07-04-22

Söndag

Splittrad personlighet

Låt mig bara först säga att hade det inte varit för att jag lyckades ta den bilden som sist bara resulterade i ett plask, hade det inte blivit något bloggande alls idag. Och dagens rubrik har ingenting att göra med några ohämmade, självutlämnande, nakna bekännelser som annars är så populära nu för tiden i bloggarnas värld. Jag tänker naturligtvis på Plura Johnsson och hans "Svart blogg". Jag har varken läst hans hemsida eller hört skivan men det behöver naturligtvis inte hindra mig från att uttrycka åsikter i ämnet. Däremot såg jag honom på TV som igår, lördag.
Och det följer ju naturligtvis huvudregeln att vad kändisar gör, blir genast både dubbelt och tredubbelt intressant. Samt att det kan uppgradera B-kändisar till A-kändisar. Fast inget ont om Plura; jag har faktiskt någon Eldkvarnsskiva på vinyl och har hört ännu fler. Och det är ju roligt att hans nya ligger högst på försäljningslistan. Men två kommentarer i det ämnet kan jag göra:
Först kan man väl konstatera att skivförsäljningen inte är vad den har varit. Och att det mest är folk ur min och Pluras generation som köper skivor; ungdomen skaffar sig låtarna på annat sätt. Så det räcker med kanske hundra sålda ex så ligger man på topp...?
Det andra är att det faktiskt är väldigt lätt att skriva för mycket om sig själv. Jag märker det själv ibland men hoppas att jag lyckas hejda de värsta utbrotten. Men det ju så att när allas vårt favoritämne kommer på tal, rinner orden till som en yster vårflod. Som det gäller att stämma i.
Ty så är det att katolikerna har sin bikt och vi har vårt bloggande! Paradoxalt men sant.
Men i mitt fall nöjer jag mig med att bekänna att jag är lite för splittrad i om vad jag helst vill fiska; havsöring eller gädda. Idag märktes det extra tydligt. Helst skulle jag vilja dela på mig och låta ena halvan vara ute hela dagen i båten och kasta efter öring och den andra, redan på morgonen gå iland, dra på mig vadarna och prova efter gädda.
Usch då, nu har jag nog redan sagt för mycket; det finns hemska, medicinska och latinska namn för ovan nämnda tillstånd!
Fast schizofreni är grekiska och inte latin, om vi skall vara korrekta och det försöker vi vara på den här bloggen.
Vi...?
Oj, nu är vi där igen!
Skämt åsido, så hade jag tre öringkontakter första halvan av dagen. Det första var ett väldigt fantasieggande jagande. Draget måste ha slagit ner alldeles i närheten av en fisk. Genast jag började veva in, upptäckte jag stora virvlar kring mitt 12 g Toby. Då ökade jag invevningshastigheten och på något sätt stänkte havsöringen, som jag är övertygad om att det var, upp en vattenkaskad som när man kupar handen och stänker vatten. Men den högg inte.
Nummer två var en liten en som bara följde efter.
Nummer tre var en liten en som både högg, hoppade, plaskade och till sist släppte alldeles av sig själv. Det var både bra och dåligt. Bra, för då slapp jag kroka av den och/eller fundera över om jag ändå inte skulle ta vara på den. Dåligt, för där bröts den fina sviten av landade havsöringar på enkelkrok på öringdrag.
Klockan hade väl blivit kring elva, halvtolv och vädret alldeles utmärkt för havsöringsfiske och mer och mer började jag tveka om vad jag skulle göra. Tiden rann iväg. Både dagens timmar och havsöringssäsongens dagar. Kanske var detta sista gången för i år?
Snart är det första maj och näbbgäddeplågan är över oss. Och så brukar det ju vara så att under andra halvan av april är det som man har chans på de riktigt stora öringarna; de mellan fem och tio kilo. Men samtidigt är det ju så tråkigt att kasta med spinnspöt...
Tala om svåra, livsavgörande val och jättebekymmer!
Jag löste det hela genom att säga till mig själv (Och det är inte sjukligt!) att blir det inga kontakter på nästa ställe, så kör jag inomskärs.

Eftersom jag inte såg till någon blank fisk där så gjorde jag som bestämt, plockade ihop spinnutrustningen och körde in i lä. Tog på mig vadarna, hoppade i och gick iland och förtöjde båten. Tog flugspöt och gick iväg längs stranden och började fiska. Hade valt detta stället just för att här är lättvadat och lä, varmt och skönt i solen. Enligt SMHI skulle det bli kraftigt regn framåt eftermiddagen men i stället tyckte jag soldiset lättade.

Bäst jag stod där och kastade utan annat resultat att jag hade sett en tvåkilos följa efter, kom det en båt och någon hojtade på mig och undrade vad jag gjorde på hans fiskevatten. Det visade sig vara en jag kände. I från Ronneby som jag fiskat ihop med några gånger för ett par år sedan. Ibland händer det att jag visar till rätta sådana jag lurat till att börja med flugfiske efter gädda och vi var väl ute ett par gånger. Jag vet inte varför jag gör sådana saker! Sedan håller de på och drar upp precis fullt med gäddor och konkurrerar med mig om de bästa ställena! Skämt åsido så gör det ingenting och det är bättre folk flugfiskar och släpper tillbaka fisken än håller på med drag, wobbler och trekrokar. Häromkring finns många ställen, öar, vikar och uddar så man behöver inte trängas. Vi hade inte haft kontakt på ett par år utan fiskat var och en på sitt håll så det blev en hel del att prata om. Bland annat hur länge sedan det var vi var ute och vi trodde kanske två år. Men i själva verket var det så länge sedan som 02 och 03. Så där ser man nyttan över att föra dagbok. Nå, det var roligt att höra att han fortfarande höll på med flugfisket ivrigare än någonsin och kanske ses vi fler gånger.

Så körde han åt sitt håll och jag åt ett annat. Det hade blivit ganska sent på eftermiddagen men ett ställe återstod som jag siktat in mig på.
 

Men det var inte alls så bra som jag hade hoppats. Och haft all anledning att hoppas på, tyckte jag också. Men som sagt, nedanstående bild bara måste jag ha med, därav den här bloggen. Jojo, än har man inte förlorat alla sina reflexer! Så formkurvan i att ta bra bilder på hoppande gäddor har i alla fall rätat ut sig och befinner sig, precis som gäddan, i stigande:

Uppriktigt sagt vet jag inte på vilket sätt en klassisk hoppbild av gädda skulle se bättre ut. Gäddan är lite felkrokad, kan man se. Men en kul detalj tycker jag är bling-blinget som reflekteras på vattenytan.