Väder: Regn, regn, regn under hela morgonen och förmiddagen. Det kom skurvis och avtog inte förrän någon gång vid elvatiden. 
Sedan skymt av blå himmel längre uppåt land men solen lyckades knappt bryta igenom. En mycket kylig vind från öster kompletterade bilden.

 

 

 

 

03-11-24

 

Måndag

 

 

Regeln 2 - Undantaget 11

 

 

 

Idag kan det vara lämpligt att återknyta till mina resonemang om var man kan hitta gäddorna. Är det där regelboken säger eller är det där de undantagsvis går och ställer sig? Det tycker...
-En mycket dum frågeställning! Självklart är det oftast i det första fallet. Det ligger ju om inte annat i själva begreppet.
-Eh... kanske det... OK, låt mig omformulera mig till att fråga hur mycket tid och energi man skall lägga ner att söka fisken på omöjliga platser då.
-Ja, det lät lite rimligare. Fortsätt! Men känner jag dig rätt hade du väl lyckats manövrera in dig i en omöjlig situation och det var rena turen som räddade dig från totalt fiasko.
-Nu skall vi inte vara oförskämda! Så här var det:

Idag återvände jag till Torhamns Udde för att se om grumligheten hade upphört. Den där sexkilosgäddan jag fick förra gången lockade till nya försök nämligen. Från där jag bor har jag cirka fyra mil dit och när jag kört en bit hoppade jag till när det plötsligt ilsket tjöt till. Det var Fabian som talade om att nu är bensinen snart slut. Attans också, tänkte jag för då hade jag redan kört förbi den mack som jag har bensinkort till. Äsch, det räcker mycket väl till Udden och tillbaka till en mack i staun dit jag hade ärende på hemvägen, tänkte jag och fortsatte. Väl framme bytte jag om i ösregn men det brukar gå bra utan att man hinner bli alltför mycket blöt. Lade upp dagens strategi så att jag tänkte börja i så att säga fel ände på Udden. Det vill säga längst ner och sedan arbeta mig utåt. Vinden hade nämligen vridit sig sedan sist jag varit ute från sydväst till Ja, här var jag lite osäker om den var rent ostlig eller kanske till och med nordostlig.
I så fall kunde jag fiska i halvlä hela vägen ut och chansen var god att vattnet hade klarnat. Gick därför en ganska bra bit från parkeringen och råkade stöta på en helt perfekt gångväg till en gammal skjutbana. 
Här kan jag förresten passa på att skjuta in (oj då, helt oavsiktlig vits, jag lovar) en passus varför jag började så sent att fiska här på Torhamns Udde. Det har nämligen till helt nyligen varit ett militärt övningsområde och man kan tänka sig vilka duster soldaterna fått kämpa främst mot de organiserade ornitologerna genom åren. I alla fall verkade de sistnämnda ha avgått med segern för numer har själva skjutövningarna upphört sedan ett par, tre år tillbaka. 
Jag tror förresten att fågelskådarna vann det sista slaget tack vare god hjälp från sina mäktiga allierade Budgetunderskott, Nedskärningar och Besparingar.
Men innan dess visste jag inte riktigt hur det fungerade här. Risken var stor att man fick vända om eftersom det kunde pågå skjutövningar just den dagen man valt att köra hit. 

Nå, i alla fall gick jag ner hit och skulle börja. Men det var värst vad det var jolmigt där. Hittade i alla fall ett ställe varifrån man kunde börja i alla fall och snart skulle man komma till bättre områden. Kände mig verkligen toppen för det var på morgonen, hade hela dagen framför mig och man hade hunnit bli behagligt varm på promenaden hit. Att det regnade störde mig naturligtvis inte.
Så råkade jag se upp, inåt land och upptäckte då ett sällskap på tre personer som kom vandrande utåt udden och förbi mig. Fågelskådare, var min första tanke men så såg jag spöna.
Och så gick de ner och ställde sig precis framför mig och började helt

ogenerat fiska som om de ägde Udden! Naturligtvis var de i sin fulla lagliga rätt för det står ingenstans att man skall visa hänsyn till andra fiskare eller blockera för för de som redan var där. Jag kan bara säga att så skulle jag inte bete mig om jag upptäckte andra fiskare när jag kom till ett ställe.
Jag vet inte vilka det var och vad mera är, jag vill inte veta det heller.
Men en trolig gissning är lokala ungdomar från trakten. Förmodligen skolkade de från skolan också!
Ja, det var bara att veva upp och gå därifrån. 
Gick upp på stigen och en ganska lång bit utåt. Bara för att upptäcka att där låg vinden ganska mycket på, vattnet var grumligare än någonsin och hade dessutom stigit. Eftersom jag hade blivit varm på gränsen till svettig, både av upprördhet och vandring gick jag väl ändå ner i vattnet och provade. 
Och fick faktiskt ett par gäddor och tappade någon. 
Men av ovannämnda orsaker blev det väldigt svårvadat. Man såg ju inte stenarna på botten och många var de! Med tanke på att jag plurrade sist gav jag upp efter en kort stund. 
Jaha, vad skulle jag nu göra? 
Först var jag i alla fall tvungen att ta mig tillbaka till parkeringen och gjorde så också. Den behagliga värmen förvandlades i och med det till otrevlig svettning. Och ingen bensin hade jag heller om jag ville köra någon annanstans...
Ja, det där sista hade jag naturligtvis kunnat lösa med någon sedelautomat i någon lokal bensinstation fast lite osäker är jag om det finns någon i Torhamn. 
-Äsch, tänkte jag igen, jag går väl ner i vattnet och tar det lugnt en stund först. Där visste jag det skulle vara klart vatten och fast sandbotten. Även om det förmodligen inte fanns någon fisk där. Jag avsåg alltså läsidan, den västra delen av Udden. 

Då och då går jag ner här bara för att ta det lite lugnt och följa den skarpa skiljelinjen mellan sandbottnen och det mörka, djupa vattnet utanför. Jag har gett mig fanken på att någon gång måste det ge utdelning!
-Ja, ja, det syns ju i tabellen idag om inte annat. Det verkade som om du hamnade mitt i smågäddornas paradis.
-Jo, fast inte alls som jag tänkt. För jag gick och jag gick, kastade och kastade i säkert mer än en timme. Utan det minsta napp eller spår av fisk. Däremot var det massvis med bandgräs i vattnet som fastnade i stora sjok allt som oftast. Samt helt spegelblankt. För att göra det hela lite mer spännande skall jag inte redan nu avslöja exakt var jag började. Men var lugna, ni får veta det sedan.

För precis när jag var på väg att ge upp, vada iland och köra hem och glömma hela den här dagen, råkade jag lägga ett kast inåt istället för utåt. Nja, kanske så slumpvis var det väl inte för jag brukar vara noggrann när jag fiskar av ett område men i alla fall växte det upp en liten våg efter flugan.
Och plötsligt hade jag hittat gäddornas hemliga samlingslokal för idag!
I ett nu skiftade hela situationen ansikte! Här stod gäddorna tätt, tätt. På knappt knädjupt vatten. 
Bilden ovan ger ett nästan deprimerande intryck; det ser ut som om man fiskat pyttegäddor i ett avloppsdike ungefär, men där ljuger bilden lite grann. 
Men jag tog den avsiktligt just för att visa sjoken av sjögräs som försvårade det så dant. För jag fick oerhört svårt att lyckas kroka några. Men hade otroligt roligt under tiden!
Jag kunde kasta två kast åt olika håll efter varann och på bägge kom gäddor farande efter bara för att vända i en virvel. I det läget spelar det ingen roll att de flesta var vad man brukar kalla små. I alla fall inte för mig.
Sedan ändrade sig situationen igen. Från bra till bättre i det att vinden ökade. För när vattenytan krusades försvann lite av gäddornas blyghet och de började hugga rejälare. Nu kunde jag börja landa dem den ena efter den andra.
Sade jag att det var jättekul?
Ännu roligare var det när jag först tappade en fyrakilos och en liten stund senare fick mig en som var ännu lite större...

Det verkade alltså inte omöjligt att toppa dagen med en stor. För flera av smågäddorna var naggade i kanten. Men om det var spår efter säl, storgäddor eller nät kan vara svårt att avgöra. Men på någon verkade det vara ganska färska sår och finns det fyrakilosgäddor är det naturligtvis inte omöjligt att det finns ännu större. Men det hade förstås varit lite för bra. 
Nej, majoriteten utgjordes av pigga tvåkilosgäddor, som den på bilden. Eller lite mindre än två, om vi skall vara exakta.

Än en gång bekräftas att gäddan är en mycket flyktig fisk. 
"They seek him here, they seek him there, that damn elusive Pikernel" 
-Hallå där, nu får jag, Internetombudsmannen gripa in igen! Vad var nu det där sistnämnda? Det förstår vi inte!
-Åh ursäkta... Äsch, det var bara en fras ur Röda Nejlikan som jag hade ringande i huvudet och tyckte kunde passa in här. Om flyktiga gäddor... Och det skall naturligtvis stå Pimpernel som betyder Röda Nejlikan, om man sätter "Red" framför. Eller, det är någon annan blomma egentligen. 
Osökt leder det tankarna till en förening jag är med i, nämligen NoNet. Eller jag har i alla fall skrivit på en protestlista i deras namn. De kämpar mot så kallat husbehovsfiske med nät, vilket jag tycker är behjärtansvärt. 

-Suck, jag ger upp! Hur kan det göra det?
-Jo, det är ju engelska och förra gången diskuterade vi (jag) det här med förjolmningen av skärgården.
-Jaha...?
-Ja, då kunde man bilda en förening mot betande boskap längs stranden och vet du vad man kunde kalla den?
-Nej, men jag fruktar det värsta...

-Jo, No Shit! Bra va!
-Suck igen! Och en förening för motvilliga motionärer för No Sweat, va?
-Bra! Och en förening för PC-motståndare för No Bit.
-Och en förening för B-författare för No Wit!
-Och en förening för gosedjursmotståndare för No Pet!
-Och så en jag vill gå med i. En förening för sådana som inte vill plurra; No Wet.
-Och en förening för barnmotståndare för No Kid!
-Och en förening för auktionsmotståndare för No Bid!
-Och en förening för motorvägsmotståndare för No Way!
-Och en förening för stumma; No Say!
-Och en förening för rastmotståndare för No Break!
-Och en förening för dansmotståndare för No Shake!
-Och en förening för sådana som inte passar in; No Fit.
-Och så en som däremot skulle passa för oss bägge, nämligen en för sådana som aldrig begriper när det är dags att sluta; No Quit!

Jo, nu slutade de i alla fall. Skönt. Och det är lika bra att sluta hela alltet med den här stämningsfyllda bilden som dock gjorde sig betydligt bättre i verkligheten än här.
-Men du talade ju aldrig om exakt var du höll till! Om det var längst ut eller längst in?
-Oj, det stämmer! Jag glömde det! Men nu blir det kritiskt. Precis som bilen larmar när bensinen håller på att ta slut, hörde jag nyss hur det pep till i min PC. Det betyder att utrymmet är på upphällningen. Man har ju bara ett visst antal kilobyte för varje dagboksblad och det kan vara slut nu. Det var allt tramsandet som gjorde att mätaren sjönk i botten. Men jag skall göra ett försök: Det var


 
Datum Art Plats Vikt Bete Vadande Fluglina Väder Tid Död
2003-11-24 Gädda Torhamns Udde, öster 2 Vit Gäddsara G Ja Flytlina Mulet, regn, s-m O 09:00 Nej
2003-11-24 Gädda Torhamns Udde, öster 2,5 Vit Gäddsara G Ja Flytlina Mulet, regn, s-m O 09:15 Nej
2003-11-24 Gädda Torhamns Udde, väster 1,5 Vit Gäddsara G Ja Flytlina Mulet, regn, s-m O 11:00 Nej
2003-11-24 Gädda Torhamns Udde, väster 1,5 Vit Gäddsara G Ja Flytlina Mulet, regn, s-m O 11:15 Nej
2003-11-24 Gädda Torhamns Udde, väster 1 Vit Gäddsara G Ja Flytlina Mulet, regn, s-m O 11:30 Nej
2003-11-24 Gädda Torhamns Udde, väster 2,5 Vit Gäddsara G Ja Flytlina Mulet, regn, s-m O 11:40 Nej
2003-11-24 Gädda Torhamns Udde, väster 4,5 Vit Gäddsara G Ja Flytlina Mulet, regn, s-m O 11:50 Nej
2003-11-24 Gädda Torhamns Udde, väster 1,5 Vit Gäddsara G Ja Flytlina Mulet, s-m O 12:00 Nej
2003-11-24 Gädda Torhamns Udde, väster 1 Vit Gäddsara G Ja Flytlina Mulet, s-m O 12:15 Nej
2003-11-24 Gädda Torhamns Udde, väster 1 Vit Gäddsara G Ja Flytlina Mulet, s-m O 12:30 Nej
2003-11-24 Gädda Torhamns Udde, väster 2 Vit Gäddsara G Ja Flytlina Mulet, s-m O 12:45 Nej
2003-11-24 Gädda Torhamns Udde, väster 1,5 Vit Gäddsara G Ja Flytlina Mulet, s-m O 13:30 Nej
2003-11-24 Gädda Torhamns Udde, väster 1 Vit Gäddsara G Ja Flytlina Mulet, s-m O 14:00 Nej

 

Tillbaka   ©Gagnekulla Network Productions