06-06-24

Fredag

Båtfiske midsommarhelgen

Det har varit lite motigheter den sista tiden vad gäller mitt fiske. Har jobbat en hel del och någon fiskedag var det dåligt väder. Var även ute en dag som det gick helt snett. Då envisades jag med att jag inte skulle kasta ett kast från båten utan gå iland och enbart kasta med flytlina. En hedervärd inställning och jag gjorde det också men utan att få någon fisk. Hade bara ett par tillslag och ändå var det ett nytt ställe där jag aldrig fiskat från land tidigare. Där jag flera gånger från båten tyckt att där borde man gå iland och fiska vadande om somrarna. Men den dagen gav det alltså ingenting. Egentligen skulle jag ut igår på midsommarafton men då blåste det alltför hårt för att jag skulle tycka det vara roligt. Så det fick bli idag istället. Det låg ganska många båtar längs öarnas stränder på morgonen, såg jag när jag körde ut. 
Men först lite om flugbindning:

Man säger att jag är konservativ och enkelspårig! Tjurskallig rentav. Man tycker jag borde bredda mina vyer!  Det är rätt. Man skall inte fastna och stanna i utvecklingen.  Därför köpte jag några nya krokar häromsistens. Nämligen de som syns ovan i sin färg som på engelska passande nog kallas Norwegian Blue.  Tunna och fina, med stort gap och kemiskt vässade verkar de väldigt lämpliga för ändamålet. Storleksmässigt motsvarar deras #10 ungefär Kamasans #4. Hur det kan göra det vet jag inte när de i övrigt är ganska lika. Men livet är fullt av mysterier. Jag band upp två stycken gäddsaror för att pröva idag. En skillnad är att där Kamasans är sned är Mustads rak. Vi får se om det har någon betydelse för krokningsförmågan.  Fast kanske är det fel att ändra på någonting man är nöjd med? Men, tänker jag, rätt som det är kanske de slutar tillverka "min" speciella Kamasan metkrok och så står man där. Men precis som med strutsfjädrar ligger jag på stora lager. Där andra har frusit ner strutsfiléerna har jag en välfylld plastpåse med ett antal stora, långa, yviga, bländvita, klass 1A-plymer i frysboxen. Det lär vara bästa sättet att skydda dem från insektsangrepp. Det är ju kapital dem mott och mal annars förtär, enligt bibeln. Det finns ingen strutsfarm här i Blekinge längre, vad jag vet. Det är också en av anledningarna till att jag numera använder mer glitter i vingen. Dels drygar det ut strutsherlen och dels är det mer slitstarkt och skyddar herlen mot tandslitage.

Men idag blev det inte av att jag prövade den nya kroken eftersom jag inte gick iland. Hela dagen, vilket i mitt fall brukar bli från cirka klockan sju, halv åtta till cirka klockan två. Då menar jag effektiv fisketid. 
Till idag var väderleksrapporten positiv och vackert väder utlovades och det kom verkligen att stämma. Nästan medelhavsklimat.
Venedig är ju känt som Italiens Stockholm men jag undrar om inte Karlskrona passar bättre in att jämföras med Venedig. Så här ser det vanligtvis ut när jag ska ut på havet:

Visserligen finns det inte riktigt så många kanaler och broar här men närheten till vattnet och att bägge är belägna på öar är gemensamt. Men mest tycker jag bägge städers historiska beroende av sina varv är den mest slående likheten. 
Fast här grundades staden bland annat just för att ett varv skulle anläggas medan varvet i Venedig gjorde det möjligt för att staden skulle utvecklas och skaffa sig en maktposition. Namnet på Venedigs varv är ju lite mer känt än Karlskronas i det att det gett upphov till två olika företeelser varav det ena har stark fotbollsanknytning. Nämligen Arsenalen. Ordet arsenal har också kommit att bli lika med vapenförråd vilket de flesta vet. Inklusive denna sidas läsare, får vi hoppas.
Karlskronas har inte gett upphov till någonting, vad jag vet. Inte i fotbollsväg i alla fall. Här har man nog mest spelat handboll men inget lag har varit uppkallat efter varvet. Flottans IF lär det ha funnits något som hette. Däremot har ordet pillemasare fått en viss spridning. Jag tror de mest var kända för att hela dagen gå omkring på varvsområdet bärandes på en planka.
Arbetstakten illustreras med följande historia:
Den ena fiskargumman till den andra:
-Åh, jag beklagar verkligen sorgen! Jag hörde nyss den tråkiga nyheten om din son!
Den andra:
-Vadå för tråkiga nyheter?
-Han har ju gått in i den Eviga Vilan!
-Nä, så farligt är det inte. Han har bara börjat jobba på varvet.
I Venedig kallas torgen för campi. Här finns åtminstone ett campus men det ordet har tagit vägen över USA och lär betyda skolgård. Den nu så populäre Leonardo hade besökt Venedig och var där inblandad i planer på diverse kanalbyggen om jag har rätt för mig. Inte i själva staden utan inne på Fastlandet; Terra ferma. Här i stan har vi ett litet privat museum tillägnad honom och innehåller en tavla av honom. Fast om den är äkta är omtvistat. Dock inte La Gioconda. Eller Mona Lisa som den kallas här. Det i sin tur betyder Fru Lisa. Monna var nämligen tilltalsordet till gifta kvinnor. 
Vi får inte heller glömma de kulturella likheterna städerna emellan. Men där vinner ju förstås hemmalaget med gondollängder! Jag menar vad är la Fenice med sina operor och Vivaldi mot Karlskrona med sitt Arena Rosenholm och uttagningen till Melodifestivalen!?

Bägge städerna ligger i laguner, kan man säga. Bägge städernas laguner innehåller mycket sandbotten och många småöar. Bägge städerna är skyddade av dels öar och dels sandrevlar med fort och försvarsanläggningar. Fisket kring Karlskrona känner jag till men hur det är kring Venezia vet jag däremot inte.  Skulle tro att det inte finns gäddor i Venedigs lagun eftersom Medelhavet är så salt att det nog överväger. Det hade varit skillnad om närbelägna Po hade förlagt sitt delta där istället för någon mil söderut. Idag blev det alltså så att jag fiskade från båten med sjunklina hela dagen. Det är första gången i år. Förra året blev det heller inte många gånger på grund av det mycket blåsiga vädret i synnerhet under min semester.  Jag har förresten semester nu. Fyra veckors ledighet ligger nu framför mig och jag skall naturligtvis inte fiska hela tiden.

Högst varannan dag. I realiteten kanske var tredje eller fjärde. Som alltid är det väderberoende. Det är inte heller säkert jag kommer att göra rapporter om samtliga. Man har ju semester...
Förresten är det inte så många som går in och tittar på min fiskeblogg om somrarna. Skadeglatt brukar Internetombudsmannen komma och peka finger åt mig för det. Men jag vet nog vad det beror på. För många av er är så snåla att ni mest sitter på era jobb och tjuvkikar på arbetstid. Det berättar han också för mig. Det går inte att lura Internetombudsmannen. Men be en bön till någon lämplig gud att inte Thomas Bodström tar och anställer honom. Då kan man tala om buggning och att alla era internethemligheter kommer att uppdagas. 

Jag vet inte hur det är i övriga landet men här kring Karlskrona är det värsta myggåret någonsin. Visst, jag vet att det är väldigt lätt att överdriva och ta till i överkant när man skall beskriva något men i detta fallet måste det stämma. Rent hemskt har det varit särskilt molniga dagar och om kvällarna. Öppnade man dörren så flög det in stora svärmar med hungriga, blodtörstiga myggor och så fick man ingen lugn stund förrän man slagit ihjäl samtliga för de gick ständigt till attack. 
Dem slipper man i alla fall i båten och fortsätter sommarvädret blir det ändå för varmt att vara hemma och på sjön blir det aldrig för varmt och det går alldeles utmärkt att ligga i båten och läsa. 
Det var länge sedan jag ägnade mig åt sjunklinefiske från båt som sagt och kanske var det därför det inte gick så bra. Eller också var förväntningarna för stora. Prövade några "säkra" ställen utan att se en fisk. 

Midsommardagen var kanske inte den allra bästa dagen att vara ute på sjön heller. Om man inte är väldigt social av sig, vill säga. För det var väldig trångt och motorbåtar vrålade förbi hela tiden och seglen stod tätt som svanflockar längs horisonten. Vid varenda holme var stränderna ockuperade och barn sprang omkring. Grillröken låg tät. Jag hade vadarna med mig och hade ett par ställen på lut att gå i land och pröva men avstod. Alldeles för många nyfikna ögon för min smak.  Varför, skulle de undra, går han iland på en ö, tar på sig vadare och går ut i vattnet igen? Varför fiskar han inte från båten istället? Dumjocke! Och det kan man ju tycka. Men gäddan här till höger på cirka 4,5 kg hade jag inte haft något emot att fått på flytlina. Fast ännu hellre nästa gädda som var lite större och betydligt kämpastarkare.  Jag lyckades i alla fall få några gäddor till sist och såg ungefär lika många som jag landade. Ett par högg och några såg jag följa efter så helt tomt på fisk är det som tur är inte.  Det är både jobbigare och lättare att fiska från båt i jämförelse med vadarfiske. Varje fördel balanseras av en nackdel. Som i övriga livet. Själva kastandet är tungt. Klass nio med lite extrastora flugor fordrar lite kraft att få iväg. Även när det inte blåser så mycket, gör man betydligt fler kast än när man vadar. Likaså tar man hem linan betydligt snabbare. Dels för att kompensera för båtens drift och dels för att hindra flugan att gå i botten.  Å andra sidan slipper man svettas i vadarna och snubbla och halka omkring på slippriga stenar mellan varje fiskeplats.  Men idag var det härligt att bara vara ute. Skjortan fick jag ta på mig för att inte bli sönderbränd av solen.

Suck. Fortsätter sommarvärmen är det förstås bra men lita på att det blir algblomning. Men förhoppningsvis dröjer det tills jag börjar jobba igen. Självisk som jag är.