05-10-17

Måndag

Utfiskat i Tredenborg?

Ja, hur skall man annars förklara att jag bara fick en enda ynka tvåkilosgädda under goda förhållanden och under sex timmars intensivt fiskande? Dessutom var det lågvatten så man kunde vada långt ut och täcka stora områden. Det är på det viset att jag kör ju inte ända till Sölvesborg från Karlskrona enbart för att fiska utan det var ett familjeärende som var huvudändamålet. Det ger mig också anledning att göra en historisk återblick. Och lite om vådan av att nämna saker vid dess rätta namn. I detta fallet fiskeställen. 
Mitt allra första, illustrerade fiskedagboksblad daterad till 00-11-21 handlade just om min första nostalgitripp till Sölvesborg och Tredenborgs badplats. Det var helt jungfruliga fiskevatten då. Det syns av resultatet om inte annat. Och då i början satte jag glatt ut namnen på mina fiskeställen och trodde väl inte så många skulle uppmärksamma min lilla hemsida bland miljoner andra. Och så var det naturligtvis både då och fortfarande.  Inte heller fanns det så många gäddflugfiskare. Nu kanske det är några fler än då, i och för sig.
Jag hade redan då hållit på med det under åtskilliga år utan att stöta samman med någon med liknande konstiga intressen. Men en person såg både artikeln och min första version av hemsidan. Det var Paul Jörgensson som mailade. Han var redan etablerad här på nätet med sina Pikehunters. Han hade inte sett Tredenborg som ett gäddfiskeställe utan mest varit här och fiskat näbbgädda i maj, minns jag mycket väl att han sade. Eller skrev. Sedan blev det ett av hans favoritställen och jag vet under vilket kodnamn det går under på deras hemsida. Jag tror, men vet inte säkert, att han fick några av sina allra största gäddor där. 
Det sammantaget tror jag gjorde Tredenborg till ett populärt tillhåll för gäddflugfiskare, inte minst från Danmark för Pikehunters har sina förgreningar dit. Och jag själv besökte väl Tredenborgs sandbottnar en eller ett par gånger om året med växlande fiskelycka. 
Och som jag tidigare hävdat mår ett ställe inte så bra av för hårt fisketryck. Gäddorna simmar förnärmade iväg någon annanstans. De gillar inte att bli uppdragna. Inte heller fattar de att de borde vara tacksamma att bli tillbakasläppta igen. Det tror jag är att begära för mycket av deras förstånd. Nej, sura sticker de därifrån när de upptäcker att här finns för fanken ingen riktig mat; det är bara bluff och båg alltihopa!
Under årens lopp har jag också själv träffat och pratat med andra gäddflugfiskare här och de har bekräftat ovanstående. Särskilt under Gäddfestivaler lär det bli extra populärt. Kanske var det för att det nyss varit en som det var extra dåligt här just idag?

Och jag undrar nämligen om jag inte har lite bildbevis att Tredenborg har blivit populärt bland gäddflugfiskare. För jag hittade nämligen en av de här två gäddflugorna till höger på bottnen; gissa vilken! Det är första gången jag hittar en gäddfluga ute vid kusten och den kommer inte att återlämnas till sin rätta ägare. Inte ens mot beskrivning. Nej, den kommer jag att elda upp tillsammans med de andra monsterbetena jag plockat med mig.  Det är inte så länge sedan jag motvilligt gick med på att det existerar ett samband mellan stora flugor och stora gäddor men något mellan stora krokar och stora gäddor vill jag bestämt hävda inte finns! Och den främre är bara tyngre, inte större än den bakre.

Jag menar heller inte att man ska gå ner ända till storlek 6 när man tillverkar sina gäddflugor; det är mest jag som försöker vara märkvärdig genom att krångla till det i onödan med att fiska med myggrejor. Storlek 4 är fullt tillräcklig att binda de allra största jätteflugorna på, vill jag hävda. Jag vet inte riktigt men jag tror att de flesta som binder sina egna gäddflugor använder en kortskaftad krok. Det lärde jag mig väldigt tidigt att en långskaftad så kallad streamermodell är helt onödig. Den ger bara onödig metalltyngd och sämre krokningsförmåga.
Men visst, alla får använda vad de vill samt fiska var de vill så länge det är lagligt men jag för min del skall försöka hitta nya fiskeställen när jag kör till Sölvesborg. Faktiskt är det ren bekvämlighet från min sida som gör att jag automatiskt kört ut hit eftersom det är så lätt och ofta är min tid begränsad. Men att gå en hel dag för bara en ynka tvåkilos känns ju lite fattigt. Och det nya, eventuella stället kommer jag inte att namnge, om jag hittar något bra. 
Och det är ju förresten mer regel än undantag att man inte talar om och avslöjar sina bästa ställen. Det förekommer till och med i de FiNaste tidningar att man mörkar, döljer och blandar bort korten lite samt kommer med halvsanningar vad gäller sina favoritställen, misstänker jag starkt. Likaså antar jag att de flesta tycker det är OK. 

05-10-19

Onsdag

Vackert väder

Idag var det verkligen vackert väder. Framåt dagen kunde man sola och bada, påta i trädgården, eller sparka fotboll. Allt förutom att fiska. Eller jo, fiska kunde man förstås men inte med något större utbyte, rent fiskmässigt. Men skönt var det förvisso att vara ute. Och lågvatten. Det visste man redan innan för som det nu är kan det inte bli högvatten. Det är helt omöjligt för det är vattenbrist i Östersjön. Det är mellan -20 och -10 överallt längs hela Sveriges kust idag. Visserligen finns det väl mer kuststräckor i Östersjön än vårt lands men några mätvärden från Finland, Polen och Baltikum har jag inte. När det riktiga höstvädret kommer, det vill säga regn och kuling från sydväst; då kommer det att ske inflöde av friskt, syrerikt och salt vatten från Västerhavet och det lär vara bra. 
Jag tror att det var frånvaron av vind snarare än solen som gjorde att gäddorna höll sig väldigt avvaktande idag. 

Men en fin gädda och framför allt bild på den, fick jag. Jag måste erkänna att jag ett tag var frestad att drämma till med att den vägde åtta kilo för det kan man tro när man ser den. Bilden på den alltså men i verkligheten vägde den lite under fem.  Ärlighet varar längst! Men det var vackert så en sådan här dag.  Innan hade jag väl haft några andra kontakter med fisk men långt mellan dem. Några virvlar och en som inte hann med. Den hade fått för sig att hugga precis när jag höll på att lyfta fluglinan och gäddsaran fräste fram i raketfart den sista metern innan den lättade från vattenytan. Som en ytgående torpet kom ett gädda farande precis efter men missade med en millimeter till godo.

Jag har som sagt lite semester just nu och så här i efterhand begriper jag att jag borde ha senarelagt den med ytterligare ett par veckor. De kulingar och stormar som hade behövts för att rensa bottnarna har ännu inte ägt rum. Än växer det för mycket ålgräs på läsidorna och än är det för mycket tarmludd över sandbottnarna. 
Eh... Tarmludd är min beteckning på de korta, mjuka bruna alger som ligger som en matta över många sandbottnar. Men vattnet har blivit kallare åtminstone efter de nordliga vindarna och de kalla nätterna. Jag antar att det vinner över högsommarvärmen om dagarna. Det känns åtminstone som i somras under de värsta värmeböljarna när man skall gå tillbaka till bilen för nu har man fått klä sig ganska varmt just på grund av frosten. Det där är lite av ett problem för mig. Att kunna lätta på klädseln under dagen. En ryggsäck är väl det självklara svaret och jag får väl prova igen. Jag har gjort det ett par gånger men nackdelen var att jag blev trött i axlarna när jag kastade. Remmarna var i vägen på något sätt. Ändå att jag använde en liten och inte hade så mycket i den. Men samtidigt kan det vara bra att kunna ha lite mat med sig så man slapp gå tillbaka till bilen. Hm, får fundera lite på det. 

Äkta naturbild Just det gott folk, nu har jag den stora glädjen att kunna presentera ett riktigt naturfotografi. Av en fisk som jag aldrig trodde skulle platsa på denna min gäddfiskeblogg. En fisk som dessutom sägs kunna kamouflera sig till oigenkännlighet genom att ta färg efter omgivningen. Men mig lurade den inte!  Vilket var ännu bättre, inte heller min kamera som annars brukar vara dålig på att ta kort på saker (gäddor) under vattnet. I och för sig blev bilden ovanför ganska lyckad men då har jag fått sortera bort säkert femton som inte blev bra. Men å andra sidan gör ju inte det så mycket för de är gratis.

Jag tar det också som ett bevis på att jag rör mig tyst och försiktigt i vattnet eftersom jag kunde komma den så nära. Jag trodde till och med ett tag att den var död för den befann sig bara en meter ifrån mig. Men så simmade den iväg så nog levde den alltid. Fick en liten tvåkilos som avrundning en stund senare. Nu var väl klockan kring två-tiden och inte ens sjöbris blev det. Och ännu en svettig promenad tillbaka till bilen. 
Idag torsdag, när jag skriver det har det börjat blåsa en lagom frisk sydlig vind. Löven fladdrar ner från träden och ute i havet uppstår strömmar, lä- och lovartsidor av stenar, grund och hålor i botten skapas som gäddorna kan förhålla sig till. Vi får se om jag också lyckas förhålla mig till gäddorna på rätt sätt nästa gång jag åker ut och fiskar.