara Nej Ja Flytlina regn, SV kuling 08:30 Nej
2003-05-01 Gädda Utsidan 7,8 Vit Gäddsara Nej Ja Flytlina regn, SV kuling 09:00 Nej
2003-05-01 Gädda Utsidan 6 Vit Gäddsara Nej Ja Flytlina regn, SV kuling 09:20 Nej
2003-05-01 Gädda Insidan 2,5 Vit Gäddsara Nej Ja Flytlina sol, SV kuling 13:00 Nej
2003-05-01 Gädda Insidan 2 Vit Gäddsara Nej Ja Flytlina mulet, SV kuling 14:00 Nej

 

Tillbaka

©Gagnekulla Network Productions