07-03-02

Fredag

Bara ett hugg idag

Och det i sin tur beror på det"¤£@@!!! vädret! Eller SMHI. Hade de haft bättre reda på sig så hade jag aldrig kört iväg och fiskat idag. I alla fall inte hit. Men i går var det toppenväder; dimma. friska vindar, ett par plusgrader och strilande regn. Och enligt TV och tidningar skulle det perfekta vädret hålla i sig även imorgon. Det vill säga idag. Men vindstilla...
Det har nog inte inträffat under mitt fiske sedan någon gång tidigt i höstas, enligt vad mitt skrala minne säger mig. Möjligtvis någon timme på morgonen. Men idag varade det hemska tillståndet så gott som hela dagen.
Jag tänkte även kalla dagens fisketur Fisketuristens klagan för det hade passat bra som rubrik för det var en sådan jag var. De har alla nackdelarna mot sig.
En av de värsta är ju att först kör de en massa mil bara för att finna fiskestället till exempel så här:

Och så vet man inte var man skall söka fisken eftersom man kanske bara fiskar där en gång vartannat år, eller så. Precis som jag här. Nu har ju jag som tur var inte kört femtio eller hundra mil hit och kanske skulle fiska här flera dagar utan bara en stund på förmiddagen eftersom det främst var annat, familjeorienterat, jag skulle göra här. Nej gäddflugfiskare, stanna vid dina hemmavatten, är ett gott råd!
Det är inte bättre någon annanstans, tro mig. Gräset är inte grönare på andra sidan staketet.
Att jag inte fick någon fisk här måste också bero på att fisketrycket här är oerhört hårt.

Det var folk och båtar överallt. Det "vackra" vädret fick folk att fullkomligt rusa ner till sina båtar och köra ut. Eftersom det knappt finns någon skärgård heller, avlöste de varann vid alla uddar och grund som fanns. Jag tror jag räknade till fem eller sex båtar bara på den korta tiden jag befann mig där.

Upptäckte de i en båt någon som stod på land och fiskade så styrde de genast dit och slöjtade förbi denne. Varför skulle de riskera att han skulle få någon fisk som rätteligen tillhörde dem? Så måste de ha resonerat eftersom den båtburne är ju fri att köra vart som helst och är inte bunden vid de få ställen där man kan nå ut från land. "Slöjta" är den lokala benämningen på det primitiva trollingfisket där "sportfiskaren" slänger ut sina beten och sedan kör omkring med dem släpandes efter båten. Mycket populärt här omkring. Jag såg inte att spinnfiskaren på land hötte med näven åt de slöjtande gentlemännen i båten, men förmodligen gjorde han väl det i tankarna. Som sagt, hade jag vetat om vilket väder det skulle bli, hade jag inte kört hit. Men att det skulle finnas så många båtar här en vardag och så tidigt på våren, anade jag inte.

Själv har jag inte kommit så långt med min båt. Jo, jag har hämtat motorn. Och suckat och tänkt att nu är det dags att sätta igång och lacka åror och mittbräda. Någon gång i mitten eller slutet av denna månaden brukar jag bli klar.

Nä, regn och rusk, blåst och kyla ville jag ha haft här idag, så skulle det inte ha vimlat med folk på land heller. Som det nu var när jag gick iland vid middagstid, vimlade det av folk och bilar när jag skulle dressa om. Givetvis fick jag svara på den eviga frågan om jag fått något. "Nej, inget särskilt", svarar jag alltid då. Ibland kan jag bli lite mer utförlig och lägga till ett "Äsch, bara någon smågädda då..." plus någon kommentar om att nej, idag var det alldeles för varmt, eller för kallt, eller för lugnt, eller för blåsigt, eller för fel vind, eller för lågt vatten, eller för högt vatten, eller fel årstid, eller jag är bara ute för att träningskasta, eller något liknande.
"Ja, se sportfiskare och deras bortförklaringar, tycker jag mig kunna se att de tänker då.
Men idag kunde jag inte ens säga att jag bara fått en smågädda.

Idag var det någon som också frågade om jag fiskat här förut. Ja, ett par gånger, svarade jag då, vilket är sant.

När jag varit åt det här hållet brukar jag stanna till i Fiskeshopen i Karlshamn på hemvägen för att komplettera med lite förbrukningsartiklar och fylla på förråden. Alltid blir det några Kamasankrokar och lite bling-blingglitter. Idag var jag särskilt på jakt efter tafsmaterial. Till skillnad från de flesta företag och firmor nu för tiden som har sitt lager rullandes på vägarna vill jag gärna ligga på stora förråd för att inte riskera avbrott i produktionen. Och just wiretafsar klarar man sig inte utan precis. Ibland kan det också vara svårt att hitta rätt grovlek för jag föredrar de allra tunnaste till mina små krokar så det gäller att förse sig när det finns.
Jag har nog prövat de flesta på marknaden förekommande märkena. Alla är i princip lika dåliga. Eller bra, det är bara att välja. Men så hade en vän rekommenderat SAVAGE Softflex wire från ™Pro logic. Jag ville inte tro att det stämde att den skulle vara särskilt bra. I det längsta så vägrade jag pröva den. Men hur det var så köpte jag i alla fall en spole och fäste den på några gäddflugor. Och motvilligt fick jag erkänna att SAVAGE Softflex wire från ™Pro logic var något alldeles extra! Den löste alla mina problem, botade alla mina sjukdomar, gav mig ett bättre sexliv och dessutom fick den mig att känna mig tjugo år yngre efter bara en veckas användning! Dessutom blev jag gladare, orkade mer och fick ett bättre jobb samt att jag vann en miljon på Lotto! Så pröva också du SAVAGE Softflex wire från ™Pro logic! Just nu extrapris på bara 89:- för hela sju meter!
Ursäkta formuleringarna jag lånat från hälsokostreklamen men jag tycker faktiskt den är snäppet bättre än de övriga och idag så köpte jag två spolar av den. Jag skall särskilt hålla ögonen på den och se om det första intrycket stämmer. Ibland är det ju så att man tar en gammal fluga ur högen och inte kommer ihåg exakt vilket material just den wiren är i.
Ofta när jag är där brukar jag titta på den stora skärm som är alldeles full med gäddflugor till salu. Den ser ut som en extra yvig och färggrann ryamatta. Lätt brukar jag höja på ögonbrynen åt jättekrokarna. OK, att folk vill ha ankarmodeller men varför långskaftat? Det fyller ju ingen som helst funktion, enligt min ringa åsikt utan bara bidrar till tyngden. Jag tror att bara en sådan krok väger lika mycket som en hel påse med mina Kamasan metkrokar B980 #6.  10 stycken för 22:-.
Oj, nu börjar det här dagboksbladet likna en produktkatalog. Raskt över till något helt annat!

 

Nämligen dagens enda hugg som det väl kan vara värt att ödsla några ord och bilder på:

Jag inledde fisket någon annan stans än där de första bilderna är tagna. Det är sant. Och där hade jag turen att mina beräkningar eller snarare förhoppningar stämde in. Jag hade tvingats vandra långt för att nå dit och då blev det svettigt så det förslog. Trots att jag lättade på klädseln och tog vilopauser. Det är avsaknaden av vinden som gjorde det. Bedrägligt varmt kunde man kalla att det var idag. För det har nog inte gått många dagar sedan isen gått upp i vikarna. Och där jag kommer ihåg från min uppväxt här, att man kan parkera, gick det inte alls idag för där var det höga snödrivor. Därför fick jag gå dit från någon helt annan stans.
Men visst hade jag tur att den här gäddan högg. Solen hade precis brutit fram och det var spegelblankt och lågvatten. Den vägde någonstans mellan sex och sju kilo. Jag drog in den på väldigt grunt vatten för att få bra bilder på den och för att väga den.
Men i den processen var det något som gick snett.
Spöt i en hand, kameran i en, vadarstaven i en samt en hand till att greppa tag i gäddan med.  Men vågen då...? Var skulle jag göra av den?
Jo, den stoppade jag tillfälligtvis i munnen när jag äntligen hittat den.
Det är väldigt riskfyllt att ha en så pass stor gädda alldeles intill fötterna. Blir de skrämda kan de utveckla väldiga krafter och lätt slita tafsen som en sytråd. Så det gäller att hålla reda på alla grejorna och framför allt vadarstaven med sin lina. Och den här gäddan hade alla sina krafter i behåll, kan jag säga. Något explosivt krutpaket var den nämligen inte.
När det blev läge att ta upp gäddan och skulle växla grepp så råkade jag öppna munnen och vågen, plask ner i vattnet. Så riktigt vägd blev den inte. Men jag tror inte jag ljuger så värst mycket när jag bokade den till 6,5 kg.
För någon månad sedan hade jag problem att plocka upp en wobbler från bottnen och efterlyste en sådan där griptång för rörelsehindrade. Nu hade en liknande situation uppstått. Men idag var det grundare än då så jag drog upp ärmen så mycket det gick och stack snabbt ner hand och underarm i vattnet och gjorde dagens andra fångst.

Dåligt fiske men fina bilder kan jag inte undgå att tycka, blir slutfacit av den här fisketuristtrippen. Naturligtvis med undantag av ovanstående gädda som faktiskt blir årets största hittills.