06-04-05

Onsdag

Mycket skrivarbete idag

Men först några ord om min förra fisketur. I lördags. Totalfiasko och bom. Det är därför det inte blivit något dagboksblad av den. Jag brukar inte skriva några rapporter om mina misslyckanden. Inte för att dölja dem utan mer för att det varken är roligt att skriva om dem eller för någon annan att läsa om dem. Hade fått rapport om att det var fullkomligt isfritt i Ronnebyfjärden och därför tyckte jag att det kunde vara lämpligt med ett besök där. Vi pratar här om Gökalv. Där kan det vara intressant nu med risk både för havsöring och gädda. Men förutsättningen är att det blåser duktigt eftersom det är en djup vik. I synnerhet när vattenståndet är så lågt. Det hade sett lovande ut både på torsdagen och fredagen med flera plusgrader, dis och regn samt friska vindar. Likadant såg det ut tidigt på lördagsmorgonen den första april. Glad i hågen körde jag iväg så att jag skulle vara klar att lägga första kastet redan klockan sju. Men på vägen dit dök det upp flera orosmoln på himlen. Det vill säga tvärtom. Det vill säga det klarnade upp mer och mer. När jag var omsvidad och klar, One Sizen påbunden och på väg ner mot vattnet dog vinden ut också samtidigt som solen började skina. 
Spegelblankt, lågvatten och solsken... Värsta tänkbara scenario för alla fyra årstider.
Sannerligen blev jag lurad första april av vädrets makter.
Inte ett napp. 
Några timmar senare började det visserligen fläkta lite men det var så dags. OK, tänkte jag, då kör jag väl till några relativa säkra gäddställen någon annanstans då. Visst, men det var bara det att där låg isen fortfarande. Trodde faktiskt där skulle vara öppet vatten. Fiasko igen. Tvingades alltså köra allra längst ut på Hasslö där det åtminstone var isfritt och det gick att fiska. Eller åtminstone kasta. Hade i alla fall ett par sköna timmar med lagom vindar och solsken men ingen fisk där.

Men det var då.  Sedan dess hade det varit plusgrader hela dygnet och idag onsdag, var jag ledig igen. Jag har ett par bra ställen jag funderat på att besöka men ett var beläget ganska långt in i en vik och jag kunde inte se på avstånd om det var isfritt just där, så dit vågade jag mig inte. För nu är det bara allra längst in som den tunna, svarta och svampiga isen ligger kvar om ens det. Körde därför ganska långt bort från både Gagnekulla och Karlskrona för dagens fiske. Ärlighet varar en lång bit och därför ber jag att få påpeka att det är lite fusk med bilderna idag.  Mest med tidsföljden. Jag menar, skriver man om färden ut till fiskeplatsen bredvid en bilbild förleds man gärna att tro att den är tagen på morgonen men så var det alltså inte.

Då snöade det ganska ymnigt och visst tog jag lite bilder men de blev inte bra. Det var riktigt aprilväder idag nämligen. Jag ville att de stora, blaffiga snöflingorna skulle synas men det gjorde de alltså inte så de bilderna kommer snart att deletas. Men alla bilderna är tagna idag. Likaså fick jag bäst bilder på det jag kallar ställe 3 fast jag inte fick så mycket fisk där som på ställe 2. Det är det rubriken syftar på idag. Ta gärna ett kik på statistiktabellen längst ned och börja räkna. Själv är jag inte så bra på matematik så det tog en bra stund för mig att räkna så långt. Det är därför det blev mycket skrivarbete idag när man ständigt fick ta fram det allt blötare anteckningsblocket och nogsamt notera antal och vikter. 
Efter många omräkningar stannar siffran på 20 landade gäddor. Borde jag inte klappa i mina små händer, dansa runt, runt, runt och jubla av glädje?
Nja... Jag har ju det besvärliga lynnet att tycka att det blir tråkigt med för mycket napp. Det där med "hugg på varje kast!" förlorar lätt sin tjusning för mig. Det är absolut inte så att jag klagar på det för visst är det roligt att det finns gott om gädda. Och att jag hittade dem. Likaså när det gäller att... Oj, nu kommer visst Internetombudsmannen ilande via en av mina USB-portar! Han ser lite irriterad ut...
-Hallå där! Det där snacket går jag inte på alltså! Tror du inte jag varit inne på andra fiskehemsidor och kollat!? Där har jag nog sett att för de allra flesta verkar det vara den himmelska lyckan! Erkänn bara att du låtsas! Försöker verka märkvärdig, va! Om det nu var så dötråkigt varför gick du inte bara därifrån då! Ha, där fick jag dig!
-Ja, men det var ju exakt det jag gjorde också. Två gånger till och med.
-Vadå, två gånger?
-Vänta ett tag! Jag tror det kan vara lämpligt att sticka emellan med en, om jag så själv får tycka det, väldigt bra bild. Den är visserligen tagen på ställe 3, men det kanske går bra ändå?
-OK då! Men försök hålla ner pixelantalet, va. Det har kommit in en hel del klagomål på att du gör bilderna onödigt stora och tar för lång tid att ladda ner. 

-Nu gjorde du ju tvärtom! Akta dig så jag inte anmäler dig för ditt webhotell! Du har väl överskridit ditt betalda utrymme redan som det är nu.
-Du som kan det här; hur stor är min hemsida egentligen?
-Det enda sättet hemsidan är stor på är utrymmesmässigt. Låt se... Hm... Nu kom svaret! 150 MB uppdelat på 178 mappar och 4712 filer.
-Oj, det var inte dåligt. Ja, jag tror att jag bara betalar för upp till 100 MB. Men det är upp till dem att hålla reda på att deras kunder sköter sig. Men sedan jag började hos dem har ju priserna på hårddiskar sjunkit till nästan gratis så jag antar att de inte bryr sig. 
Nu tillbaka till fisket och när jag märkte vartåt det lutade slutade jag fiska. Då hade jag fått fem gäddor utan att flytta mig ur fläcken. Alla små. Då hade jag rört mig längs med en läsida av en udde. Inte för att det blåste så mycket för den sidan vette åt innerskärgården till, kan man säga. Likaså kan jag säga att det inte kom alldeles oväntat att jag skulle få en del gädda där. Men eftersom bottnen där var ganska jolmig och mörk av dött, nedsjunket sjögräs ovanpå lös gyttjesand gick det inte att få några bilder alls samt att vinden kom snett emot mig. 

Därför vadade jag iland och gick neråt stranden en bra bit för där visste jag att det var mer fast sand och lite djupare utanför en kant. Tanken var att få en stor gädda som skulle bli bra på bild mot en ljus sandbotten. (Som den på bilden ovan) Men se det gick inte. Där jag började fanns det inte en fisk. Och då pratar vi bara om cirka tvåhundra meter från gäddornas samlingslokal. Inte förrän jag fiskat mig tillbaka till ursprungsstället igen, vilket tog cirka en timme, började nappbonanzan igen.  Samma visa igen. Hugg på vart och vartannat kast, ständigt hiva in smågäddor, lossa dem och släppa tillbaka dem med allt kallare händer. Visst, nu kom det några både tre och fyrkilosgäddor och blandade sig i leken och det var ju kul. Men inga riktigt stora och snart gick jag därifrån för gott.  På tal om lek; har det att göra med gäddleken att de samlat sig på en så snäv lokal så tätt? Stället som sådant är ingen vik och jag vet faktiskt inte var de brukar leka. Eller exakt när. Men det bör ha varit både hanar och honor. De större var ordentligt tjocka om magen och med största sannolikhet honor och de mindre kanske var hannar. Men min tro är att de stått där och surat och tjurat under isen hela vintern fram till nu. Som jag tidigare ofta rapporterat om samlar sig gäddor gärna i flockar under senhösten och detta var en sådan.  Detta är spekulation från min sida men det var slående hur många blodiglar varenda gädda hade. Jag tolkar det som att de stått stilla långa tider.  Så även den andra gången gick jag därifrån långt innan stället var genomfiskat. Flera gånger drog jag undan flugan från förföljande gäddor och då är det någonting som är fel. Då är det helt enkelt för mycket. Så var det, herr Internetombudsman.

-På det viset... Jaha... Men jag ser att du fick en gädda på något du kallar ställe 1. Vad hände egentligen där?
-Javisst ja! Tack för att du påminde mig. Det var längst ut på en udde och där hade jag två hugg av havsöring minsann! Det var därför jag körde med One Sizen. Stenigt och svårvadat men eftersom vinden var svag började jag där. Nu i april föreligger ju alltid risk för blank fisk och ganska tidigt kände jag ett typiskt havsöringshugg. Liksom snabbt och hårt. Först trodde jag flugan gått på en sten så kändes det och grunt och stenigt var det. Men den havsöringen såg jag en blank skymt av i ytan. Som tur var verkade den väldigt liten. Eftersom den bara högg alltså. Lite senare kände jag ytterligare ett hugg en bit längre ut men även om jag inte såg den tror jag att även det var en öring. Jo, en stund senare när stället var så gott som färdigfiskat fick jag dagens första gädda.

Klockan var ungefär vid middagstid när både ställe 1 och ställe 2 var färdigfiskade och det kändes lite kallt. Jag vill absolut inte klaga på vädret idag men många plusgrader var det inte. Mycket plaskande med händerna i vattnet och sköljande hade det blivit också. Det är faktiskt en svår konst att klä sig lagom när man är ute och vadningsfiskar. Tar man för mycket på sig blir man bara svettig väldigt fort när man går. Och skulle solen titta fram märks det genast. Men å andra sidan om det blåser friskt och ett ställe tar lång tid att fiska av samt att man plaskar mycket i vattnet är det lätt att bli kall. Sannerligen är det en tuff tillvaro vi gäddflugfiskare tvingas genomlida!
Därför kändes det skönt att sätta sig i bilen och köra iväg till det tredje stället för dagen. Parkera och äta lite och dricka lite varmt té och ta en liten paus. Ställe nummer 3 räknas väl som en badplats med först en långgrund sandstrand en bra bit ut samt en svagt sluttande mellandel ut mot djupt vatten. Och vid lågvatten går det bra att befiska den här mellandelen. Då kan man både kasta in mot det grunda och ut mot det djupa. Likaså är det den perfekta savannbottnen. Mest ren sand men även små mörka fläckar och en och annan tångruska här och där. Min favoritbotten. Mycket därför det är så bekvämt att vada där. Inte för att där brukar krylla av fisk precis. Får jag ett par så är jag nöjd.
Ändå började det så jag var rädd att samma historia som på ställe 2 skulle upprepa sig. 
Vadade väl ut vid en liten småbåtshamn på mer eller mindre ren sandbotten, repade ut lina och la ut flugan. Tog väl in den och minsann! En lätt virvel upptäckte jag efter den. Kastade dit igen och det högg till ordentligt. Det var gäddan på den första fiskebilden som tog. En rejäl fyrakilos som drog ordentligt. Kul. Till saken hör också att det var totallä och blankt vatten. 

Bara något kast efter kom en nästan lika stor gädda farande och försökte hinna fram till flugan utan att lyckas.  Och ytterligare en kvart efter det hände sig detta ovanliga att jag råkade idka ryckfiske som den värsta huligan. Eller det var väl gäddan själv som var mest skyldig.  Visst har jag tidigare krokat flera gäddor på samma ställe men då har fluga och tafs först taget vägen genom gäddkäften via gälarna och så ut igen.  Jag kan lugna alla med att den lilla Kamasankroken #6 bara satt ytligt och det var inga svårigheter att lossa den.  Efter ytterligare en kvarts fiske blev det så dags för dagens sista gädda. Har jag sagt vilken den blev i ordningen? Nummer tjugo var det.

Då så... Inte för att jag är så intresserad av rekord och att skryta men mängdrekord för min del lär det nog bli för i år. Tjugo gäddor...
Hade jag bara fått upp den här havsöringen också så hade det blivit en dag så nära perfektionen man kan komma här i det verkliga livet.