Väder:  Lite dimma på morgonen som dock lättade ganska snart. Lätt nordvästlig bris som ökade till måttlig och svängde till väst-sydvästlig vid middagstiden.

Solen sken från en nästan molnfri himmel.

Vattenståndet kring normalt och jag tror det sjönk ytterligare lite under dagen.

 

08-04-13

 

Söndag

 

Premiärotur

 

 

Idag gjorde jag äntligen min premiärtur med båten och så här såg det ut nere vid Långö på söndagsmorgonen. Först i sjön som vanligt. Fast nu för tiden har jag inte så mycket att skryta om vad gäller att vara ute mycket med båten.
En riktig bryggseglare av värsta sort har jag blivit!
Förr skydde jag varken blåst eller dimma utan skulle ut till varje pris så fort isen gått efter havsöringen.
Nå, ut kom jag till sist ändå.
Det hade regnat hela dagen igår, lördag och jag fick gå tillbaka till bilen en extra gång för packningen är ganska tung eftersom jag hade med mig vadarna och så ville jag gärna provstarta motorn innan jag släpade dit allting. Motorn startade som den skulle men precis då upptäckte jag att jag glömt en viktig sak. Nämligen förlängningsröret till... till... vad-heter-det? Rorkulten? Motorhandtaget? Styrpinne kanske...?

Ja, i alla fall det man gasar och styr med. Efter att ha svurit en ramsa för mig själv var det bara att helt omplanera dagens upplägg. Det är en jätteviktig detalj för mig utan vilken jag inte ville köra några längre sträckor. Nu tvingades jag sitta i aktern och ju mer jag ökade glasen, desto mer reste sig fören men hastigheten ökade inte nämnvärt. I vanliga fall sitter jag på mittbrädan och båten pinnar på ordentligt bara på halv gas, lätt och fint. Likaså att det blir liksom en autopilot och man har bägge händerna fria åtminstone en halv minut i taget under vilka man kan äta, plocka ihop fiskegrejorna och liknande saker utan att motorn går ner i varv eller båten kommer ur kurs allt för mycket.
Var detta otur eller mitt eget fel? Bägge delarna förstås men något öringfiske kunde det inte bli tal om idag. För att komma ut till de ställena ända inifrån stan är det en bra bit att köra och det var omöjligt nu. Nej, jag fick inrikta mig på någon näraliggande holme och gå iland och fiska gädda istället.
Men åh, så långsamt det gick!
Tyckte det tog evigheter bara att komma ut på Danmarksfjärden förbi Dragsö Camping. Då upptäckte jag att dimma rådde längre ut. Då tröstade jag mig lite att då kanske jag ändå inte hade vågat mig längre ut.
I vilket fall som helst gick jag iland på en större holme (eller var det en mindre ö?) som är ett väldigt populärt tillhåll för stans båtfolk om somrarna med grillplatser, skyltar och soptunnor överallt. Samt dåligt fiske.

Men visst ser det fint ut!

 

Det var kyligt och dimmigt på morgonen men snart klarnade det upp och solen sken så varmt och skönt. På marken växte det en massa gula små blommor som jag antar heter gulsippor.


Blå- samt vitsippor känner jag till och då måste väl de här heta gulsippor, säger sig självt.

Fast ta inte mitt ord för det och säg till vänner och bekanta att nu blommar de sällsynta gulsipporna redan nere i Blekinge, såg jag på Internet.

Glöm aldrig att allt du läser på nätet mycket väl kan vara påhitt och lögner!

Detta är ett ställe som jag inte besöker så ofta utan är mer att ses som en nödlösning men jag tänkte att kanske någon färdiglekt gädda stannar till här på väg ut. Eller kanske jag får några smågäddor som piggar upp?
Det började mycket dåligt i alla fall genom att jag satte den alldeles nybundna och fina flugan högt uppe i ett träd och tvingades till sist slita av tafsen.
Men så långt om länge på utsidan där det är mycket fin botten med sand och tång, sten och långgrunt fick jag äntligen ett hugg.
Och därmed, mina damer och herrar, är det dags att presentera årets första hoppgädda:

Snyggt!
Full fart framåt och så rakt upp i luften!
Den är så mager att den nästan kan misstas för en näbbgädda så nog är den utlekt alltid. Nu vägde den kring tre kilo men för en vecka sedan kanske, hade den absolut varit en fyrakilosgädda. Det var också därför den orkade lyfta från vattenytan.
Det blev verkligen ett lyft för hela fiskedagen och den här bilden piggade verkligen upp mig. Strax därefter såg jag ytterligare en gädda som åkte fram lite i riktning mot flugan men vände.
Lite uppmuntrad av detta körde jag vidare till ytterligare ett ställe i närheten och där fick jag ännu en gädda. Med den var det tvärtom. Den hade inte lekt så det var därför jag kunde boka den till tre kilo. Om ytterligare en vecka eller så kommer den att bli en vanlig tvåkilosgädda igen. Eller kanske två-och-ett-halvtkilosgädda om vi skall vara petnoga.
Och så det här med att jag brukar skrämma stora gäddor... Jag kan inte hjälpa det och det är helt sant, trots det jag sade alldeles nyss. Would I lie to you? Som det står i visan med Eurythmics.
Jag vadade mig ner för den här kuststräckan med mycket, både små och stora stenar med sandfläckar emellan. Kom precis bakom en stor sten där upptäckte jag en grov, långsträckt skugga som genast identifierades som en stor gädda.
Faktum är att jag precis innan skröt inför mig själv att jag minsann är väldigt duktig på att skilja mellan pinnar, grenar och annat på botten som kan likna gäddor. För här är det högväxt skog alldeles intill och därför gott om sådant bråte på bottnen. Men gäddor och annan fisk man kan se är av en helt annan lyster eller halvgenomskinlighet till skillnad från käppar och grenar. Den stora stenen hade gjort att jag inte hade kunnat presentera flugan för den och nu var jag alldeles för nära den för att göra det. Jo, jag prövade att dra flugan framför den till sist när jag stått där och tittat på den en lång stund. Men den reagerade inte alls. Tog en bild av den men den syntes inte på den förstås för det var ganska djupt och vattenytan krusades av vinden. När jag tröttnat på att stirra på den tog jag ett försiktigt steg framåt varpå den bara simmade därifrån. Det är svårt att uppskatta vikten men jag skulle tippa på mellan sex och tio kilo. Ett stort spann men det var omöjligt att se om den hade lekt eller inte uppifrån.
Kul. Ja, jag grämde mig faktiskt inte alls så mycket över att jag inte hade fått den till att hugga utan tycker mest det är roligt att se att de finns; jättebjässarna.

Nu får det vara slut för den här gången och så här i efterhand är det svårt att säga om turen eller oturen övervägde. Men hade jag kunnat köra ut till mina öringlokaler vet jag att jag skulle ha haft en god chans att få närkontakt med en eller flera havsöringar under några förmiddagstimmar innan vinden friskade i allt för mycket. Men då hade jag gått miste om den fina bilden som jag också värderar ganska högt.
Men till nästa gång jag kör ner till båten en tidig morgon skall jag ha med mig både förlängningsröret och en håv.

 


Fiskejournal 2008
Datum Art Plats Vikt Bete Båt Vadande Flugspö Fluglina Väder Tid Död Anmärkning
2008-04-13 Gädda Ställe ett 3 Vit Gäddsara Nej Ja AFTM 5 Flytlina Sol, svag NV 10:30 Nej På skuttbild
 
2008-04-13 Gädda Ställe två 3 Vit Gäddsara Nej Ja AFTM 5 Flytlina Sol, måttlig SV 12:00 Nej
 
Tillbaka   ©Gagnekulla Network Productions