10-04-26

Måndag

Från dåligt till sämre

Jepp, idag är det läge att slå på stora klagotrumman och riktigt vältra sig i hur dåligt fisket har varit. Jag har väl varit ute ett par, tre gånger sedan sist och allt jag lyckats skrapa ihop är tre gäddor. Fördelat på två mindre en dag och så idag, när jag fick en lite större.
Då har jag ändå återbesökt de ställena där jag tidigare i år haft bra fiske. Men där var det nästan helt tomt.
Man kan alltid undra om det är ställenas eller mitt fel att jag inte fått något. Jag har dålig koll på hur andra har det så jag vet inte om detta är ett privat eller generellt problem.
Med ett undantag och det är borta i västra Blekinge varifrån jag får lite rapport då och då. Där verkar det vara precis lika dåligt som här.

Är det en tillfällig svacka eller är det övriga Östersjökustens problem som spridit sig hit?
Som tur är har regering och Fiskeriverket tagit sig an problemet på ett kraftfullt sätt!
Numer får jag som handredskapsfiskare bara slå ihjäl och ta hem tre gäddor. Om dagen.
Man skall inte klaga över mörkret utan istället tända ett ljus, heter det. Så därför lovar jag fortsättningsvis att verkligen inte ta hem de där tre gäddorna. Det får bli mitt bidrag till ett bättre gäddfiske. Likaså lovar jag och svär på att inte heller slå ihjäl alla gäddor över... Över...? Ja, alla stora gäddor då. Det ska finnas en gräns över vilken man heller inte får slå ihjäl gäddorna. De extra stora gäddorna genererar mer rom än de mindre och det är därför de är särskilt skyddsvärda.
Det är åtgärder som givetvis snabbt kommer att ge resultat.
Att sedan yrkes- och fritidsfiskarena även fortsättningsvis får stänga av lekvikarna med nät och hommor och ta hur många ton gäddor som helst, är en helt annan sak. Som alla förstår inverkar det inte det minsta på gäddbeståndet och därför får de fortsätta som förut. Skälen till det är många. Ta bara till exempel... Till exempel...? Eeeeh...?
OK, för tillfället verkar jag inte komma på några men de finns säkert.

Här en bild på mitt mellanmål. Från en dag då jag inte hade ett enda hugg. Men ändå en härlig dag, tyckte jag. Soligt och fint med lagom vind. Samt att ställe där jag rimligtvis borde ha fått flera gäddor med tanke både på väder och årstid. Prövade först längst ut efter öring. Kände inget. Men när jag vadade, skrämde jag ut en. Förargligt...? Nja, den hade stått så grunt, bland tångstenar, så den hade varit omöjlig att nå med flugan ändå. Lite senare, längre in skrämde jag iväg en stor gädda på samma sätt. Fast nu var det när jag gick ner i vattnet efter att ha gått en bra bit på land. Och just där, hade den stått. Det var däremot riktigt förargligt. Ibland kan det vara svårt att avgöra vilken sorts fisk man ser skymta förbi, plötsligt och oväntat. Men havsöringen har en alldeles egen, grå färg. Gäddorna är lättare för de skiftar alltid i grönt.

En annan dag hade jag prövat det sista av mina grundställen. Då menar jag sådana ställen som jag ständigt växlar mellan. Där det finns både vadningsvänliga sträckor samt chans på gädda. Och som jag brukar påpeka, numera prioriterar jag vadningsvänligheten framför chansen på bra gäddfiske. Mer och mer blir det så ju äldre och bekvämare jag blir.
Men där såg jag inte spåren av en enda gädda. Nära på unikt där.
Efter några timmars fruktlöst kastande där körde jag till nästa ställe. Vadade ut, repade ut lina och gjorde ett slarvigt, kort förstakast. Och när jag tog in flugan följde det efter en stor gädda i fem, sexkilosklassen. Ofta kan man se om de tänker hugga eller bara är nyfikna. Det beror på målmedvetenheten. Den här verkade angelägen för den närmade sig snabbt. Men hållet var på tok för kort! Den skulle inte hinna!
Därför slet jag upp flugan och hoppades på att den inte skulle hinna se mig.
Den stannade lite avvaktande, vände långsamt och masade sig iväg. Jag hade solen i ögonen och därför såg den inte min skugga och nu hade jag en ypperlig chans att den skulle hugga på nästa kast. För säkerhets skull gjorde jag ett kast åt ett helt annat håll för att den skulle ges tid att lugna ner sig och ställa sig i utgångsläge igen. Så gjorde jag ett kast där jag skulle få chans på den.
Spänt tog jag in linan. Där såg jag flugan komma in.
Och där upptäckte jag gäddan!
Men den simmade utåt istället och brydde sig inte det minsta om min fluga. Förmodligen hade den stannat precis utanför mitt synfält och kanske blivit skrämd när jag kastade och beslutat sig för att lämna grannskapet.

Den dagen fick jag två mindre gäddor varav jag tog denna snygga fuskbild på den ena. Man kan inbilla sig att den är betydligt större än den är, det är så jag menar. Så det är inte helt dött, där ute i havet. På tal om dött... Nu har ännu en drunkningsolycka inträffat i "mina" fiskevatten. I fredags kväll hade två män begivet sig ut för att lägga nät. Sillagarn, enligt vad jag vet.  Båten hade kantrat och bägge drunknade. Ja, i skrivande stund är det bara den ena som är officiellt dödförklarad och den andra är saknad. Det känns alltid olustigt när folk drunknar och inte blir hittade. Här ser jag det ur min egen, egoistiska synvinkel för lik vill man inte upptäcka när man vandrar längs stränderna. I synnerhet vill man inte ha mystiska bottennapp... Sådana där det känns väääldigt tungt och något jättestort, uppsvullet verkar följa med... Nej, sådant vill man inte ha på kroken. Det är nog bäst att avvakta tills han blir funnen innan man förlägger en fiskedag i närheten av där det hände. En liknande olycka inträffade i höstas vid Torhamns Udde. Då var det en som drunknade och det dröjde några dagar innan han hittades om jag minns rätt. Kanske var det den olyckan som spelade in att jag inte valde båten idag? Jag är nämligen väldigt feg och rädd inför årets första båtfisketur. Men SMHI varnade för dimma och så tyckte jag att det blåste lite för mycket redan tidigt på morgonen. Så jag visste att det skulle bli en sådan dag där jag skulle få ångra mig hur jag än gjorde.

Valde jag båten skulle jag längta efter vadarna och ett tryggt strandfiske och valde jag bort Långö där båten ligger, skulle jag förbanna mig själv som missade chansen att få ett par fina havsöringar så lagom det blåste idag!

Ha, ha, men sånt är livet!

Det blev som nämnt alternativ två. Någon dimma fanns det inte. Visst blåste det men förmodligen inte för mycket för spinnfiske. Men valt är valt så det var bara att gilla läget.

En fin gädda fick jag. Inga fler napp och inga ivägskrämda gäddor. Men en solig, varm och skön dag med friska fläktar.

Jag är pinsamt medveten om att mina filmer inte går att förstora upp så de täcker hela bildskärmen. Nå, vi får se om tomten kommer med lite skatteåterbäringspengar...

Youtube, internet, kameror och överföringstekniken förändras och utvecklas hela tiden i rasande fart och det är bara jag som inte hänger med. Men först får vi se åt vilket håll gäddbeståndet utvecklas och förändras; bakåt eller framåt.