06-12-03

Söndag

The Creature from Loch Lagoon

För obildade (unga) läsare är det väl bäst att nämna att titeln syftar på filmen med nästan samma namn; "The Creature from Black Lagoon". En gammal femtiotalsskräckfilm i svartvitt. Men inte särskilt skräckinjagande med dagens mått mätt. Först tänkte jag kalla dagens blad för "Åter till Loch Lagoon" men ändrade mig.

För vad är det som kan ha åstadkommit den här skadan?

Här har vi ytterligare bränsle på debattbrasan hur mycket en gädda egentligen tål i form av skador av olika slag. Skulle någon släppa tillbaka en liten gädda som blivit så här pass mycket skadad under kampen? Skulle inte tro det. Förmodligen inte ens jag själv. Men ändå så klarade den sig. Det måste väl anses bevisas av att den högg, tycker jag. Tilläggas kan att den såg ungefär lika illa ut på andra sidan. Bitmärken av något slag, eftersom det är flera andra, mindre sår i en rad också. Men av vad? Säl? Stor gädda? The Creature? Nå, nu har vi kastat oss direkt in i handlingen med en lika fin som äcklig bild. För att kunna ta en närbild ställde jag motivväljaren på en liten ikon i form av en blomma. "För att kunna fånga blommornas livfulla färger" som det står i bruksanvisningen. Den fungerar lika bra att fånga djupa sårs livfulla färger uppenbarligen. Kul! Som sagt, idag blev det dags för flera säsongspremiärer. Först det mystiska, okända och gåtfulla lilla vattnet som jag kallar Loch Lagoon. Ett veritabelt smågäddsparadis. Fast uppenbarligen simmar det väl omkring minst en gädda i femkilosklassen däromkring. Och lita på att jag fiskade ännu mer uppmärksamt efter jag fått den här på bilden. Vad jag gjorde av gäddan? Tja, inga barmhärtighetsmord från min sida. Den fick ännu en ny chans.

Det vimlar av ställen jag inte kunnat besöka den här vintersäsongen just på grund av högvattnet. Idag körde jag och gick till flera stycken av dem med växlande fiskelycka.
Hm... Kanske skulle jag kalla dagens avsnitt för någonting i stil med "Gäddflugfiskarens nya kläder" istället? Vadarna är nya även om jag haft dem ett par gånger redan. Det är jätteskönt med vadare som inte läcker! Och neopren skall det vara! Neopren rules jättefett! Så är det bara! Gäller även i Pukavik!
Hade även en ny fiskejacka på mig. Eller nygammal. En jag köpt på rea på Fiskemagasinet härstädes för ett par hundralappar. Detta för att det var något fel på den. Jag vet att den hängt där i säkert ett par år och förmodligen blev de väldigt glada av att bli av det sista exemplaret. Felet bestod i att tyget blivit ovanligt stelt och konstigt. Men materialet var goretex och det var jag ute efter. Samt att det är en vadarjacka och därmed kort. Genom åren har jag naturligtvis provat flera olika modeller, bland annat en vadarjacka som inte var vattentät. Den sista tiden har jag haft olika regnjackor ytterst men de har nackdelen att vara för långa och släpa i vattnet. Om inte annat så fastnade slingor av löslinan i de nedhängande delarna irriterande ofta. Och så är det dumt att det inte finns så många lämpliga fickor.
Första gången jag provade den här jackan blev jag dock besviken. Den är nämligen försedd med en stor huva som jag tänkte använda istället för sydvästen. Men det var värdelöst, tyckte jag. Det stela tyget kändes obekvämt och det uppstod en massa rissel-rasselljud också så fort man rörde på huvudet. När jag fiskar vill jag kunna höra tydligt. Det är till exempel därför jag aldrig skulle få för mig att ha mp3-spelaren på mig när jag fiskar. Nå, vid det tillfället, för ett par månader sedan, bytte jag snabbt tillbaka till regnjackan plus sydvästen.
Men till idag hade jag låtit skära av huvan och fålla upp kanten som blev. Och det fungerade väldigt bra, tyckte jag. Jackan heter Pool 12 och skulle vara jättedyr. I alla fall finns det en massa fickor som jag tänker fylla med grejor.
Och så gick jag över till klass sju-utrustningen också. Plockade fram en gammal rulle också som legat oanvänd några år. Men den kan jag ju återkomma till rullproblematiken när det blir en lämplig bild. Idag så skymtar den bara på en bild nedan.

Här en bild på stan. Hm... Lite sned kanske den blev. Läsaren ombeds därför luta en aning på huvudet åt höger vid betraktandet. En stad som skymtar i fjärran soldis. En stad i ljus, eller är det sus och dus? Det kändes inte väderleksmässigt som det var den första advent idag. Nej, jag lämnar det här med eventuella klimatförändringar, växthuseffekt och liknande till en annan gång. Jag har det haft uppe här flera gånger redan till diskussion men låter det ligga just nu.

Däremot kan jag åter ta ett varv till det här med det eventuella sambandet mellan stora beten och stora fiskar. Inte för att jag vill dra för stora växlar på just det här enskilda fallet men ändå. I fredags fick jag en sexkilos gädda på en pytteliten One Size. Och idag fick jag en halvkilos gädda på en stor och lång Vit Gäddsara. Det enda man kan säga om det är att inga absoluta eller entydiga lagar styr det förhållandet.

Samma sak gäller naturligtvis var man kan hitta fisken. Visst, jag kan tro både det ena och det andra varför jag får en gädda där men inte där men säker kan jag aldrig vara. Inte förrän man utvecklar en bättre intervjuteknik med gäddorna än den som finns nu, i alla fall. Men att Loch Lagoon var fullsatt med smågäddor kom inte som en överraskning med de vindriktningar och högvattnet som varit. Samt att det var första gången för i år som jag besökte det hemliga stället. Men att ställe två, som alltså inte syns i statistiktabellen, var helt tomt, förvånade mig mycket.  Och att stora delar av ställe tre också var tomt kändes också överraskande.

För att inte tala om att det avslutande ställe fyra var fullsatt, vilket stred mot fiskelogikens lagar. Vi pratade bra fiskebilder förra gången och tja... Hur mycket bättre kan de bli? Eller vad säger du, Kasper? I och för sig borde lite mer av rullen ha varit med och jag får väl se till att den syns lite bättre nästa gång. Men vi pratar bråkdelar av sekunder här och vid min ålder har man inte dem på sin sida längre. Skicka in bilder till tidningar och tävlingar? Sällan, jag behöver varken mer fiskeprylar eller pengar. Det sista kan tyckas djärvt att säga men vad jag menar är att behöver jag något i fiskeväg så kan jag köpa det.

Förresten antar jag att de tar mer hänsyn till just det fototekniska framför motivet. Och sådant vet jag ingenting om.
Jag bara siktar och skjuter.
Just det, på tal om kameror, meningen var att jag skulle ha den nya kameran med mig idag. Eller återigen nygamla. Jag har gått och sneglat på den nu i flera månader där den ligger, tung, stor och otymplig. Samt hopplöst föråldrad tekniskt sett. Jag talar alltså om den här:

Så enkelt det är nu för tiden. Precis när jag satt och skrev ovanstående kom jag på att ta med en bild på den gamla Pentaxen. Det var bara att plocka fram den och sätta den på skrivbordet framför mig. Ställa in lamporna och ställa in den andra kameran på att ta i lampljus och plåta på några bilder. Föra över dem till PCn och kolla dem. Välja ut en och dra den till "sparade bilder". Därifrån kopiera över den till katalogen "Bilder 2006" i fiskehemsidans katalog och lägga den i decemberkatalogen för detta året därstädes.

Jag kopierar alltså och flyttar inte. Detta för att jag sedan behandlar kopian i Photoshop. Det enda jag brukar göra är att beskära och förminska bilderna. Mer klarar jag inte av. Jo, vid något tillfälle har jag ritat dit och målat några falska öar och skär på en bild för att förvilla var den var tagen. Resultatet blev riktigt bra. Så slug och illfundig kan jag vara. Så på fem minuter ungefär så föreligger denna bilden på åbäket. Men den har som sagt en stor fördel. På den stora linsen går det att skruva på olika filter. Kolla allra längst fram på det vita märket. Där kan man vrida och ställa in hur stor polariseringseffekt man vill ha. Problemet var att det uppladdningsbara batteriet har blivit kasst. Det laddade bara upp sig till någon bråkdels procent. Och ett nytt kostar över 700:- plus frakt. Men det medföljde en insats för vanliga småbatterier som jag tänkt använda. Tog för givet att det var små AAA- batterier och hade köpt sådana. Och på morgonen satt jag försökte få i dem. Men det var hemskt vad kameran skramlade! Och inte fungerade den heller. Det visade sig att det skulle vara stora AA-batterier i stället. Och jag hade inte fyra stycken hemma. Så jag får väl försöka nästa gång istället.

Redan tidigare hade jag köpt till ett nytt minneskort för kameran hade använts av andra i familjen under mellantiden. När jag köpte den här år 2000 var minneskorten både små och jättedyra. I alla fall kan jag ta massvis med kort med högsta upplösningen numer.
Även kameran var superdyr.
Jag ser nu i annonserna att det fortsätter att komma nya modeller med digitalkameror den ena billigare och mer finessrik än den andra. Även annat drar jag mig till minnes när jag hanterade en av digitalkamerornas första förfäder. Nämligen orsaken till att jag köpte en ny för dyra pengar. Det var för att upplösningen var för dålig på den gamla kameran för att kunna användas i tidningar. De krävde fler pixlar än den kunde tillhandahålla. Men när jag väl skaffat den och tagit en hel del bilder blev det av olika orsaker inte av med någon fiskeartikel. Det var precis fullt med artiklar om gäddflugfiske före mig i Fiskejournalen som det var frågan om då, påstod Falklind, så jag drog tillbaka min. Så där stod jag med snopen min, ny kamera och en sju, åttatusen kronor fattigare.
Men det är historia nu och det lilla formatet på min nuvarande Pentax är ju suveränt. Fast alla pixlar som blir över vet jag inte riktigt vad jag skall göra av.
Men för att äntligen komma till slutklämmen med den här utläggningen så är ju en fiskebild på en gädda under vatten, simmande med en vit gäddsara fladdrande efter sig också en fiskebild som ger närhet och inlevelse till en fiskesituation. Så vi får se om jag lyckas få ihop allting så det fungerar någon gång framöver. Får väl öva mig lite grann på den först så jag hittar knapparna snabbt. Jag vill minnas att jag mest stod med ögat som fastklistrat i sökaren. En av finesserna med El-2000 var att det var en spegelreflexkamera också. Så det du såg genom bländaren, fastnade på bilden.

En sak som jag blir lite orolig för är att jag inte har hittat några ilandflutna plastwobbler. Inför nästa års vårbrasa har jag bara en som hittade från båten i somras. Det ser illavarslande ut. Mycket annat skräp ser jag längs stränderna men inget sådant. Har folk slutat med jerkbaits eller är de mer försiktiga? Nå, vi får se. Än finns det tid. Kanske.
Jag minns nog förra året hur den även det året ovanligt milda hösten, plötsligt övergick i den strängaste vinter.

Som kan ses i tabellen besökte jag fyra olika ställen idag. Det är alltså sådana där jag packat in mig själv, vadare och allt i bilen och kört mellan dem. Det är mycket det, en kort vinterdag. Därför bröt jag mot mina egna regler att man inte bör förflytta sig eller äta middag under de timmar det är som ljusast. I dubbel bemärkelse men min middag består nu för tiden av morötter, bananer och russin och de kan med fördel ätas under bilfärd!

Mycket riktigt fick jag avbryta fisket i förtid eftersom det blev mörkt. Så här såg det ut i den lilla viken där det stod ganska mycket gädda. Egentligen hade jag velat följa kuststräckan ytterligare några timmar och då i lugn och ro. Som det nu var förflyttade jag mig snabbt och bara scannade av området. Men precis som förra gången; har jag inte mer att klaga på skall jag hålla tyst. Fjorton gäddor i december tycker jag är mycket. Det var en härlig dag. Trots att det var söndag såg jag knappt till en enda människa. Jo, ett par hundpromenerare på morgonen och rejält utskälld av hundarna blev jag också.