Väder: Mulet och ganska frisk sydvästlig vind. Kanske vred den sig mer mot syd under dagen. Ibland var det nästan att solen tittade fram. Lågvatten.

03-11-16

Söndag

Idag är jag social

Idag hade jag kommit överens med en viss Ingvar från Ronneby om en gemensam fiskeutflykt. Min vinst i sammanhanget skulle bestå i att kunna fiska på några nya platser. Han är nämligen ägare till en liten båt och redan förra året hade vi pratat om att köra ut till en av de talrika, inre öarna i Ronneby skärgård och utforska en eller ett par med vadarna från land.

Vid förra tillfället, i våras gick det inte för då blåste det kuling. Men i år verkade det vara bättre med vindförhållandena. Min glömska tilltar emellertid mer och mer med åren och faktum är att jag inte riktigt kommer ihåg till vilken ö vi for. Eller ens om vi for ut med båten hans. Jo förresten, nu gör jag det!  Att jag kunde glömma att vi landsteg på en utlöpare av Bluffholmarna! Det var lite av hans hemmavatten och uppenbarligen stämmer det som de säger att hemmalaget har en fördel. För det var han som inledde bäst. Först fick han en tvåkilos som han släppte tillbaka och strax efter det, den här fina fyrakilosgäddan.  Men vänta nu lite... Någonting stämmer inte på bilden... Varför ligger det en plastpåse där? Varför har han gått så långt upp på land? Det är väl inte en kniv som ligger där på marken? Är... är gäddan rent av... av... död! Jo, det är bara att inse fakta. Det finns faktiskt folk som äter gädda! Som tar med sig en och annan hem och anrättar den med ansjovis och grädde. Filéar den rent av. Påstår att det skulle vara gott. Nå, vi får helt enkelt acceptera att det finns sådana människor.  Det hade varit skillnad om vi råkat få en förrymd regnbåge. De kan man slå ihjäl!

Själv hade jag lite otur i början. Först tappade jag en liten men sedan fick jag hugg exakt samtidigt som Ingvar höll på att drilla sin. Min var ungefär lika stor. Men den släppte, den också! Det var ju rent pinsamt. Inte för att det på något sätt var en fisketävling men visst ville man ju ha några stycken att bokföra. 
Det är ju också så att ofta lyckas man dåligt på helt nya platser. Det tar lite tid att utforska och införliva djup- och bottenförhållandena i sin minnesbank. Men snart nog fick jag mig ett par napp. 
Det var även ett par yttre förhållanden som störde mig. Dels var det vadarna som läckte. Det mest irriterande med det var att jag upptäckt det redan förra gången och jag försökt laga dem under mellantiden men inte lyckats. Det andra var att spötoppen hela tiden vred sig och hotade med att lossna. Det blir att limma och klistra i morgon!

Här på bilden ser man förresten hur det kan gå när man har ihjäl gäddor. Som straff fastnade flugan i nacken! Nå, på det hela taget var det ganska behagligt. Även om det stundtals blev lite väl jolmigt i vissa vikar. Ganska mycket lös bandgräs flöt omkring och fastnade på kroken. Men nu vet jag i alla fall hur det ser ut här omkring. En del vita fläckar på min mentala fiskekarta har fyllts i. Ju mer ställen man känner till, desto lättare är det att planera en fisketur med alla möjliga hänsyn tagna till årstid, vattenstånd, väder och vind.

Själva fisket kan väl sägas hålla sig på den övre skalan. Till slut kunde jag boka in tre gäddor och hade väl tappat ett par stycken. Ingvar hade ett par hugg till. 
Så gick det i stort sett till när jag var social. 

Nu över till något helt annat. Jag vill här nedan presentera en liten bildserie. De som brukar läsa den fiskedagboken är väl kanske inte kända för sin stora intelligens men vi får se om de ända fattar. Here goes:

OK, det gick inte riktigt hem! Kunde väl tro det. Nej, det är inte på det... -Hallå där! Vad menar du med att förolämpa oss på det viset? Va!  -Vem är du egentligen som hela tiden kommer och lägger dig i? -Jag ser mig som allmänhetens talesman. Som den som då och då får komma in och rätta till dina värsta misstag och försöka rädda dig från tabbar.  -Aha, en internetombudsman... -Just det och nu vill jag ha en förklaring till din förolämpning nyss! OK, det är lätt gjort. Du läser ju den här sidan, eller hur? Och du! Samt du och du! Är inte det bevis nog...? -Va? Hm... Jo, det argumentet är ju förvisso svårt att komma runt... -Bra, då får jag fortsätta. Det är alltså inte på det viset att jag kan återuppta någon strusfjäderförsäljning via den här hemsidan. Inte nu. Men jag körde upp till en annan strutsfarm här i Blekinge härom dagen som passande nog kallar sig

Blekinge Struts. Där diskuterade jag dessa ting med ägaren. Problemet var att han inte hade tillräckligt med fjädrar inne. Och de han hade kollade jag igenom, klassade dem och köpte dem själv. För att använda till eget bruk. Dessutom hade han nyss slaktat. 
Men han fick mitt telefonnummer och lovade höra av sig om och när han lyckats samla på sig lite volym. Tydligen var det i maj och juni som de finaste fjädrarna utvecklades på särskilt hannarna. 
Så nu vill jag verkligen poängtera att det lönar sig inte alls att skicka mail och be att få köpa fjädrar av mig. Blir det aktuellt så lita på att jag kommer att meddela det här.

Så precis när du trodde att Den Vita Garnsaran var färdigutvecklad och allenarådande kommer Strutsherlsaran del II!
Nå, det ena behöver inte utesluta det andra. Huvudsaken är att det är vitt, långt och fladdrar i vattnet. Samt är bunden på Kamasankrok. Och inte snor sig om krokskaftet under kastet.