05-10-15

Lördag

Det bästa möjliga

OK, man visste att den skulle komma någon gång; hösten. Men varför måste den komma just idag när jag äntligen blivit ledig från jobbet? Och varför i sin allra värsta form; nordlig kuling?
Så såg förutsättningarna ut inför dagens fiske. Man kan också fråga sig varför överhuvud taget bege sig ut om nu vädret är så uselt. Det allra värsta med plötsliga, friska och nordliga vindar är ju att det brukar medföra snabbt insättande högvatten. Men där tänkte jag att jag skulle passa på innan det kom farande norrifrån. För igår fredag, hade vattenståndet legat på minus 17 och det hade inte börjat blåsa förrän under natten och morgonen. Då passar man på idag och så står man över några av de följande dagarna istället. Det var det bästa möjliga med hänsyn till omständigheterna. Så låg planen och så till vida lyckades den för under de timmar jag var ute steg inte vattnet märkbart.  

Frammanar bilden känslor av kyla, frost, tidig gryning och en olustig stämning? Det stämmer precis det. Tog den innan solen riktigt orkat ovanför trädtopparna med lite valna händer trots att jag gått en bra sträcka innan. Man har inte hunnit ställa om temperatursystemet varken i kroppen eller där hemma från sommar direkt till vinter knappt utan någon mellanliggande höst. När jag räknade upp nackdelarna med friska nordliga vindar glömde jag en väsentlig. Nämligen att allt bandgräs, algrester och lösslitna tångknippen lossar från stranden och beger sig ut på seglats igen. I takt med att vattnet långsamt stiger och frånlandsvinden tar dem med sig utåt. Så mot slutet av fisketiden som idag inte blev så lång, var hela ytan täckt. Det var som vi brukar uttrycka det "Fullt med skit i vattnet."
Men allt var naturligtvis inte dåligt, uselt och tråkigt. Solen steg mer och mer och till sist blev det för varmt och... 
Nejvisst nej, sluta klaga nu!
Men ofta är det så att man både fryser och svettas under en och samma dag. Men det var inga stora problem idag för jag hade tagit på mig mina tjocka Helly-Hansen långkalsingar för första gången den här säsongen och riktigt svettigt varmt blev det inte förrän jag gick tillbaka till bilen. 
Och gäddorna trillade in här och var. Inga exceptionella men det är alltid lika roligt när de hugger för så vitt de inte gör det på varenda kast. Inga exceptionella händelser att rapportera om heller men ett par små incidenter är ändå värda att avhandla. Den första gäller det rena fisket. Stod där och skulle förflytta mig. Befann mig på ganska djupt vatten med gott om stora stenar så i de lägena måste jag ta det försktigt när jag vadar och brukar då veva upp fluglinan. Gjorde det i godan ro och när det nästan var klart kom det en lite större gädda farande och tog flugan. Tog var ordet, sa Bill. Slet av tafsen, sa Bull. 
Jag tror det kom sig av att samtidigt som jag vevade in, gjorde gäddan sin snabba vändning. Samtidigt var avståndet så kort att varken fluglinans eller min långa nylontafs' elasticitet hann kompensera för rycket. Tråkigt när det händer, men svårt att undvika i alla lägen. Skulle tro den kunde väga allt från 4 till 6 kilo.
Det andra var heller inte så roligt men av ett helt annat slag. Det var strax efteråt när jag också skulle förflytta mig. En stenig strand, sade jag men även bakom en hög vass. Där plumsade jag fram och under en paus tittade jag mig omkring uppåt land till. Jag brukar göra det för att se om man har åskådare för det inträffar ibland. Och upptäckte längre upp på landbacken en röd fläck som inte verkade höra till landskapet. Efter en liten stund, mellan vasstråna framträdde hela bilden; det röda satt på en hatt. Under fanns en grönklädd man med gevär! En jägare alltså. Som stirrade åt mitt håll...
Trodde han att det var en älg som klev omkring bakom vassen?
Det kändes lite olustigt men så var han borta. Men jag får väl anta att han hade koll på läget och inte sköt vilt. Eller jo, man får hoppas att det enbart var vilt han sköt. I synnerhet inte i år då det redan skjutits ihjäl två kollegor.

Inga bra bilder fick jag heller. Därför nöjer jag med detta idag. Nu får vi se lite hur det går med vädret. Det bör bli en hel del oro i undervattensvärlden nu när vattnet äntligen kyls ner. Så att man kan hitta gäddorna igen. Men det kan ta några dagar eller veckor innan allt fallit på plats. Så osäkert fiske är nog vad som gäller en tid framöver. Men något superhögvatten verkar det inte bli som jag behöver oroa mig för. Idag, söndag, när jag skriver det här hade det inte stigit mer än till plus tio och ändå var det minus 67 uppe i Bottenviken. Det tyder på att det inte fanns så mycket vatten i Östersjön från början. Och om vinden avtar lite så kan det bli lagom. Vi får se.