05-10-25

Tisdag

Soft morning

Det skiftar snabbt med vädret och idag var det mjukt så det förslog. Uttrycket härrör från en gammal skotte som jag mötte en morgon på en väg i Skottland för många år sedan. Det duggregnade som det brukar göra där men han hälsade artigt med just "Soft morning today, Sir!" Den frasen har stannat i minnet. Sedan dess tänker jag på den vädertyp som var igår som hårt och den i dag som mjukt. Milt, blåsigt och regn. 
Annars är det lite si och så med mina minnesfunktioner. Jag citerar från ett mail jag fick:

"Ang, din fiskedagbok den 17 Oktober.
För det första tycker jag det är mycket dåligt att du inte kan stava Paul Sörensen`s namn rätt."

"Där håller jag med dig fullständigt. Jag tror till och med det var värre än så; nämligen att jag tänkte fel och blandade ihop hans namn med en amerikansk flugbindare som heter Poul Joergensen. (om nu ens det är rätt ihågkommet) Tyvärr är det så att minnet spelar en fler och fler spratt ju äldre man blir. Men jag kommer naturligtvis att lägga ut en rättelse." svarade jag och härmed är rättelsen gjord och jag ber dessutom så mycket om ursäkt.

Idag blev det så mycket höststorm man kunde önska sig. Eller kanske det bara var kuling, jag vet faktiskt inte men nog friskade det i ordentligt stundtals, även om det naturligtvis inte var i Wilma-klass. Och regnade väldigt mycket, väldigt länge. Det är därför bildmaterialet blir lite monotont idag. Det var knappt jag vågade plocka fram kameran nämligen för jag vet inte hur mycket vatten den tål. 
Idag körde jag till ett ställe där man ibland kan komma i kontakt med förrymda regnbågar. Brukar alltid köra dit några gånger per höst och vinter och idag kunde jag väl göra det nu när man är lite extraledig, resonerad jag. Jag kan säga med en gång att någon blank fisk såg jag inte tillstymmelse till skymt av. Det är väldigt sällan nu för tiden det händer men hoppet lever kvar år från år att det skall bli bra igen.
 Men det var därför jag redan från början körde med en One Size. Där var det också lä för vinden och på en del ställen fina sandbottnar att vada omkring på.

Det här med sambandet mellan stora flugor och stora gäddor är ju en fråga som stötts och blötts oss gäddflugfiskare emellan i generationer och egentligen kanske inte den här sexkilosgäddan borde ha huggit men det gjorde den. Till exempel han som mailade mig och som jag citerar här ovan är, tror jag, en riktig storgäddsfiskare och han verkade tycka min typ av gäddflugor enbart är löjlig och då var det ändå en modell som jag tycker är stor som jag hade på en bild från den 17/10. Skulle han se en One Size skulle han nog fnysa än eftertryckligare samt gapskratta.

Och visst, en gång är ingen gång och det finns alltid ett element av slump inblandat i allt fiske. Och vad är väl sex kilo för en riktig storfiskare? Platt intet. Men jag tyckte det var jättekul och spännande när jag såg hur det plötsligt välvde till under och omkring där jag hade min fluga. Ett lyft av spöet och fast fisk. Tung och stark var den och länge fick jag hålla på innan jag kunde baxa in den till land. Det var perfekta förhållanden att lägga upp den på landbacken idag också. Regnet bara skvalade ner, det var genomblött på gräset och förmodligen hade den kunnat andas genom det lösta syret i regndropparna. Dessutom så hade jag nyss genomgått en repetitionsskurs i HLR (det står för HjärtLungRäddning) på jobbet så jag var beredd om det skulle krisa till sig. Gjorde mig också lite till när jag tog fram måttbandet. 
Wow, tänkte jag, ingen matfisk men dagen är ändå räddad med en så pass stor gädda. För lite märkvärdigt tyckte jag nog ändå det var att få den på liten fluga och klass-femutrustning. Tafsen hade blivit lite krokig och snurrig så jag bytte till en annan One Size och vadade ut igen. 

Och tro det eller ej, på exakt samma ställe så gott det nu låter sig bedömas, högg en ännu större!  Den fick två försök på sig innan den lyckades fästa sig. Trots att den som sagt var lite större var den betydligt fogligare än den förra och så gjorde jag om exakt samma procedur med den. Det kan tyckas vara alltför bra för att vara sant och är det i själva verket inte samma gädda? Och det är helt riktigt att man inte skall tro allt man

läser, i synnerhet inte här på Internet. Och glöm för all del inte den varning jag själv har i min lilla reklamfilm i flash-format alldeles i början av sidan. För det händer att jag skojar och blandar bort korten ibland. I synnerhet exakt var jag har varit men än har jag aldrig direkt ljugit för det har jag svårt för men halvsanningar kan förekomma. Ibland rena påhitt. Jag kan till exempel avslöja något som nog inte alla känner till, särskilt bland de yngre läsarna. Internetombudsmannen finns inte på riktigt! Nej, han är bara en fantasipro...
-Det är jag väl inte alls det!
-Jo, det är du. Jag var tvungen att hitta på dig som motvikt och som skydd när jag tenderade att bli lite för självgod och dumdryg.
-Jag protesterar mot detta skamliga försök att...
-Det hjälps inte. Tyst nu!
Var var vi nu...? Jo, vikter och fångstresultat brukar jag däremot vara noga med att det stämmer. Bägge gäddorna vägde jag också för det är bra att kalibrera ögonmåttet ibland även om mina första gissningar stämde ganska bra. Men jag måste erkänna att länge var jag frestad att gradera upp den sista gäddan till sju kilo jämnt.
Idag var det också första gången jag testade det här med måttband jag stulit i syskrinet. Det fungerade oväntat smidigt och lätt, må jag då säga. Mycket bättre än den tumstock som jag förr hade med mig. Och 758 gånger bättre än den ¤¤#"%#% plankan som de tvingar tävlande i c&r-klassen under Gäddfestivalen att ha med sig. 
Så här i efterhand kan man tänka att "åh, om man ändå kunde baka ihop de här två gäddorna till en enda!"
Jag kan också säga att det var inte alldeles överraskande att de här två (i min lilla värld av fiske) stora gäddorna högg just där de gjorde det. För här har jag genom åren fått andra i samma storleksklass.
Sedan är det egentligen inte så mycket mer att orda om. Med de två gäddorna i bagaget spelade det ingen roll att man blev blötare och blötare. Trots regnkappan över vadarjackan verkade det rinna in vatten i ärmarna. Bägge armarna är ju uppe i luften och vevar när man kastar och många kast blir det en hel dag. Vid tvåtiden hade vinden slagit om till sydväst och det verkade ljusna något och regnet minskade. Då gick jag tillbaka till bilen och åt lite. Sedan körde jag med immiga rutor, till ett nytt ställe. Men det blev mest att jag rekade parkeringsplats och såg mig om lite hur det såg ut. Som idag gick det inte att prova där för vinden låg på för mycket men till en annan dag och ett annat väder kan det vara läge att prova. Jag har sett det här stället både på kartan och i verkligheten men det sistnämnda bara från avstånd.
 I somras har jag sett ut ännu fler nya ställen att testa men än har det inte blivit dags. Men tidpunkten närmar sig nu när det riktiga höstvädret verkar komma. Ju fler ställen man har att alternera mellan desto bättre fiske får man, tror jag. Det hade gått åt alldeles för lång tid att försöka vänta ut regnet så nu drabbades jag av tidsbrist. Jag hade nämligen en hämtningstid att passa. Men ett snabbställe hann jag med. Fick den sista lilla gäddan där (och hade en större på) men så var jag tvungen att jäkta för jag kom på att jag borde försöka hinna ner till båten och ösa den också.