09-03-12

Torsdag

Hugg överallt!

Ja, så kan man uttrycka det utan att ljuga. I rubriken alltså. Skall vi kalla det en Kvällstidningsrubrik? För lika sant eller sannare hade varit att sätta överskriften till "Urdåligt fiske".

Nu har jag sett detta fenomen så många gånger bara i år att jag utnämner det till en naturlag!
Nämligen att när det är minusgrader i luften och extra kallt i vattnet, går gäddorna in på så grunt vatten att ryggfenan så när bryter vattenytan, på sandbotten och ställer sig där och sover!

Här ovan ytterligare bildbevis på det. Då hade jag varit utanför och kastat utåt djupare vatten och höll på att vada tillbaka till stranden. Och upptäckte den bekanta, avlånga formen på håll och stannade till. Tog fram kameran och smöööög fram. Och för att jag hade solen snett bakom och ovanför mig, lyckades jag ta bilden. Bilder på vilda gäddor är jag mycket förtjust i och det är mest för att visa den som det blir ett dagboksblad av den här dagen.
Den ser nog lite större och längre ut än den var. Knappt tre kilo är mitt experttips att den vägde nämligen.

Likaså på andra stället fick jag en mindre gädda. Men då hade det börjat röra på sig lite. En svag bris. Men iskall! Även där såg jag en gädda stå stilla helt nära mig när jag riktade kasten utåt. Betydligt större var den; tja mellan fyra och fem kilo men på så djupt vatten att den inte skulle kunna gå att fotografera. Lät flugan sjunka rakt ner på huvudet på den. Ingen reaktion frånsett att den till slut förnärmat simmade därifrån.

Nu hade jag förresten mitt lätta spö med tillhörande rulle igen, som syns här till vänster. När de yttre svårigheterna ökar, desto roligare känns huggen, låter en gammal sanning. Åtminstone brukar jag hävda det. Fiskar man när det är spegelblankt är det spännande att se hur ytan liksom buktar uppåt. Man märker såsom en vag rörelse. Eller anar snarare. Så närmar den sig raskt flugan. Man gör sig beredd. I rätt ögonblick höjer man triumferande spöet och se; det är böjt som en sprättbåge! Då är det en fröjd att leva! Då får man belöning för sitt idoga flit och tålamod. Ett kort adrenalinutsläpp! Värme och lycka! Och på mitt 10 fots Klass 5-spö känns det extra mycket också; även en trekilosgädda.

Inte så mycket mer att rapportera... En liten gädda på varje ställe bara... Mot eftermiddagen blev det lite varmare i alla fall. På sista stället såg jag en bil vid vägkanten och en kille i illröd fleecejacka. Det var ett sommarstugeområde och lite undrade jag vad han gjorde där. Nå, jag parkerade där man ska och gick iväg för att fiska. Det var ett område med bryggor, stugor och små vikar. Då och då såg jag något rött som sprang omkring.
Plötsligt stod han på bryggan bakom mig, stor kamera i handen och ropade och undrade om det var min stuga.
-Nä, svarade jag tillbaka där jag stod utvadad en bit, det är det inte.
-Jaha, ja jag är bara ute för att fotografera här. Jag letar ställen där vi kan spela in en reklamfilm, ropade han och vips var han borta. Då och då upptäckte jag något rött ute på en udde än här och än där borta.

Konstiga typer man kan stöta på när man här ute och fiskar. Tyckte förmodligen han också fast när man är ute och fotograferar.