07-03-27

Onsdag

Bra väder, dåligt fiske

eller

Blixtkrig

När jag skriver mina dagboksblad- ja, allt man skriver förresten - gäller regeln att det som är tråkigt att skriva blir tråkigt att läsa. Och är fisket dåligt eller halvdant och inget särskilt inträffar under fiskedagen, kan det hända jag hoppar över den dagen. Jag menar, när jag sedan, på gamla dagar vill gå in och läsa vad jag egentligen hade för mig på våren -07 vill jag ju ha lite kul läsning, eller hur?
Det har ingenting att göra med att jag skulle skämmas för att jag gick bom. Vad bryr jag mig väl om det när jag läser gamla dagböcker att jag skulle misslyckas då och då? Det vet jag väl att sådant händer ibland.
Det allra bästa och roligaste att skriva om blir det när jag både har haft ett bra fiske samt att det hänt något annat kul under dagen. Eller att jag lyckats ta en bra eller kul bild.
Idag var den nästan enbart det sistnämnda som gäller för dagens anteckningar.
Så vad är det egentligen man ser på bilden?

Lita på att jag höjde lite på ögonbrynen när jag råkade titta in mot land och upptäckte ett antal plastskimrande figurer trava ner mot vattnet!
En overklig syn i solskenet kan jag försäkra. Allra först kom det för mig om det var utomjordingar på väg att erövra jorden; det är sant! Nästan, i alla fall.
Sedan trodde jag det var ett gäng japanska fisketurister som var ute för att pröva en ny sorts vadare. Ett slags helkropps- lättviktsvadare som snart skall lanseras på marknaden. Jag befann mig nämligen på en ganska populär fiskeplats.
Men de rörde sig med militär precision och snart klarnade det: Det var äkta soldater!
Man är liksom inte så van vid det nu för tiden här i Blekinge. Öarna och skärgården blir mer och mer en demilitäriserad zon. När jag började fiska i densamma var det precis fullt med beväringar, krigsfartyg, ubåtar, kustbatterier, fort och befästningar överallt och det hände ibland man blev bortkörd av ilskna befäl när man fiskade sig in i skottlinjen. Det smällde och pangade överallt. Bollöarna utgjorde mål för raketanfall från Lansenplan tror jag det var, från F17 i Kallinge och man fick se upp när man skulle fiska där. Visst, det var bara att spana efter röda flaggor så visste man om det var en eskader på ingång.
Och här där jag försökte fiska idag, dröjde det nog en 20 år innan jag vågade mig hit just för att militären härjade här och sköt och smällde överallt bland enbuskarna. Det pågick fullt krig mellan militären och ornitologerna förresten under många år. Ett krig som militärerna förlorade, trodde jag.
Därför var det lite överraskande att de gjorde en snabb attack just nu under värsta fågelsträckningen. Ett taktiskt genidrag otvivelaktigt, värdigt en Napoleon!

Jag hade börjat tidigt idag med att fiska av de jättesteniga yttersidorna med en One Size på tafsen. Tänkte att är det så gott om havsöring överallt som det verkar, så borde jag ha chansen där. Där hade jag förresten inte kunnat fiska på hela hösten och vintern på grund av högvatten och kraftiga vindar. Idag skulle det äntligen vara perfekt där, hade jag räknat ut. Det var det också. Jag hade en helskön morgon därute. Men tyvärr inte ett napp eller virvel. Gick väl tillbaka och vadade väl ut en bit på den sämre, men bekvämare sandsidan av udden. Bara för att det är så jobbigt med alla miljonerna stenarna som man hela tiden snubblar och halkar på. Jag tycker inte om det! Därför brukar alltid avsluta fisket där genom att ta några kast där inne just för att det är så bekvämt med sandbottnen. Jag kan till och med få någon smågädda där ibland. Det var därifrån jag upptäckte de märkliga figurerna.
Men så uppstod frågan; vad höll de på med egentligen?
Varför var de plastinpackade?
Efter lite tankearbete och studerande kom jag upp med följande teorier:
1. De övade krigsföring i regn. På sant militärt manér lät de sig inte hindras av att det var strålande solsken utan hade befälet sagt att det ösregnade så gjorde det det.

2. Karlskronavarvet är kända för sin osynlighetsteknik. Det är sant! De bygger mindre krigsskepp med stealth-teknik som gör båtarna osynliga. Nu har de tagit fram en mindre modell för personligt bruk och detta var ett test under fältmässiga förhållanden. Ett slags verklighetens osynlighetsmantel, helt enkelt. Tyvärr fungerade det inte riktigt som det skulle i direkt solsken utan det var tillbaka till ritbordet som gällde.

3. De övade skydd och sanering efter atom- eller vätebombsanfall. Skyddskläder på och fram med ruska lång och ruska kort! Så ställde man upp sig två och två så att man efter atomsmällen kunde borsta varandra rena från radioaktivt damm och fortsätta krigsföringen. Det är också sant; det kommer jag ihåg från min egen värnplikt att det gick till.

4. Att plasttälten är något nytt tror jag. Är det inget av det ovanstående återstår att det är en slags personlig, fältmässig bastu. Draperar man sig i plastfolie och springer omkring i solsken bör man nämligen svettas ordentligt, det vet jag av egen erfarenhet med vadarbyxor. Fast varför har de då sina m59:or på sig under...? Många frågor men få svar, blir det. Fast det sistnämnda kanske beror på att flera kvinnliga röster hördes bland de grönklädda soldaterna senare när jag gick tillbaka mot parkeringen.

Ovanstående var de mest sannolika teorierna jag kunde hitta på och det är bara att välja. Ett tag funderade jag på att utlysa en pristävling bland mina läsare men avstod. Skulle nog inte så in så många bidrag att det räckte till första, andra och tredjepris. Pris som jag dessutom inte skulle ha råd med för med den här websidan har jag bara utgifter, inga inkomster.

Nå, ingen hindrade mig från att gå tillbaka till parkeringsplatsen eller krävde legitimation så jag körde därifrån till förhoppningsvis bättre fiskeställen. Sammanlagt fick jag som synes i tabellen längst ner, två gäddor på en hel dags fiske. En följde efter och en skrämde jag iväg under vadning. Det var ganska dåligt, tycker jag. Men det kompenserades i hög grad av det sköna vädret.

Kan inte låta bli att ta med ytterligare en bild från det härliga livet i fält.

Här har trossen anlänt och det är lunch under fältmässiga förhållanden som gäller! Låt oss hoppas på att de inte har öppnat verkanseld mot några av alla sträckande vildgäss man såg! Nej, fy på mig så dum jag är mot militären! Nu skall jag säga som det var. Hoppas ingen tar illa upp och att de tål lite skämt. Uppriktigt sagt tror jag att det var någon variant av alternativ 3 som var det riktiga. Fast säker är jag inte. För här på bilden såg jag inte till några av de plastinbakade när de höll på att öva gasanfall, som jag tror de höll på med. Samtidigt hoppas jag på att jag inte avslöjar några militära hemligheter när jag tog med den första bilden. Men sant är att jag verkligen blev förvånad när jag såg alla de plastinvirade mannarna i början. Och att jag fortfarande inte riktigt vet vad de höll på med.