10-07-27

Tisdag

Positiva trenden bruten

Eller också befann jag mig på fel ställen. Trots mycket bättre förhållanden än sist, blev det mycket glesare mellan huggen och gäddorna. Fel ordning, kunde jag kanske ha kallat dagens rapport. För så som i verkligheten så ock på filmen.
Dagens höjdpunkt i själva fisket kom nämligen alldeles i början på fiskedagen. Och så där skyhög blev den inte ens heller. Men den vägde väl fyra kilo i alla fall och bjöd på en fruktansvärd kamp. Mest med hjälp av seg tång men även den förutan. Gäddorna i den storleksklassen är ena riktiga kämpar nu på sommaren.
Det är ett känt fenomen att gäddorna gärna borrar sig ner i tången, snor runt och gärna fastnar. På den tiden man spinnfiskade med ABU Killer hände det flera gånger att man blev tvungen att dra av linan eftersom då någon av alla trekrokarna hade satt fast sig. Ställvis är tången otroligt seg.
Som flugfiskare har jag bara en enkelkrok att ta hänsyn till och den sitter bevisligen i själva gäddan men ibland har det hänt att jag ändå fått slita av nylontafsen.
Idag var det väldigt nära. Jag drog och slet och självklart tar jag tag om linan med handen och drar inte med spöet. Inte ens med ett klass nio-spö blir det stor kraft. Nej, direkt ovanför, med nylontafsen virad om handen så den inte skulle skära in till benet, drog jag för allt jag var värd. Det är bland annat därför jag har 0,35 i tafsänden. Men fast satt det... Och jag kände att jag drog tills det var ytterst nära bristningsgränsen.
Då tog jag till samma knep som när draggen kilat in sig mellan stenar och inte går att dra loss rakt ovanifrån. Ibland kan det då hjälpa att ändra dragvinkeln. Det vill säga man ror iväg åt motsatt håll, skyndar akterut och drar än en gång så hårt man kan. Och nu lyckades det; gäddan kom loss och jag kunde bärga den.
Bara för övningens skull, la jag den längs med mätdekalen.

Börjar man med en hygglig gädda tidigt, tror man (jag) gärna att det blir den första i en lång serie. Likaså att man säkert kommer att få någon större också. Men se det blev det inte och det fick jag inte.
Prövade det ena bra stället efter det andra och det tredje. Ställen som varit bra förr om åren, vill säga. Så åt det här hållet, hade gäddtillgången inte normaliserat sig som där jag var förra gången.
Så några bra bildsekvenser från kamp mot stora gäddor blev det inte tyvärr.

Men jag måste erkänna att jag tycker det här med att göra film är så kul!
Bland annat för att det finns så många praktiska problem att försöka lösa. Men förhoppningsvis lär jag mig lite för varje gång när jag är ute. Idag blev det heller inga stillbilder som dög.

Dagens film blir inte så märkvärdig utan får ses som ännu en övning. När jag väl får på en stor gädda måste allt fungera utan schabbel. Det viktigaste är att man filmar det man vill och inte två meter bredvid den här gäddan eller vad det nu är man vill ha i fokus. Inte så självklart lätt som man kanske kan tro. Inte när man själv både agerar och filmar.
En bra funktion som min gamla Pentaxkamera hade var en vridbar display. Den gick alltså att vrida framåt så man kunde se sig själv bli filmad. Med den här kameran kan man bara gissa vad som kommer med.
Å andra sidan filmar den här i HD samt är vattentät.
Synd att man inte själv kan skräddarsy sin kamera. Eller sin flugrulle. Eller vilken teknisk pryl som helst för den delen.

Det är inte alltid jag har samma tur som idag att jag lyckades pricka in en ledig dag med så här fint väder. Från och med nu verkar vi gå in i en längre period med det ena lågtrycket efter det andra som medför blåst och regn. Säkert är det bra för potatisen men inte för mitt båtfiske.
 
Ofta är det så att hur dåligt fisket än är och hur dött det än verkar, brukar det ändå inträffa något kul och hoppingivande. Så även idag. När jag fiskar från båten brukar jag undvika att befiska de ställen som är nåbara från land. Tänker att de ställena sparar jag till senare i höst. Men så befann jag mig i närheten av ett på hemvägen, så att säga och föll för frestelsen att driva förbi ett sådant. Det är ett ganska avgränsat område med mycket grund sandbotten med tångstenar och tångbälten här och var.
 Det är förresten svårt att nå från land så det är sällan jag kommer dit men där finns alltid gäddor. Mycket riktigt följde en i femkilosklassen efter. Ett par minuter senare slog en gädda inne på så grunt vatten att det nog inte hade räckt mig till knäna ens. Heter det "slår" när en gädda vakar förresten?
Att det var en gädda som jagade var helt uppenbart. Och inte helt liten heller utan att vara en bjässe. Strax innan hade jag drivit förbi där men riktat alla kasten utåt istället för inåt då jag bedömde det som alltför grunt. Nu rodde jag tillbaka och prövade igen, nu inåt.
Jag fick den till att hugga men den fastnade inte. Jag såg den tydligt i det grunda vatten; kanske en trekilos.
Kontentan av det hela var att vid halvtretiden på eftermiddagen i högsommarvärme, över grund sandbotten, gick det (minst) två fina gäddor som jagade aktivt. Nå, det var länge sedan jag trodde jag visste någonting om gäddornas vanor, psyken och ovanor.
En sak möjligen och det är att gäddorna är växelvarma och är det varmt ökar deras metabolism och rimligtvis blir de hungriga oftare och tvingas jaga mer aktivt.
Var det stället finns? Skulle jag avslöja det?
Ha, ha, aldrig!