06-09-30

Lördag

En dålig dag plus en dålig dag ger två dåliga dagar

Låt mig först anknyta till vad jag sade för ett par gånger sedan om misslyckade fiskedagar och dess orsaker. Som i måndags. Sällan har jag varit så ivrig att åka ut och prova som den dagen. Hade jobbat helgen, ledig måndag samt högsommarvärme och hanterliga vindar! Gången innan hade jag fått 14 gäddor. Kunde förutsättningarna bli bättre?
Kanske inte men det gäller att göra upp en hållbar strategi för dagen. Det misslyckades jag gruvligen med. Vindar från ost skulle det bli och det blev det. Jag kan förresten ge den dagen en särskild rubrik men dock inget eget dagboksblad; till det var det alltför dåligt.
Men "På gäddspaning" döper vi måndagen den 25 till.
Förresten förtjänar den dagen ett särskilt omdöme just på grund av det oerhört fina sommarvädret. Säkert en 22 eller till och med 25 grader i skuggan, om man nu hittade någon. Idag var det båten som gällde också. Inte fiska från den men som transportmedel ut till någon ö. Då tänkte jag vara smart och utnyttja den ostliga vinden till att äntligen kunna gå iland på en av våra större öar på en annars otillgänglig sida och testa nya områden. Nya för vadningsfiske alltså. Tänkte fira ordentliga triumfer med det lätta spöt och ett par nybundna och nyreparerade små One Size-flugor. Varför inte bjuda på en ny bild av dem förresten?

Det är ju en och annan som surfar in på den här sidan och tydligen bara kastar en förströdd blick på något av de senaste dagboksbladen. Så tolkar jag det ibland när jag får något mail då och då. Just eftersom de frågar efter saker som jag avhandlat massvis med gånger genom åren. Jag menar, hur många vinklar och ingångar kan man använda sig av när man beskriver hur man åker ut, fiskar upp en eller flera gäddor och släpper i dem igen? År efter år efter år... Så eftersom jag tydligen är inne i en lätt-spö-One-Size-period just nu kan det ju vara en bra idé att bjuda på en ny bild på de flugorna och hur de ser ut just nu. Mycket glitter av olika sorter och fabrikat är det men lita på att det längst in finns en bunt av vitt strutsherl. De är så bra! Det började bra då jag först tappade en och landade en annan under den första kvartens fiske. Hade börjat på en liten udde där vinden om inte precis låg på så nästan. Förflyttade mig runt udden och så mer och mer i lä. Och det var det som blev avgörande. Fisken blev både sällsyntare och försiktigare ju mer lä det blev. Trots att det egentligen inte borde vara det, tänkte jag optimistiskt och fortsatte fisket.

Flugan glänste och glittrade ikapp med tobis (eller näbbgäddeyngel) som även idag virvlade och slog följe med flugan. Solen sken allt skarpare och det blev väldigt skönt att vara ute. Fick snart ta av mig skjortan och fortsatte med bara en T-shirt under fiskevästen. Ett par gånger hade jag gått ombord och kört en liten bit till en annan plats men mer och mer i lä. Inte bra. Visst, fick väl ytterligare en och hade flera nafs, virvlar och efterföljare men någon riktig fart på gäddorna blev det aldrig. Alla ställena tog dock ganska mycket tid att fiska sig igenom. Områden som från båten hade sett lämpliga och lättillgängliga ut visade sig inte alls vara lättvadade. Massvis med sten och oväntade djuphålor, dy och jolmighet försvårade det hela. Timmarna gick och plötsligt hade tiden runnit ut för mig. Men en fiskeupplevelse av rang väntade på mig. På det sista stället körde jag försiktigt in mellan stenar och allt grundare vatten. Stängde av motorn och gled vidare framåt. Jag närmade mig en vasskant och sandbotten alldeles intill. Där var det lämpligt att parkera hade jag tänkt. Slängde i draggen som nu är fäst i aktern, gick fram i fören och avvaktade rätt tillfälle och hoppade i. Det är ett vanskligt ögonblick i okända vatten. Är det för djupt? Halkar man? Eller är det dybotten så man sjunker ner? 
Nej, allt gick bra och jag började gå in mot land ett par meter in. Vattnet är knädjupt, sandbotten och ännu grundare blir det. Då upptäcker jag plötsligt gäddan eftersom den tar fart och simmar utåt med kraftiga stjärtslag. Och absolut inte vilken smågädda som helst; långt därifrån! En stor gädda i tiokilosklassen hade stått alldeles intill land på så grunt vatten att det knappt kan ha täckt den, i lä och solsken dessutom! Jag stod bara och tittade efter virvlarna och spåret av uppgrumlad sand efter den. Wow!
Jag visste att den inte skulle löna sig att kasta efter den. Eller om jag sett den i förväg och lyckats lägga flugan framför huvudet på den skulle den inte ha brytt sig om den det minsta. 
Jag gick upp på land och vandrade iväg ett bra stycke längs kusten och fiskade mig så tillbaka mot båten. Vid ett tillfälle såg jag ytterligare en stor gädda som stod orörlig ovanför en sandfläck. Den kunde jag kasta efter och dra flugan alldeles i närheten av den men även där visste jag att den inte skulle reagera. Vilket den också heller inte gjorde. Den bara försvann. Skrämde även iväg några andra, mindre gäddor men här var uppenbarligen alldeles för mycket lä. Eller alldeles för mycket sommar. Men som sagt, lite kul gäddspaning blev det istället. 

Suck... Hade trott att jag skulle ha något bättre att rapportera om idag. Det dåliga fisket förföljer mig fortfarande, ser det ut som. Fast idag kan jag till en del helt rättvist skylla på vädret. Hade verkligen föresatt mig att inte hamna i för mycket lä idag för något måste man ju försöka lära av misstagen. Men det är svårt när det är vindstilla!

Körde ut med båten och parkerade den här. En intressant udde på en ö inte alltför långt från stan. En lätt, väldigt lätt bris gjorde att det var möjligt för mig att ställa mig mitt på udden och pressa ut flugan rakt ut mot vinden. Kontakt nästan med detsamma. En gädda tog flugan men i fel ögonblick. En av flugorna från den första bilden, låg nämligen alldeles herrelös i ytan när jag hade fört spöet bakåt för att ladda nästa kast. Då gick det som det oftast gör i det läget; gäddan fastnar inte trots att jag dök ner i vattnet med handen, fick tag i linan och försökte göra ett manuellt motryck. Lite senare uppstod det en kraftig virvel precis när jag just lyft samma fluga från vattenytan. Dålig timing idag!
Men en bra början. Bara det att sedan började problemen. Vinden dog ut och fisken verkade dö ut den också. Det är så mycket som är beroende av vinden när man fiskar. Om inte märker man det när den upphör. Som att tången flyter rakt upp och når upp till ytan. Som att en massa kringflytande bandgräs sprider ut sig och fastnar på varenda kast. Det fina vädret hade även lockat ut fullt med folk och båtar och ständigt kom det allehanda flytetyg ibland puttrande, i bland vrålande förbi mig. Vid ett tillfälle stannade en större båt intill mig och två sportfiskare började dänga sina spinnbeten in mot den sida av udden jag tänkt förflytta mig till. Men det kunde de naturligtvis inte veta och jag får väl vara tacksam för att de siktade på mig med sina wobblers och blanka skeddrag där jag stod utvadad. Det är prövande att fiska nära stan! I synnerhet en helgdag och i sensommarväder.

Så började det äntligen fläkta lite grann och jag körde ut till en lite större ö och gick iland på den. För första gången någonsin. Det finns faktiskt gott om sådana öar kvar i Karlskrona skärgård. Det var också en sådan ö som jag flera gånger tänkt; den här ön borde vara lämplig att fiska landbaserat ifrån. Men som så ofta visade det sig inte stämma riktigt. Är man i båten tycker man många gånger att det är grundare än det i själva verket är. Men visst gick det att fiska. Där lyckades jag landa tre gäddor i ganska rask följd. Hade även ett par efterföljare och hugg.  Men så inträffade malören med den blodiga handen. Som det brukar gå till. Man tar tag i gäddan på det vanliga sättet jag använder mig av. Trär in pekfingret under den första, gälräfstandsfria gälbågen och lyfter upp den. Detta för att kunna komma åt kroken om den sitter lite djupare in i käften på den. Gör man på det sättet istället för att greppa den om nacken, tvingar det gäddan att öppna munnen av sig själv utan påtryckningar. För det mesta går det bra. Men ibland, som nu, börjar den frenetiskt sprattla till just då och fingrarna trasslar in sig bland både gälar och tänder.

Jag kände hur tänderna bet djupt in i tummen och så sprattlade den till ytterligare en gång! Det sved gott. Tja, det enda som är att göra är att låta det blöda färdigt. Man får låta koagulationsfasens första steg göra sitt jobb. Man får låta trombocyterna verka helt enkelt och plugga igen hålet eller i detta fallet hålen och så vänta på det andra steget. Och hålla ut vänsterhanden från kroppen så mycket som möjligt för att inte blöda ner skjortärmarna eller fiskevästen. I första läget hjälper heller inga plåster. Men efter en halvtimme eller så när jag matt av blodförlust lyckades stappla mig tillbaka till båten... Äsch, det sista var förstås ett skämt. Men det gick åt fyra plåster!
Plåster har jag alltid med mig i en liten plastpåse i fiskevästen. 
Tittade på klockan och upptäckte att jag hade tid till ytterligare en ö och körde dit med båten. Sökte efter en bra landningsplats och höll på att köra på grund. Men kände mig inte riktigt i toppform. Vadarna läcker fortfarande lite men efter en hel dags fiskande känns det ordentligt blött i vänsterbenet. När det sedan kom ytterligare en båt och lade till vid samma ö fick jag nog. Plockade ihop grejorna och körde hem. 
Till nästa gång måste jag klistra på en lapp över vänsterknät på vadarna. Neoprenet måste ha försvagats där efter att jag slagit i knät mot en sten där för några veckor sedan. 
Hm... nästa helg är det väl Gäddfiskefestival här i Blekinge. Då gäller det att hålla sig ur vägen när de riktiga gäddfiskeproffsen kommer hit. Då räcker inte mina smågäddor långt om jag vore med. Men det är faktiskt inte främsta anledningen till att jag inte deltar; att jag så sällan får stora gäddor. Nej, istället är det den jäkt och stress som jag alltid greps av trots alla goda föresatser. Jag var med några gånger i början nämligen men misslyckades ständigt. Förutom några smågäddor, som sagt. Kort om tid, ett våldsamt körande och att man även måste passa tiden på sekunden är mina bestående minnen. Och att man hela tiden hade ett rent %¤##!! med den ££@$$!! plankan man ständigt fick släpa med sig. Nej, nästa helg ligger jag lågt.

Vad gäller bildmaterialet idag är det inga gäddor med. Visst, jag hade väl några trevliga bilder av plaskande smågäddor men vem vill se på dem?
Här nedan slår jag ihop de bägge fiskedagarnas gäddstatistik så verkar det lite mer.