04-08-25

Onsdag

Gotta sig åt andras olycka

Låt mig först konstatera att under de nio dagar jag jobbade i sträck inträffade det allra som varmaste högsommarvädret med temperaturer upp emot trettio grader och svaga vindar. Men ur fiskesynpunkt tänker jag inte beklaga mig för det för då slapp jag reta mig på algblomningen. För enligt rapporter hade det blivit den värsta på mannaminne. I och för sig sträcker det sig inte så långt enligt min erfarenhet, när man läser tidningar eller hör folk berätta.
Men i alla fall lär den ha varit väldigt koncentrerad och det kan nog stämma ty höga halter av nitriter såväl som av nitrater hade hunnit ansamla sig i Östersjöns bräckta vatten och algerna bara väntade på startsignalen. 
Och det är väldigt jobbigt och besvärligt att fiska från båt när vattnet är som rabarbersoppa och man inte ser mer än en halvmetern ner. Därefter började det blåsa. Det var nog varit ett par lediga dagar som jag helt enkelt struntat i att ens försöka fiska. 
Även om det blåste var vattnet så varmt att inte ens det skulle ha hjälpt upp situationen resonerade jag och stannade hemma. Och i helgen som var, den 21 och 22 augusti, blåste det som attan men då gjorde jag ändå ett tappert försök. Körde iväg till ett par ställen och vadade omkring på ett ställe och kastade. Utanför en bad- och campingplats där det var tänkbart att någon gädda hade gått in och ställt sig. Men trots att det var en stor vik låg blåsten på så dant att det var väldigt svårt att kasta och någon gädda märkte jag inte av. Däremot kändes vattnet nästan hett när jag stack ner handen i det.
Vidare körde jag ut till en närbelägen udde för att se hur det såg ut där. Blåsigt såg det ut och där träffade jag även på ett par andra personer som jag pratade lite med. 
Bland annat en som skulle gå ner på andra sidan udden än där jag tänkt mig. Kan just undra om han fick något?
Själv kan jag meddela att jag inte ens vätte flugan där jag prövade. Visst, jag vandrade iväg och vadade ut. Men vattnet var som en enda lervälling och jag såg inte bottnen ens på decimeterdjupt vatten så jag gav upp.

Men med tanke på den helgens extrema blåst återvänder vi raskt till rubrikens måhända lite kryptiska formulering. 
Jag valde den bara för att jag vill bara betona att gotta sig åt andras olycka är någonting mycket, mycket fult! Det är en känsla och inställning som jag mycket bestämt tar avstånd ifrån. Absolut! 
Och nu när jag slagit fast det kan jag gå vidare och rapportera några händelser som jag brukar göra och som har med fiske att göra. Lite av det som är på gång här kring Karlskrona med omnejd.
Jo, i helgen hade de anordnat en viktig trollingtävling här i staun. Massvis med bilar med stora båtar på släp hade kört hit från hela Sverige, antar jag, för att tävla i vem som var duktigast i att ha ihjäl lax och havsöring. En väldigt populär och viktig sport antar jag att det är. Men tyvärr fick de alltså inställa tävlingen på grund av alltför hård blåst och alla fick köra hem igen utan att ha fått visa hur skickliga de var. Synd!

Ett annat tråkigt förhållande som jag djupt beklagar (det är sant!) är att det pågår en mystisk sjukdom bland sjöfåglarna. De bara dör och ingen verkar veta varför. I det sammanhanget är det en lokal naturvårdshjälte som gjort en viktig insats som slagit larm för flera år sedan, nämligen Le Carlsson. Och detta är absolut ingen ironi från min sida ty oförtröttligt har han kajkat runt på öarna i Blekinge skärgård, räknat och samlat in massvis med döda måsar och trutar och som sagt, slagit larm. För fram till nu döva myndighetsöron, verkar det som.
Och nu läser jag att man börjar hitta mer och mer döda storskarvar också. Hela kolonier utslagna både här och i Sörmland, läser jag om. 

bebodda; det måtte väl alla fatta!
Och får han inte som han vill tänker han minsann släppa fritt tjurar på ön och vilka vågar då gå i land på den!
Faktum är att jag har brukat rekommendera den här personens camping och båtuthyrning åt folk som mailat mig och undrat över sådan saker. Hittills i alla fall. Lite märkligt är det att folk tycks tro att ännu fler bebyggda öar i skärgårn skulle öka dess attraktionskraft på fisketurister och även andra.

Innan jag övergår till dagens fiske som egentligen inte är så mycket att orda om är det något annat jag vill passa på att reda ut.

Nedanstående inlägg i någon debatt på något fiskeform råkade komma inför min blick. Det är kopierat som det är och naturligtvis är det ju kul att folk rekommenderar den här hemsidan till andra.  Det där med "legend" tolkar jag rent bokstavligt. Ordet är egentligen bara en krånglig ordklass på det vanliga latinska ordet "lego". Lego, lexi, lectum, böjs det och betyder läsa. Med suffixet -endo blir det i bör-form. Alltså betyder det något som bör läsas. Och det stämmer! Jag, eller min hemsida bör läsas och det är ju just det du gör nu, eller hur? Se där, där fick du lite allmänbildning på köpet också. Visa meddelande Ämne Hemsidetips Av Uffe Skickat 2004-04-15 23:04:03 http://gagnekulla.net/pikefly/ Här kan man läsa om Legenden Sörens fiskebravader i blekinge skärgård men även ute på Landön ibland. Sörens problem är att han aldrig lyckas landa någon stor gädda. Men det är han inte ensam om :)   Men anledningen till att jag tar med det är för att korrigera påståendet att mitt problem är att jag aldrig lyckas landa någon stor gädda.  Nu är det så att orden "aldrig" och "alltid" är mycket lååånga ord som bör användas med stor urskillning. Och sedan har vi den eviga debatten om hur definitionen på "stor" i begreppet "stor gädda" egentligen lyder. Jag tänker inte upprepa den här utan nöjer mig med att bifoga ett gammalt tidningsurklipp som jag hittat i en låda. Kolla här till höger! 12,8 kg bör väl uppnå även ganska högt ställda krav på begreppet "stor gädda", tycker jag. Sedan att det inträffade så länge sedan som år 1983 är en annan sak. Om inte annat ger det perspektiv på hur länge jag hållit på och flugfiskat gädda. Skulle tro att en och annan som läser den här sidan inte ens var påtänkt då.

Innan jag lämnar den artikeln kan jag nämna att både min utrustning och flugan såg lite annorlunda ut då mot nu. Till exempel får jag skamset erkänna att spöt i fråga var i massivt glasfiber och av märket ABU Lapplandia. Men det kan sägas att den som kunde kasta med det kan kasta med vilket kvastskaft eller gardinstång som helst! 
Likaså hade jag ännu inte kommit på att strutsherl är världsledande som gäddflugbindningsmaterial. På kroken, som inte ens var Kamasan metkrok, satt enbart maraboufjädrar. 
För att spara lite pixlar skar jag ner urklippet en aning men kan tillägga att hela rubriken löd "Fiska gädda - på fluga!"

Nå, äntligen kan vi gå till dagens fiske. Som blev väldigt trevligt. Även om det hade kunnat bli ännu roligare om jag fått upp den största gäddan. Samt de andra två som jag hade på. I så fall hade jag fått sex stycken och det hade inte varit dåligt en augustidag. 

Och här har jag nästan, nästan, lyckats knäppa den i mitt tycke perfekta fiskebilden.  Det är helt och hållet kamerans fel. I och för sig kanske det är lite mitt fel ändå som inte slagit över motivväljaren på "springande gubbe". Nu var den på normalinställning och därför blev det som det blev för jag vet att jag tryckte in knappen precis när jag förstod att gäddan tänkte hoppa. Så istället blev det lite för tidigt eftersom jag inte vågade vänta för länge. Där ser man mitt behov av en ny kamera för nu för tiden finns det möjligheter att ta flera bilder i en blixtsnabb följd.

Nå, den stora gäddan jag talade om som släppte var absolut ingen jätte men en tre, kanske upp till fyra kilo var den och det skulle jag ha varit jättenöjd med idag. För nu var det länge sedan jag kunnat fiska under så trevliga förhållanden som idag. 
Naturligtvis förde jag den eviga sommardebatten med mig själv om jag ändå inte kanske skulle ha tagit båten i morse. Men när det är så snabba aprilskiftningar i vädret som nu är det väldigt svårt att fatta de rätta besluten. Man kan ju alltid trösta sig med att snart är augusti slut och man slipper den problematiken mer och mer. Samt att de fiskbara områdena från land växer mer och mer i och med att ytterskärgården avfolkas i takt med att vattnet kyls ner och dagarna blir allt kortare.
Fiskade i en djup fjärd med övervägande sandbotten i det första skedet och hann med ytterligare ett ställe. Men där fick jag inte ett napp men däremot den första bilden. 

Ja, det var väl ungefär allt för idag och vi (jag) får väl hoppas att någon gång denna sommar en ledig dag skall sammanfalla med riktigt fint fiskeväder.