Väder: Jätteunderbart och superfint! Lite halvmulet och svag vind. Bara någon plusgrad på morgonen, kanske frost till och med men sedan milt och som sagt helt perfekt. Även vattenståndet perfekt med några cm under.

03-11-05

Onsdag

From dusk till dawn

Allt var som sagt jätteperfekt och superunderbart och jag svingade flugspöet i stort sett från gryning till skymning. Och inte som rubriken egentligen antyder; från skymning till gryning. Men så hette filmen i alla fall. Dock utan att få så mycket fisk på en hel dags spöviftande. Men man kan inte få allt här i världen. 

Men varför gräma sig över alla gäddorna man inte fick? Nej, istället gläder jag mig åt den fina femkilosgäddan som jag i alla fall lyckades fånga. Efter några veckor är det i alla fall den som jag kommer att minnas från idag. I alla fall ett av flera positiva minnen från idag. Massvis med fisk är som sagt inte allt. Inte alltid. Inte som idag när vädret var så skönt och stilla.  Dessutom provfiskade jag på ett par nya områden. Fast det är inte de nya ställen där ingen satt ner sin vadarstav förut som jag talade om förra gången. Nej, men min vadarstav har jag inte satt ner här förut.   På tal om vadarstav... Kolla in närheten till den och gäddans färdriktning. Mycket riktigt uppstod en mycket farlig situation när hon simmade under förbindelselinan och fortsatte åt andra hållet. Hade hon varit lite piggare och rusat hade hon både slitit tafsen och måhända knäckt spöt för ett låst läge och böjd spötopp uppstod. Men jag lyckades reda ut det hela till sist.

Sånär hade jag också lyckats ta den perfekta gäddbilden! Bakgrunden blir nästan alltid bra när det är över sandbotten men den vit gäddsaran bör sticka ut lite mer. Ändå att det var en av mina största modeller satt hela härligheten långt ner i gälarna på den. Dock inte i själva gälbågarna så den blev inte det minsta skadad. 
Nå, jakten på både den perfekta gäddan och den perfekta gäddbilden går vidare. 
För att förvilla och överraska började jag alltså mitt på dagen idag. För både den här inledningsbilden och gäddan tog jag inte förrän klockan tretton.
Och var befann jag mig idag, tro? Kolla in bilden här nedan hur det såg ut när jag började!

Mycket sten är det! Här hade jag aldrig kastat med flugspö förut eller utforskat närmare iklädd vadarbyxor. Jag tänker inte säga var det ligger. Inte rent ut. Men jag kan ge en ledtråd. Kolla in bryggan på bilden. Det engelska namnet på den kanske leder in tankarna i rätt riktning. Brygga på engelska kan också heta bridge, eller hur?
Tänk då på en väldigt känd bro över Themsen och ni har det hela klart för er! 
Nå, nu när det är avklarat kan vi gå vidare. Jo, anledningen till att...
-Hallå där! Jag fattar det inte!
-Varför blev jag inte förvånad? OK, men jag varnar dig! Här kommer en vits som är så dålig att till och med en göteborgare skulle skämmas för den.Ppass på, nu kommer den: Landön Bridge!
-Va...? Nä...! Usch! Urk, urk, urk!

Ofta inträffar små episoder när man är ute och fiskar. Man kan bli vittne till små vardagsdramer av olika slag. Idag var det två sådana som jag i det ena fallet blev inblandad i och i det andra bevittnade på avstånd.
Först var det en gammal pensionär som kom ner och ville prata när jag satt och åt frukost. Landön är mest ett sommarstugeghetto och jag trodde han främst ville ha lite sällskap. Men dels var han ganska döv och snart visade det sig att han mest var ute efter gratisskjuts till Fjälkinge för att hämta sin bil som var inne på reparation!
(För er i Gästrikland och på Lidingö kan jag tala om att Fjälkinge ligger cirka en mil inåt landet från Landön räknat.)
Visst, sade jag, men inte förrän jag har fiskat färdigt och det blir nog inte förrän strax innan det blir mörkt.
Men sedan när jag ätit färdigt och börjat ta mig ut till de andra av dagens planerade fiskeställen, blev jag ordentligt sur, ilsken och förbannad! För en stor, fin båt körde in och lade sig precis där jag tänkta fiska! Eller åtminstone i närheten. Där låg den och blev liggande. Fanken också! Där låg de och spinnfiskade!
Sådant stör mig. Inte brydde jag väl mig om att de inte gärna kunde veta att jag tänkt mig dit ut. Svärande för mig själv ändrade jag planerna och gick någon annan stans. Där jag förresten fick femkilosgäddan. 

Men allt eftersom timmarna gick, rörde sig inte båten ur fläcken. Och inte fiskade de två ombord heller, kunde jag se på avstånd.  Ibland tjöt motorn till och jag hörde upprörda röster. Till sist begrep jag att de hade problem. Förmodligen motor- eller propellerdito. Ett tag tänkte jag vada ut och  bort till dem och

fråga om jag kunde vara till någon hjälp men avstod. För den enda hjälp jag kunde erbjuda var genom min mobiltelefon, inte att reparera båtmotorer. Och på en sådan stor båt och med flera personer ombord var det väl konstigt om det inte fanns både kommunikationsradio och mobiltelefoner. Och hade de velat kunde de ropat och viftat för förmodligen hade de uppmärksammat mig.
Mycket riktigt, en båt som jag förmodade hade sjöräddningsanknytning anlände så småningom och bogserade bort den stora båten. 

Så jag antar att den stora båtens ägare inte kommer att få sådana positiva minnen av den här dagen som jag själv. Trots att jag inte fick någon fisk att tala om under eftermiddagen. När jag under helt perfekta förhållanden fiskade av stora områden som jag kallt räknat med bara skulle vimla av både stora, många och hungriga gäddor. Som här vid den här lilla udden kunde man tänka sig att det skulle stå en fyrakilosgädda och hugga i ett plask, men icke. Inte idag, måste jag tillägga.

Men antagligen gjorde det igår eller att en skulle simma in i kväll och stå beredd i morgon. För att gäddan är en flyktig fisk och rör sig nästan lika mycket som en regnbåge i en put-and-takesjö är någonting som jag lärt mig. Inte förrän jag gått till det ställe som den stora båten skymde, fick jag fiskkontakt. Men det var så dags. Solen sänkte sig alltmer och jag hamnade i tidsnöd. Fick i alla fall den tredje gäddan och hade ett par ytterligare kontakter men så vips tog dagen slut.
Vid den döve pensionärens hus stod nu en gammal bil så jag förstod att han lyckats skaffa sig skjuts på annat håll och fått tillbaka sitt fortskaffningsmedel. Han kom förresten ut och gick ner till mig och undrade var jag hade fisken. 
Nja, svarade jag. Eller skrek snarare; jag fick väl ett par men de släppte jag i igen. "He, he, småskrattade han, ja, så brukar di säga när di inte fått nået..."

På tillbakavägen till Gagnekulla (en liten ort som varken de i Gästrikland eller på Lidingö behöver veta exakt var den ligger) stannade jag till i Karlshamn för att besöka Fiskeshopen. Både för att göra ett avbrott i körningen för det är lätt att sitta och nicka till vid ratten annars och för att man alltid behöver lite småsaker. Samt för att Fiskeshopen är oerhört välsorterad. Så visst okynnesköpte jag en hel del stuff. Men det lär vara Fars dag på söndag så jag skyllde på det. Det blev lite glitter, tafsmaterial, Kamasankrokar, bindtråd och Aquasure. Samt en ny kroklossningstång som verkade bra. Smidig men ändå kraftig och stabil samt lite längre än den jag brukar använda. Ett mellanting mellan tång och pincett. En lyxpryl. Hoppas jag får mycket användning för den i övermorgon! Tittade även på ett par läckra vadarstavar men min gamla får nog hänga med ett tag till.

Hm... Jag vet inte riktigt hur jag skall ställa mig till det rådande väderleksläget... Det är synd att klaga på att det för bra! Men jag hade i och för sig tänkt hinna med lite mer än bara fiska under min semester. Men även de här mellandagarna mellan fisketurerna går jag och suktar och tänker att åh om man ändå stod ute i sjön och lade ut fluglinan! 
Få se på fredag var jag dyker upp... Risk föreligger för kav lugnt och solsken... Då kan det bli svårt... Fast å andra sidan blir det då lätt med bortförklaringar... Men kanske jag skall ta med mig min #5-utrustning och pröva igen? 
Förra gången fick jag egentligen med mig fel spö. Jag hittade nämligen inte mitt ordinarie regnbågsspö utan fick ta reservspöet. Men nu har det riktiga dykt upp och det kan nog bära en liten gäddsara bättre... Ja, vi får se.