Väder: Lite dimma på morgonen som
dock lättade ganska snart. Lätt nordvästlig bris som ökade till
måttlig och svängde till väst-sydvästlig vid middagstiden.
Solen sken från en nästan molnfri himmel.
Vattenståndet kring normalt och jag tror det sjönk
ytterligare lite under dagen. |
|
08-04-13
Söndag
Premiärotur
Idag gjorde jag äntligen min premiärtur med båten och så
här såg det ut nere vid Långö på söndagsmorgonen. Först i sjön som
vanligt. Fast nu för tiden har jag inte så mycket att skryta om vad gäller
att vara ute mycket med båten.
En riktig bryggseglare av värsta sort har jag blivit!
Förr skydde jag varken blåst eller dimma utan skulle ut till varje pris så
fort isen gått efter havsöringen.
Nå, ut kom jag till sist ändå.
Det hade regnat hela dagen igår, lördag och jag fick gå tillbaka
till bilen en extra gång för packningen är ganska tung eftersom jag hade
med mig vadarna och så ville jag gärna provstarta motorn innan jag släpade
dit allting. Motorn startade som den skulle men precis då upptäckte jag
att jag glömt en viktig sak. Nämligen förlängningsröret till... till...
vad-heter-det? Rorkulten? Motorhandtaget? Styrpinne kanske...?
|
Ja, i alla fall det man gasar och styr med. Efter att ha svurit en
ramsa för mig själv var det bara att helt omplanera dagens upplägg. Det är
en jätteviktig detalj för mig utan vilken jag inte ville köra några längre
sträckor. Nu tvingades jag sitta i aktern och ju mer jag ökade glasen,
desto mer reste sig fören men hastigheten ökade inte nämnvärt. I vanliga
fall sitter jag på mittbrädan och båten pinnar på ordentligt bara på halv
gas, lätt och fint. Likaså att det blir liksom en autopilot och man har
bägge händerna fria åtminstone en halv minut i taget under vilka man kan
äta, plocka ihop fiskegrejorna och liknande saker utan att motorn går ner
i varv eller båten kommer ur kurs allt för mycket.
Var detta otur eller mitt eget fel? Bägge delarna förstås men något
öringfiske kunde det inte bli tal om idag. För att komma ut till de ställena ända
inifrån stan är det en bra bit att köra och det var omöjligt nu. Nej, jag
fick inrikta mig på någon näraliggande holme och gå iland och fiska gädda
istället.
Men åh, så långsamt det gick!
Tyckte det tog evigheter bara att komma ut på Danmarksfjärden förbi Dragsö
Camping. Då upptäckte jag att dimma rådde längre ut. Då tröstade jag mig
lite att då kanske jag ändå inte hade vågat mig längre ut.
I vilket fall som helst gick jag iland på en större holme (eller var det
en mindre ö?) som är ett väldigt populärt tillhåll för stans båtfolk om
somrarna med grillplatser, skyltar och soptunnor överallt. Samt dåligt
fiske.
|
Men visst ser det fint
ut!
Det var kyligt och
dimmigt på morgonen men snart klarnade det upp och solen sken så varmt
och skönt. På marken växte det en massa gula små blommor som jag antar
heter gulsippor.
Blå- samt vitsippor känner jag till och då måste väl de här heta
gulsippor, säger sig självt.
Fast ta inte mitt ord för det och säg till vänner och bekanta att nu
blommar de sällsynta gulsipporna redan nere i Blekinge, såg jag på
Internet.
Glöm aldrig att allt du läser på
nätet mycket väl kan vara påhitt och lögner! |
Detta är ett ställe som jag inte besöker så ofta utan är mer att ses
som en nödlösning men jag tänkte att kanske någon färdiglekt gädda stannar
till här på väg ut. Eller kanske jag får några smågäddor som piggar upp?
Det började mycket dåligt i alla fall genom att jag satte den alldeles
nybundna och fina flugan högt uppe i ett träd och tvingades till sist
slita av tafsen.
Men så långt om länge på utsidan där det är mycket fin botten med sand och
tång, sten och långgrunt fick jag äntligen ett hugg.
Och därmed, mina damer och herrar, är det dags att presentera årets första hoppgädda:
|
Snyggt!
Full fart framåt och så rakt upp i luften!
Den är så mager att den nästan kan misstas för en näbbgädda så nog är den
utlekt alltid. Nu vägde den kring tre kilo men för en vecka sedan kanske,
hade den absolut varit en fyrakilosgädda. Det var också därför den orkade
lyfta från vattenytan.
Det blev verkligen ett lyft för hela fiskedagen och den här bilden piggade
verkligen upp mig. Strax därefter såg jag ytterligare en gädda som åkte
fram lite i riktning mot flugan men vände.
Lite uppmuntrad av detta körde jag vidare till ytterligare ett ställe i
närheten och där fick jag ännu en gädda. Med den var det tvärtom. Den hade
inte lekt så det var därför jag kunde boka den till tre kilo. Om
ytterligare en vecka eller så kommer den att bli en vanlig tvåkilosgädda
igen. Eller kanske två-och-ett-halvtkilosgädda om vi skall vara petnoga.
Och så det här med att jag brukar skrämma stora gäddor... Jag kan inte
hjälpa det och det är helt sant, trots det jag sade alldeles nyss. Would I lie to you? Som det står i visan
med Eurythmics.
Jag vadade mig ner för den här kuststräckan med mycket, både små och stora
stenar med sandfläckar emellan. Kom precis bakom en stor sten där
upptäckte jag en grov, långsträckt skugga som genast identifierades som en
stor gädda.
Faktum är att jag precis innan skröt inför mig själv att jag minsann är
väldigt duktig på att skilja mellan pinnar, grenar och annat på botten som
kan likna gäddor. För här är det högväxt skog alldeles intill och därför
gott om sådant bråte på bottnen. Men gäddor och annan fisk man kan se är
av en helt annan lyster eller halvgenomskinlighet till skillnad från
käppar och grenar. Den stora stenen hade gjort att jag inte hade kunnat
presentera flugan för den och nu var jag alldeles för nära den för att
göra det. Jo, jag prövade att dra flugan framför den till sist när jag
stått där och tittat på den en lång stund. Men den reagerade inte alls.
Tog en bild av den men den syntes inte på den förstås för det var ganska
djupt och vattenytan krusades av vinden. När jag tröttnat på att stirra på
den tog jag ett försiktigt steg framåt varpå den bara simmade därifrån.
Det är svårt att uppskatta vikten men jag skulle tippa på mellan sex och
tio kilo. Ett stort spann men det var omöjligt att se om den hade lekt
eller inte uppifrån.
Kul. Ja, jag grämde mig faktiskt inte alls så mycket över att jag inte
hade fått den till att hugga utan tycker mest det är roligt att se att de
finns; jättebjässarna.
Nu får det vara slut för den här gången och så här i
efterhand är det svårt att säga om turen eller oturen övervägde. Men hade
jag kunnat köra ut till mina öringlokaler vet jag att jag skulle ha haft
en god chans att få närkontakt med en eller flera havsöringar under några
förmiddagstimmar innan vinden friskade i allt för mycket. Men då hade jag
gått miste om den fina bilden som jag också värderar ganska högt.
Men till nästa gång jag kör ner till båten en tidig morgon skall jag ha
med mig både förlängningsröret och en håv.
Fiskejournal 2008
Datum |
Art |
Plats |
Vikt |
Bete |
Båt |
Vadande |
Flugspö |
Fluglina |
Väder |
Tid |
Död |
Anmärkning |
2008-04-13 |
Gädda |
Ställe ett |
3 |
Vit Gäddsara |
Nej |
Ja |
AFTM 5 |
Flytlina |
Sol, svag NV |
10:30 |
Nej |
På skuttbild
|
2008-04-13 |
Gädda |
Ställe två |
3 |
Vit Gäddsara |
Nej |
Ja |
AFTM 5 |
Flytlina |
Sol, måttlig
SV |
12:00 |
Nej |
|
Tillbaka |
|
©Gagnekulla Network
Productions
|
|