08-11-11

Tisdag

Två gäddor

Har man egentligen inte så mycket att säga kan man alltid prata om vädret. Om dess påverkan på vattenståndet. Precis som det står uppe i väderrutan började det på minus tio cirka. Jag var övertygad om att det skulle sjunka ner mot en 15 - 20 cm lågvatten under tiden jag höll på att fiska. Det rådde ju väldigt friska vindar på syd. Istället gjorde det tvärtom. Dels hade jag haft det på känn vid slutet av fiskedagen och så kollade jag på smhi under kvällen. Det var något tillfälligt innan vattenmassorna hann slinka förbi Torhamns Udde, vidare norrut upp mot Bottenviken, antog jag. En koll nu på morgonen, dagen efter, nu när jag skriver det här alltså, bekräftade det. Sedan läste jag i tidningen att det faktiskt varit orkan över Blekinge stundtals under måndagen. Det förklarade det ovanligt grumliga vattnet även långt in i den lävik jag hedrade med mitt besök idag.

Enligt mina egna, nära nog dogmatiska teorier, borde jag få ett utmärkt fiske under sådana förhållanden; lä för kulingvindar, regn och lätt grumligt vatten. Det fick jag också men bara delvis. Bara på en kort sträcka stämde teorin in väldigt bra.

Den här stod på halvmeterdjupt vatten över sandbotten och den fick jag på det där lite oväntade, slumpartade sättet som inträffar ibland. Som exempel kan jag ta från Trollemölla där det (också) kan vara väldigt trögt och segt ibland. Eller ofta... Men i alla fall har det hänt att man stått där efter mer än halva dagen utan något rejält hugg och man börjar misströsta. Man har slängt ut och det kommer någon och man låter det håglöst ligga där ute och säger kanske; Attans trögt fiske idag, va!? Då väljer en stor båge att gå upp och ta den stillaliggande flugan! Så var det lite med den här gäddan.   Jag hade börjat fiska en stund innan halv åtta när det fortfarande var halvskumt och hållit på ända tills nu, elvatiden alltså, utan ett enda hugg eller virvel. Stod väl och halvslöade och till saken hör att fluglinan har blivit så sliten att den trögar till då och då. Den liksom fastnar till mellan fingrarna där den blivit som mest uppruggad. Fast denna gången var det äkta; det var hugg och en stor virvel bredde ut sig. Totalmiss! Den hade tagit långt ifrån mig och halvmissat och därför borde jag få en ny chans, tyckte jag.

Gjorde som jag brukar. Först kollade jag på flugan så inte några strån från vingen snott sig om kroken och så kastade jag först åt ett annat håll för att låta gäddan lugna ner sig lite grann. Då kom en mindre gädda och blandade sig i. Den bara virvlade; eller var det den första ändå? Som inte hade varit så stor som jag trott?
I alla fall stod jag en lång stund och försökte efter bägge eller om det varit samma utan att lyckas det minsta. Gick omkring lite i olika riktningar men heldött. Nähä, tänkte jag, nu är det jag som går upp på land och förflyttar mig en bit. Kustlinjen hade nämligen svängt och vinden började bli lite väl motig. Gjorde ett sista kast och vevade upp. Då kom gäddan forsande och högg rejält!
Så kul!
Gäddan var i dålig kondition och såg lite sjaskig ut. Det framgår kanske inte så bra på bilden men strax bakom gällocken har den ett stort parti med ärrvävnad. Jag tolkar det som den fått en ganska stor skada eller rent av haft en stor tumör där men som har läkt. I alla fall var den väldigt lång och smal och eftersom jag hade väldigt nära till en fin uppläggningsplats, placerade jag den där för att få en bra bild. Och för att mäta den lite mer noggrant. Och det blev nytt rekord. 84 cm! 
Jag släppte tillbaka den med stränga förhållningsorder att bättre se upp med vad den stoppade i sig och ordinerade en diet utan vita gäddsaror eller andra konstgjorda beten. Återbesök samma plats, nästa höst för ny vägning och mätning.

Vinden började som sagt bli mer sammantaget mot mig. Håller man sig i lä vid kuling får man visserligen vara beredd på att det inte alls är lä. För vinden kommer uppifrån, kastar sig ner på en och virvlar runt som en mindre tromb så man får verkligen se upp när man kastar så man inte får kroken i baken eller nacken. I alla fall så gick jag iväg inåt på land en bra bit innan jag åter bröt igenom en vass för att börja fiska mig tillbaka. Och minsann!
På andra eller tredje kastet blev det utdelning och ännu en fin gädda började plaska och slå.

Den hade mer normal kroppsbyggnad och tror knappt ens den bröt 80 cm-vallen. Men jag uppskattade vikten till densamma som för den första gäddan.
Som vanligt tänkte jag att oj, oj, oj; nu har jag hittat dem! Nu blir det rekord!
Det hade jag alltså inte. Fick bara en liten till som förstörde den lovande medelvikten som höll på att uppstå. OK att jag hade någon virvel och ett par känningar men med de två gäddorna fick jag vara nöjd.

Och nöjd är jag. Milt och skönt och ett härligt sätt att leva. The flugfiske way.
Eller the nerd way, som jag antar att de flesta utomstående tycker. På tal om nördar fick jag ett vänligt mail från några som kallar sig clearwaters. 

 www.clearwaters.se Jag tolkar dem som riktigt äkta flugfiskare med långa turer till åar, älvar och norrländska skogsmarker med trangiakök, myggor och äkta insektsimitationer på tafsen och på hjärnan. Deras reportage såg ut att vara hämtade direkt från Flugfiske i Norden. I alla fall ville de ha lite hjälp av mig med ett reportage om gäddflugfiske tolkade jag det till.
Jag svarade ungefär som jag brukar på sådana förslag och tackade nej:
 
"Inte av oginhet och att jag vill hålla
mina ställen hemliga utan mer på att jag inte klarar av de förväntningar
folk har på mig. Samt att jag tycker det är stressigt och jobbigt. Jag
föredrar att fiska för mig själv som torde framgå av mina dagsboksblad.
Så jag brukar tacka nej till alla sådana förslag. Gäddfisket som de flesta
fisken är ju så väderberoende och bestämmer man en dag kan man ge sig
fanken på att det blir sämsta fiskevädret i mannaminne.
 OK, ibland gör jag undantag när det är sådana jag lyckas lura över från
spinnfiske till flugfiske men att de har lite svårt att få till det på
egen hand. Men det verkar inte gälla er.."

Som sagt gäddflugfiskare just want to have fun. Och det är inte bara för att jag vill skryta med mina fångster som jag driver den här hemsidan utan även för att jag vill dela med mig och helst sprida ut det här sättet att fiska gädda på som är det roligaste som finns. Sedan är det en annan sak att jag också tycker att skall folk fiska gädda med fluga kan de gott göra det på andra platser än de jag för tillfället vill besöka.
Där kan man verkligen tala om inneboende spänningar, paradoxala sanningar och inkonsekvens.
Se där, ännu en likhet med livet självt.