07-10-03

Onsdag

Solskenshistoria

Jag såg ett nyhetsinslag som handlade om att ungdomar i allmänhet sätter allt för stor tilltro till vad de läser här på nätet. Den nye folkpartiledaren vill ha infört i läroplanen att skolan skall se till att eleverna undervisas i källkritik och inte ta för givet allt de ser här på Internet bara för att det står i tryck och på annat sätt verkar officiellt och trovärdigt.
Själv tror jag att det beror på två saker. Dels att barn och ungdomar gärna tror på auktoriteter. Det är de programmerade att göra. De skall göra det. I första hand då på sina föräldrar men det spiller gärna över på andra vuxna i deras omgivning. Det är den genetiska orsaken. Den miljömässiga är att det förr, det vill säga innan Internet, det allra mesta som fanns att tillgå i tryck, var sant och riktigt. Åtminstone väldigt sällan medvetna bedrägerier.
Om vi håller oss till annat än skönlitteratur, politik och kvällstidningar förstås.
Det allra mesta i fråga om faktaböcker och uppslagsverk var granskat och godkänt såsom rätt och riktigt, annars hade det inte blivit tryckt. Så kom då Internet då vem som helst kunde lägga ut vad som helst utan att någon brydde sig. Eller för den delen kunde bry sig eller gå in och rätta till det.
Med detta vill jag ha sagt att det kan inte gälla det fåtal som läser denna hemsida!
Nej, här gör jag det klart från början att här förekommer fullt med bluff och bedrägerier och att det inte går att lita på vad som står här. Inte bara för att det är fiskehistorier som till och med innan Internet hade ett väldigt dåligt rykte för sannfärdighet. Det var väl egentligen bara kvällstidningar och politiker som slog det. 
Men för att göra det extra svårt är inte heller precis allt ljug och båg. En del saker är med sanningen överensstämmande.
Som att idag fick jag bara ett enda napp. På en hel fiskedags försökande på väldigt bra ställen. OK, sådan utsagor är det förstås väldigt lätta att sätta tilltro till i mosats till när man påstår att man fick tjugo gäddor och hade trettio hugg.
Men, å andra sidan kan man inte riktigt lita på när jag säger att fisket var uselt. Kanske inte just nu när den så kallade Gäddfestivalen närmar sig och det kan hända att folk som inte vanligtvis brukar hålla till här, går in och hoppas på gratistips var gäddorna håller till just nu.

Nå, vare sig hur det vill med den saken; här är i alla fall en bild på dagens enda fisk. Dess enda märkvärdighet låg just i att det var den enda jag lyckades lura. Tror den vägde något närmare fyra än fem kilo men det var en både rolig och spännande upplevelse att landa den.

Det var helt och hållet vädrets fel att det gick så dåligt idag, Sämre går inte att tänka sig. På morgonen nordvästlig vind och den är i sig väldigt besvärlig. Så avtog den och dåligt blev till ännu sämre. Samt solsken. Jag hade kört ut med båten idag. Det var länge sedan nu och jag tyckte att idag vågade jag mig ut eftersom svaga vindar utlovades. Kanske för sista gången detta året. Parkerade vid en ö och svidade om till vadarna och började fiska. Utan resultat trots att då fläktade det ganska hyggligt och förhållandena i övrigt verkade utmärkta. Rodde iväg till en annan ö, gick i land och drog upp båten och gick iväg en bit, vadade ut och började kasta ånyo. Till min oro märkte jag att allteftersom solen steg upp på himlen, avtog vinden. Samt att alger och ålgräs ännu inte hade vissnat ner eller slitits bort. Efter någon timmes resultatlöst fiske på ett utmärkt ställe upptäckte jag äntligen det första spåret av fisk. I form av en gammal, blank virvel. Jag är ganska bra på att tolka virvlar och spår av fisk. Den här uppstod en fem eller sex meter ifrån mig, på utsidan. Det betydde att jag inte skrämt iväg fisken.  Här var det också ganska mjuk botten och jag rör mig väldigt tyst och försiktigt när jag fiskar. Det var heller inte i den riktning jag kastat. Jag framlade teorin för mig själv att den i ett tidigare kast, lite slött och avvaktande och på avstånd närmat sig flugan i ett tidigare kast, ställt sig där och undrat och så vände, simmade ut och tänkte att nej, det där var nog ingenting för mig. Och, detta är faktiskt sant, trots det jag skrev i början, jag tänkte att virveln måste ha härstammat från en ganska stor gädda. Nå, jag fortsatte väl att fiska inåt ett tag innan det blev dags att förflytta mig utåt och fiska av det området också. Och, mina damer och herrar, efter några kast fick jag ett jättehugg! Man kan nästan kalla det för drömhugg.

Ett sådant där då gäddan tar flugan i flykten och utan att stanna upp en halv sekund, sätter högsta fart redan från början. Då det gäller att ha löslinan fri och ledig för det minsta den trasslar sig eller fastnar, sliter fisken tafsen.

En mycket trevlig stund följde förutom de skräckslagna sekunderna då jag ställde till det för mig själv och sånär hade tappat glasögonen i vattnet. Jag höll ju på och försökte få några bra bilder på gäddan för det var redan väldigt troligt att det skulle bli svårt att få fler gäddor idag. Så ett läge uppstod när jag trasslade in kamerasnodden i glasögonbågarna och jag lyckades fånga in dem i sista ögonblicket innan de träffade vattenytan och försvann. Ett förvirrat läge uppstod i det att gäddan valde att sätta högsta fart utåt just då, jag tryckte glasögonen mot kroppen och hade kameran i andra handen. Ytterst nära var det att glasögonen med tillhörande solglaspåhäng, gled ner i vattnet!
 I så fall skulle det ha varit för andra gången och det är inte helt säkert jag skulle ha kunnat plocka upp dem även om vattnet bara räckte mig upp till låren. Där var rik bottenvegetation och grumligt just då eftersom jag dansade runt som en tjurfäktare för att parera för gäddans attacker. Ja, så den inte smet mellan benen på mig eller mellan mig och vadarstavens lina. Men allt avlöpte väl och eftersom jag befann mig väldigt nära en väldigt fin gräsplätt, vadade jag in dit och la snabbt upp den och tog ett par bilder. De i vattnet blev heller inte särskilt bra så tur var väl det.

Kolla själva:

Att det var samma gädda som jag tidigare sett virvla är jag övertygad om för jag såg inte till en enda gädda till kring hela ön. Nej, hela dagen kunde karaktäriseras med; skönt väder men uselt fiske. Och nu hotar de med på SMHI att samma högtryck skall råda även på fredag och kanske hela helgen; hjälp, jag som hade tänkt fiska på fredag då jag också är ledig!

En annan sak, på tal om vad som är sant och källkritik. Läste i tidningen om att nu vet man hur det blir om hundra år. Jomen, en statlig utredning och då är det förstås sant, har kommit fram till hur framtidssceneriot blir med klimatförändringen. Detaljerade rapporter exakt hur det kommer att se ut då, når nu landskap och kommuner med tips om hur man skall göra. Här i Blekinge till exempel, kommer vattenståndet att stiga med två meter.
Hjälp, vad skall jag då ta mig till! Då bottnar inte ens jag på mina bästa fiskeställen!
I sanningens namn siar den om hur det kommer att se ut om ingenting görs åt koldioxidutsläppen. Men svårt är det förutspå och sia. I synnerhet om framtiden. Låt mig bara avsluta med ett annat exempel. Där det står om de positiva följderna för Sverige. "Turismen. Badtemperaturen blir högre och fler turister söker sig till Sverige och Blekinge då vädret blir mer medelhavslikt samtidigt som klimatet i medelhavsregionen blir väsentligt varmare och torrare."
Min tro om detta är att det i så fall inte blir turister som söker sig till Sverige. För inte tror jag att de vad-kan-det-röra-sig-om? 100 miljoner invånare? Ja, ganska många i alla fall. Inte kommer de att stanna kvar i sina länder och låta sig stekas till döds frivilligt. Nej, mycket troligt är att de kommer att tvingas norrut. Och som sagt inte som turister...
Mången folkvandring har satts igång av liknande orsaker under historiens gång. Så kan det bli.

Så mycket för sianden om framtiden och tillbaka till nutiden:
Ja, begreppet solskenshistoria får väl hänföras till det faktum, förutom själva vädret då, att dagens enda fisk inte blev en kilogädda utan en lite större gädda.
Usch så dåligt minne man har! Precis nu när jag läste igenom det ovanstående om tappade glasögonen, kom jag ihåg att jag har en särskild anordning i fiskevästen. En större krok samt gummisnoddar avsedda att fästa på vadarstaven för att med den, fiska upp föremål från bottnen. Jag undrar om jag hade kommit ihåg det om jag verkligen hade tappat glasögonen...
Hoppas kan man ju alltid.