05-02-25

Fredag

Bistert fiskeväder

Ja, idag är det vädret som är ett viktigt ämne. Fast såsom kanske den viktigaste faktorn vad gäller allt fiske är det ämnet alltid närvarande i en eller annan form. Men idag var det ett märkligt förhållande som det kan behövas göra en utläggning om. Nämligen att idag var det både vindar på nord och lågvatten. Det har rått både nordliga och nordostliga vindar nu ett tag och det brukar medföra ett rejält högvatten. Och så var det tvärtom med det lägsta vattenståndet på väldigt länge. 
Min teori lyder som så att vattnet i Östersjön hållit på att rinna ut och nästan tagit slut! Vid de vindar som rått nu några dagar pressas ju vattnet ut genom Bälten och Öresund. 
Fast man tycker i och för sig att det borde stocka sig och stiga häromkring för så länge har det inte blåst från det hållet...
Men, kom jag precis på, kan det ha att göra med att väldigt mycket vatten uppe i Bottenviken är bundet av is? 
Dels kan inte isen driva iväg söderut och dels får vinden inte grepp om vattnet under. Ja, det låter väl som en rimlig teori.

Hemma i Gagnekulla är i alla fall väldigt mycket vatten bundet i form av snö! Har inte behövt skotta så ofta och så mycket på flera år som denna vintern. Blötsnö, tung som bly har det också varit.  Det är naturligtvis alldeles utmärkt för det innebär att havet inte fryser igen.  Klockan 06:49 tog jag den här bilden och klockan 06:50 körde jag iväg ner mot närmaste hav. Visst, det var väl ett par minusgrader här hemma men sedan när hindrar väl lite snö, is och kyla den fanatiske gäddflugfiskare från att fritt försöka ge utlopp för sina konstiga och sjuka lustar? Inte det minsta så länge det finns lite öppet vatten någonstans i skärgården!

Det brukar skilja cirka två graders temperaturskillnad där jag bor två mil upp i skogen från kusten och räknade kallt (!) med att så även skulle vara fallet idag. Att snötäcket är tunnare inne i staun och vid sjön visste jag ju också om. 
Jag har tidigare talat om tur och otur i fisket. Huvudregeln säger ju därvidlag att får man fisk är det skicklighet och blir man utan är det otur. 
Idag blev det slutliga resultatet inte så mycket att orda om men ändå måste jag säga att årets tur håller i sig. För egentligen borde det inte gå att fiska alls. Än ligger isen kvar längst in i vikarna och så här mitt i värsta vintern kunde isen och minusgraderna helt ha omöjliggjort varje försök till flugfiske i öppet vatten. Så ur den synvinkeln kan man säga att min tur håller i sig. I synnerhet som dagen efter, idag lördag, är det 5 minusgrader och det har aviserats vinterkyla hela helgen. 
Jag vill heller inte skylla på otur det som hände vid första stället:
Stod utvadad och fiskade. Då fick jag ett lika ovanligt som roligt napp. I princip är visserligen alla napp kul (utom näbbgäddor!) men det finns några extra roliga varianter. Ett rapporterade jag för ett par gånger sedan med det idag är lite mer ovanligt. Jag kan kalla det metnappet. Det går till så att precis under en paus i hemtagandet av flugan hugger fisken. Det bara drar till. Så gjorde det och jag drog tillbaka. Fast fisk och stor var den också!
Det inträffade efter flera timmars ytterst kylslaget fiskande och efter en ganska kort kamp hade jag precis fått fram kameran och skulle försöka ta ett par bra bilder och se exakt hur stor den var.
Då släppte den.
Det är faktiskt ganska ovanligt för mig. Att de hugger och inte fastnar händer så gott som varje fisketur men att de släpper efter en stund är sällsynt. Den vägde över fem kilo men hur mycket över vill jag inte spekulera över för det är betydelselöst. Inget att göra åt och jag tröstade mig med att få en tvåkilos på nästa kast. Då trodde jag att jag kommit in i ett stim och blev glad igen.
Men något mer napp på det stället fick jag inte.

Här en bild som illustrerar både lågvattnet och dagens val av utrustning. I vanliga fall brukar vattnet täcka det gröna på stenarna.  Som omväxling tänkte jag att jag skulle prova mellanklassutrustningen idag. Det är mitt rea-spö #6-7 och en storspolad rulle av engelskt fabrikat. Gäddsaran är en lite mindre variant och ingen bling-blingmodell. De blir faktiskt ganska så tunga när man binder in mycket glitter nämligen.  Det gick bra sånär som på en sak. De lättare spöna har den egenheten att de gärna slår knut på tafsen och att det ganska ofta sker på wiretafsen helt nära flugan. Inte bra.

I synnerhet eftersom man kanske inte alltid märker att knuten hamnat vid själva kroken och gör den oduglig. Det hände idag och därmed missade jag den första gäddan vilket gjorde mig ganska sur för då hade jag fiskat i över två timmar utan känning och började undra om jag befann mig på rätt ställe. Jag har inte fiskat vid ostlig vind på väldigt länge och därför ivrigt sett fram mot att besöka ställen som varit omöjliga vid den tidigare nästan allenarådande västliga vinden. En nackdel kan vara att man inte är uppdaterad på aktuellt gäddstatus.
Gick längs en kant med vinden i ryggen och kastade ut mot djupare vatten. Isklumpar bildades långsamt vid andra och tredje spöringarna men de blev inte så hårda att det blev stopp för linan. 
Långt borta och svagt kunde jag höra hur bränningarna dånade på den här uddens vindsida. Fick inleda med en extra lång promenad innan jag vadade ut för vid hård nordostan och minusgrader måste man magasinera extramycket värme. Högerhanden som höll vadarstaven höll på att domna bort alldeles och när jag vadade ut på den grunda sandbottnen fick jag tillfälligt stoppa ner den i en ficka. Men den kom sig åter och sedan upplevde jag inga större problem med kylan. 
Fyra hugg och bara två landade gäddor är inte så bra så nog var det synd att den stora lossnat. 
Men klockan var bara knappt tolv när jag fiskat färdigt där och jag hade gott om tid för andra ställen. Gick tillbaka upp till bilen för att äta lite mackor och få i mig varmt té. Men blev otålig, startade bilen och körde iväg. 
Varför sitta still och äta och slösa bort en massa dyrbar fisketid när man lika gärna kan tugga i sig mackorna under bilfärden?
Så gör samtliga seriösa gäddflugfiskare. Det duger inte att hålla på och pausa och sitta och mysa och ta det lugnt. Det får man göra hemma. Är man ute och fiskar skall man banne mig göra det precis hela tiden!
Alla som säger något annat är mesar och amatörer som tar alltför lättvindigt på den här verksamheten och borde allvarligt överväga att sluta och syssla med något annat! 
Jepp, hårda ord kan hända men vi har inte plats för veka stugsittare och mammas gossar i den här hårda Macho-sporten! 
Men att hälla upp och dricka té under bilkörning är lite väl hårt att kräva och det får man vänta med att göra tills man kommer fram. Utan att räknas som mes, menar jag.
På tal om det träffade jag faktiskt en som sysslar med sådant på förra stället. En som räknar mesar alltså... Eller åtminstone spanar på dem med kikare. Dem kan man stöta på ute i havsbandet även på vintern. Kanske spanar de efter havsörn?

Annars är det ganska folktomt här ute. Som idag var det ofta jag som gjorde de första fotspåren i snön på många platser ner till vattnet. Man får väl bara hoppas på att ingen stugägare kommer ut, får se mystiska fotspår som leder rätt ner i vattnet och slutar där och ringer sjöräddningen eller räddningskåren.  Det som jag kallar ställe två var inget vidare. En läsida där jag jag kunde vada ganska långt ut nu när det var lågvatten och täcka stora ytor. Kände eller märkte inte något på ett par timmar. Fick till sist ett napp. En tjock fyrakilosgädda som verkligen lättade upp tillvaron för mig.  Här hade den stått i lugn och ro i en liten vik i flera veckor och så kom jag och störde!

Innan någon, till exempel Internetombudsmannen, kommer ångande och i uppfordrande ton frågar mig hur jag kan veta det är det väl bäst att svara att det gör jag genom att hänvisa till alla blodiglarna på den. Två styckna feta rackare ser man till och med alldeles utmärkt på ryggen på den. Och det tyder jag till att den stått stilla på samma ställe länge. Tycker mig nämligen ha iakttaget det förut hos gäddor. Att det lika gärna skulle kunna vara tvärt om, vill jag inte höra talas om.

Fiskade till cirka 16:15 vilket visade sig vara lite för mycket. Fick bråttom hem för även om man är en sjusärdeles tuffing vad det gäller att trotsa väder och vind finns det vissa tider man bör passa.