Väder: Regn hela dagen. Eller duggregn
med korta, tillfälliga uppehåll om vi ska vara noga.
Nordlig vind som blåste lite lagom mest hela
dagen.
Vattenståndet var fem cm över.
10-08-08
Söndag
Våldsamt besök i barnkammaren
Ofta brukar jag skylla på vädret men ska jag verkligen
göra det även idag?
Det är ju så att får man mycket fisk så beror det på ens egen
utomordentliga skicklighet, kunskap och erfarenheter. Misslyckas man så
beror det antingen på vädret eller otur.
Här en bild som dels talar om var jag höll till idag samt hur vädret
var.
En strilande fuktighet som envist blötte ner allt och alla så gott
som hela tiden jag var ute.
Till en viss del måhända kan dagens
resultat bero på vädret.
Fast å andra sidan brukar nordlig vind inte vara bra. Men faktum är
att jag gjorde ungefär samma runda idag som för några veckor sedan,
mitt under supervärmen och då var jag också i kontakt med ganska
många gäddor.
Men OK; inte riktigt med så många
som idag för det är svårt att slå det rekordet.
Här tvekar jag lite... Jag menar att den här gängse myten om
storfiskaren som talar om hur många fiskar han får... Att en
sportfiskare alltid ljuger och överdriver...
Men jag fortsätter ändå; stärkt av förra dagboksbladets otvetydiga bevis
för att i alla fall denne sportfiskare, alltid håller sig till den rena
och absoluta sanningen!
OK, nu kommer det... Håll i er! Jag skulle tro att jag var i kontakt med
cirka 30 gäddor. Minst. Då räknar jag på att för varje landad gädda hade
jag ungefär tre som följde efter, virvlade och/eller högg.
En anledning till att jag tappade så många gäddor och
att så många följde efter var naturligtvis att de flesta var små, mycket
små, som det står i visan.
Som den här som skuttar till höger.
Detta faktum är ingenting som fick mig att
ilsket muttra för mig själv eller svära. Tvärtom är det mycket glädjande
att det bara vimlar av smågäddor. Jag menar, det är inte bara jag som
varit lite orolig för gäddornas minskade förekomst.
Att gäddor på kilot och därunder hade svårt att fastna
berodde också på att jag idag använde den tunga utrustningen med en
tämligen stor och lång gäddsara.
Jag kan erkänna att jag ljuger lite när jag satt alla smågäddorna till
vikten 1,0 kg. Några var under...
En gång såg jag till och med en liten gädda som ivrigt
simmade efter flugan som var längre än gäddan själv.
Visst, alla rovfiskar siktar på bytesfiskens huvud
men det gäller att träffa också. Eller ha ett så pass stort gap att
det räcker till.
Eftersom det var nordlig vind höll jag mig inomskärs.
Feg och försiktig som jag är kör jag aldrig utomskärs vid nordlig vind.
Det innebär nämligen motsjö hem och jag brukar vara rädd för motorstopp
och att jag då driver iväg till Polen eller Tyskland. Genom alla år jag
fiskat från båt här har det väl hänt två eller tre gånger att motorn vägrat och
jag fått ro hem.
Det är också därför jag kostar på motorn en dyr service
varje år.
Oftast kör jag inte ens ut vid nordlig vind men så har jag ju upptäckt att
närområdet inte är så dåligt som jag trott. Men lättfiskat är det inte.
Trots att det är ganska djupt mellan holmar och skär, är ålgräset
jättelångt och så fort det är lite lä och grundar upp, lägger det sig
som en ogenomtränglig matta på ytan eller strax under. Stora områden är alltså så gott som
fredade och tjänstgör som barnkammare för gäddorna för jag antar att det
kryllar av småfisk där.
Och även annan fisk. Detta var både kul och spännande:
Mystiska vak både såg och hörde jag
på olika ställen. Dels från flockar av cirka halvkilosfiskar som
möjligtvis jagade i ytan. Dels större virvlar från antagligen gäddor som
jagade de förstnämnda, mindre fiskarna. Trots att jag ibland kunde dra
min jättesara genom en sådan flock, hände ingenting.
Nästa gång ska jag minsann ha
det det mindre spöet riggat med en liten One Size, för kanske det är
abborre?
Samt att jag kan kroka mer smågäddor, (sa han och slickade sig lystet om
munnen)
Jag började fiska ganska tidigt på morgonen också och det var då det
vakade mest. Som flugfiskare vill man alltid åt fiskar som vakar i ytan,
det bara är så. Och abborre har jag inte fått upp på flera år.
Andra flockbildande fiskar häromkring är id och sik. Men virvlarna var
för små för dem, tyckte jag. Däremot såg jag en stor, närmast
guldfjällad id gå upp och göra en head-and-tail på hemvägen, inne i
Borgmästarfjärden mitt i stan. Stim av sik som patrullerar i ytan och då
och då går upp, brukar jag se just på sensommaren och hösten.
Jag har hört att de skulle kunna fås att nappa på småflugor typ BPS.
Nu blev jag ordentligt sugen på att köra dit igen så fort jag kan och
spana efter vak! Börja ännu tidigare på morgonen och riktigt försöka!
Nå, det kan tidigast ske till nästa helg så vi får se vad det blir av
det.
Men!
Jag var även i kontakt med tre stora gäddor. Och med det
menar jag fem kilo eller däröver. Den första bara framträdde i det
begränsade synfältet jag då hade, vände om och försvann igen. På ett
helt oväntat ställe där jag hade ankrat upp i lä för att ordna
utrustningen och torka solglasögonen från regn precis i början.
Så följde
nästan två timmar med massor av nafs och virvlar och inte en enda kunde
jag kroka. Om och om igen kollade jag flugan men det var inget fel på
krokspetsen så det var ingen idé att byta. Så bara hände det att fyra i
följd hängde med ända upp. På cirka en kvart.
Därefter envisades flugan med att fastna i envis tång
vid en udde. Till sist körde den helt fast. Men så började spöet gunga
och det var en stor gädda. Den släppte genast, förmodligen för att jag
inte fattade att det var fisk och därför inte gjorde något riktigt motryck.
Samma historia upprepade sig lite senare. Den sekvensen
finns med på filmen.
Wow, kolla in den här
fuskbilden!
Ett bra exempel på hur lätt det är att ljuga med bilder.
Ja, idag blev det en liten film. Dessutom har jag
knyckt alla bilderna från den.
Idag hade jag inte ens med mig min stillbildskamera. Jag hade
tänkt pröva en annan, mer traditionell videokamera vars enda fördel
i de här sammanhangen, är att den har en omvridbar display så att man
kan se exakt vad som finns i fokus. Men den fick ligga ouppackad
just eftersom det regnade hela tiden.
3,5 kg är den här gäddan bokad till och bilden är klippt ur en
sekvens då jag håller upp den framför kameran. Som sagt, luras med bilder kan
man göra utan att använda Photoshop.
Fotokvalitén, även rent tekniskt blir mycket sämre på det viset.
Antalet pixlar är så litet att de knappt täcker bildytan.
Det är märkligt att när man vadar är regn det bästa vädret man
kan tänka sig. Man håller sig torr och varm hur lätt som helst, dels
genom att man hela tiden vänder sig bort från regnet och endast
behöver ha en kort regnjacka på sig för att bli helt vattentät.
I båt är det tvärtom. Ju mer man rör på sig; sätter sig och reser sig,
far omkring i båten, kör med motorn och ror, desto blötare blir man
trots regnkläder. Framför allt i baken. Idag hade jag en äkta Wettex
disktrasa med mig och försökte torka av sittbrädan med den varje gång
jag skulle sätta mig och det hjälpte ganska bra.
Det var märkligt tomt på andra båtar idag. Trots allt var det ju söndag
också, förutom semestertider. En och annan segelbåt och större, ruffad
motorbåt annars var det tomt. Ändå att jag höll mig nära stan idag.
En liten videofilm blev det
som sagt idag. Tja... Ganska nöjd med den är jag faktiskt. Med tanke
på de omständigheter jag filmar under.
Lite fuskar jag till det genom att ta inledningsscenen på
hemvägen. Men spelar roll, liksom...
Likaså la jag det korta klippet när den stora gäddan släppte, allra
sist också. Visserligen kan man inte se att den var i
femkilosklassen men det var den.
Tog även med en snutt på en av Karlskronas sevärdheter. Soliga dagar
kör det ut utflyktsbåtar dit från stan men idag var det tomt. Inte
bara på folk utan även på gäddor. Jag märkte och gjort det tidigare
också förresten, att det inte var överallt det vimlade av smågäddor.
Himla bra att jag återupptäckte närområdet för det innebär att
jag blir lite väderokänsligare. Nu till nästa helg lyder prognosen
på mer regn och lågtryck men det gör då inte så mycket.
Som vanligt är det uppladdningen till youtube som försenar
publicerandet av dagboksbladen. Filmar man i HD blir fem minuters film
en gigabyte stor, ungefär. Den här filmen är 7 minuter lång och 1,1 G
stor. Tar en sex, sju timmar att ladda upp. Visst, man kan låta PCn stå
på över natten men ofta händer det någonting under tiden. Bara ett litet
avbrott i uppkopplingen och uppladdningen avbryts. Är det åskväder
någonstans är det rent omöjligt.
Ändå har jag
använt en java-applikation som ska vara säker och kunna återuppta
uppladdningen vid avbrott. Den funkar knappt bättre än standardsättet,
tycker jag.
Nu på morgonen var det nästan klart. Återstod bara en halvtimme. Då
ville windows göra en uppdatering och propsade på att jag skulle starta
om datorn. Nej, sa jag, skit i det!
Jaha, svarade windows surt.
Så höll jag på med annat men plötsligt bara stängdes allt ner ändå och
windows startade om. Då var det uppskattningsvis bara en kvart kvar på
uppladdningen. Jag hoppades på att den skulle ta vid där det avbröts,
men icke. Det är bara att starta om igen. Så där håller det på.
Men å andra sidan; vad gör det om ett eller för den delen, fem år?