08-10-20

Måndag

Youtube, here I come!

Rubriken till trots, någon framstående filmregissör blir man aldrig; det är bara att konstatera. Som i fredags då jag också var ute. Ja, det har blivit lite extra tätt mellan fisketurerna men din bästa tid är nu. Därför har jag en del extralediga dager inplanerade. Men det är också nu som den allra värsta vädervarianten kan slå till och helt fördärva fisket.
Som i fredags då, när det var nära frost under natten, friska nordvästliga vindar och ett ganska plötsligt insättande högvatten. Då borde man stanna hemma och göra något nyttigt istället för att åka ut och fiska. Men jag kör ju ut i alla fall, det är bara att konstatera. Just för att jag är inställd på att fiska och har tagit ledigt för det behjärtansvärda ändamålet. Det perfekta vore förstås att man hade det så förspänt att man kvällen innan eller samma morgon kunde bestämma sig för att jaha, idag är det lämpligt fiskeväder; då tar jag ledigt!
Det blev verkligen en obehaglig påminnelse att upptäcka att än kan vintern slå till, klimatförändring till trots, när jag steg ur bilen och kollade läget. Isande vindar och svallande vattenstånd, gör ingen gäddflugfiskare glad. Naturligtvis fick jag ingenting på det första stället och lyckligtvis inskränkte sig detta till just en föraning om vintern för senare på förmiddagen började solen värma ordentligt och det blev skönt. Så på det andra stället, en högvattenanpassad fiskeplats, fick jag några ordinära gäddor som tröst.
Men inga bilder, varken orörliga eller rörliga att visa upp här. Någon självkritik har man ju ändå även om det säkert finns folk som tvivlar.

Nu över till dagens fiske och det är bara att konstatera att skall det bli bra fiskebilder får man lämna videokameran hemma. Det gjorde jag också idag. Det här fotot är taget med min numer uråldriga Pentax Optio 750Z:

Jag frågar bara; hur mycket bättre kan en fiskebild bli?

Det blev inte så många gäddor men med två fyrakilosgäddor i bagaget räknar jag det ändå till en lyckad fiskedag. I synnerhet som vädret var så milt och skönt. Egentligen blåste det hårt fast jag tror ändå inte så hårt som SMHI förvarnat om. Men det var därför jag hade valt dagens fiskeställe; en lävik med svagt sluttande, grund botten. Det vill säga ett ställe där det går utmärkt att vada även vid högvatten. Jag räknar det mer som ett må-braställe än som en bra fiskeplats. I alla fall inte i solsken. Men regnar det vet jag att även riktigt stora gäddor kan gå in här just vid hårda sydvästliga vindar.
Nå, det är också ett väldigt populärt hundpromenerarstråk och idag kom de i stora flockar. Man kunde tro att det var söndag så många var det. I alla fall så pratade jag med en som jag brukar stöta på där. Faktiskt både hunden och ägaren. Hunden, en schäfer är väldigt trevlig. Första gången jag mötte dem var vid parkeringen förra året och jag hade fiskat färdigt och höll på att dressa om till civila kläder. När jag växlade några ord med ägaren, letade hunden upp en pinne som den kom rusande fram med och la ner i min bagagelucka och ville jag skulle kasta den åt henne. Vilket jag gjorde. Flera gånger.
Nu i år stötte jag på dem på tillbakavägen på stigen och hunden började ivrigt nästan klättra upp i träd för att slita ner grenar. Till slut hittade den någon lämplig på marken och nu fick jag börja slänga pinnen åt den igen.
Anledningen till att jag berättar detta kommer här:
Fiske blir ju gärna ett naturligt ämne när man dyker upp iklädd vadare och övrig fiskeutrustning och hundägaren hade väl fiskat lite och var lite intresserad av min utrustning och jag visade honom flugan med wiretafsen och jag förklarade att jodå, den går visst att kasta med och jodå gäddorna kan visst hugga på en sån här. Och så det obligatoriska; jorå, det går faktiskt ganska bra även med en så liten krok!
Då kom vi att prata lite om Gäddfestivalen och jag sade att nej, numer så brukar jag inte vara med för jag tycker det är för stressigt och jäktigt. Då berättade han att han hört om de som brukade frysa in stora, hela gäddor och ta fram dem och tina upp dem lagom till tävlingen, smuggla med dem i bilen och så lägga dem på mätbrädan. Jag sa att jag inte blev förvånad. Så fort det är tävling finns det alltid folk som är beredda att fuska, så är det bara.

Jag hoppas och tror dock att det inte är några gäddflugfiskare som bär sig åt på det viset, för nog är väl vi ett ädlare släkte och skulle väl aldrig få för oss att bära sig åt på det ohederliga viset. Se bara på den här hemsidan där icke ett lögnaktigt ord någonsin nästlat sig in! Min forskning om förhållandet vikt kontra längd hos gäddorna går framåt. Tittar man i tabellen så ser man att både den på 4,0 och den på 4,5 kg var lika långa. Bortser man från mätfel eller medvetna förfalskningar så är det så enkelt som att den lättare gäddan var lång och smal och den tyngre kort och tjock. Att den på 4,5 är en grov bit framgår i alla fall på bilden här intill. Det vet ju var och en att så är det att den individuella variationen är ganska stor hos gäddorna. På Youtube finns det ganska mycket att kolla på och själv har jag bara sett en mycket liten bråkdel av allt som finns där. Det lär vara miljoners olika filmer och klipp och tidigare har jag mest tittat och lyssnat på musikvideor. Vad gäller fiske rent allmänt, är det allra mesta amerikanskt och brittiskt. Vad gäller gäddflugfiske verkar danskarna dominera. Rasmus Hansen har några häftiga filmer med som gjorde mig hemskt avundsjuk och där har jag mycket att lära. Så jag kan verkligen rekommendera dem som inte redan brukar hänga på Youtube, att kolla lite fiskefilmer där.  Kvalitén är blandad men många är bra. Ta till exempel den om han som höll på att släppa tillbaka en harr då det kom en hungrig gädda och högg honom i handen!

Fast problemet kvarstår att när man fiskar själv är det väldigt svårt att kombinera med filmning. Likaså är det så gott som omöjligt att filma själva hugget och de därpå följande sekunderna som enligt min åsikt är gäddflugfiskets absoluta höjdpunkt.
Fast med lite tålamod, planering, jättestort minneskort och tur kanske även det går. Samt att man har en ständig filmare med skjutklar videokamera med sig förstås. Nej, jag kommer inte att bombardera Youtube med fiskefilmer; det står nog klart. Men det är inte omöjligt att jag försöker förbättra flugbindningsfilmen och kanske göra en engelskspråkig version. Kanske jag även kan lära mig att lägga på lite häftig musik och klatschiga rubriker...?
Det är sådant man kan ägna sig åt när den traditionella första vinterknäppen sätter in. Den som brukar inträffa någon gång i skiftet oktober - november med hårda nordliga vindar, superhögvatten,  en massa minusgrader och snö.
Nå, vi får se.