Väder: Svag till måttlig nordlig vind
större delen av morgonen. Så mojnade den av nästan helt och hållet.
Efter någon timme kom det svaga vindkårar i samband med en regnskur.
Mest mulet med några korta solglimtar och som sagt, en regnskur.
Högvatten till plus 20 cm.
10-08-28
Lördag
Trött på smågäddor
Ja, nu får det vara nog med halvkilosgäddor, har jag
bestämt mig för. Generellt är det så att inomskärs håller sig
medelvikten på ett och ett halvt till två kilo. Med enstaka undantag
förstås åt bägge hållen. Tyvärr märkte jag bara av undantagen åt det
lättare hållet idag. Alltså jag fick flera under kilot men ingen större än tre kilo.
Såg inte ens någon som följde efter.
Det är
egentligen helt OK för min del för huvudsaken är att återväxten är god vilket man
får tolka det till men det är inte så kul att få smågäddor från båt.
Inte om man jämför med när man vadar i alla fall. Ombord är det så många
andra parametrar att ta hänsyn till så fort man får hugg. Driver man mot
land? Är det fara för grundstötning så man går under med man och allt?
Måste jag fälla ankar? Hinner jag inte det utan måste kasta mig på
årorna? Driver jag över andra fiskbara områden under tiden?
Allt detta bara för en kilosgäddas skull till råga på allt.
Allt detta har jag fångat på dagens film i några högdramatiska
sekvenser. Det är inte utan man kommer att tänka på "Havets hjältar" och
den ensamma människans kamp mot de rasande elementen.
Idag borde jag ha kört utåt. Bort från barnkamrarna. Men
jag fegade ur förstås. Det var mulet, kyligt, risk för regn och nordlig
vind. Och vindstyrkan var inte försumbar heller. De senaste veckornas
blåsiga väder gjorde att jag inte riktigt litade på att vinden skulle
mojna, vilket SMHI hävdade den skulle göra och när den ändå gjorde det, var det för sent. Det var förresten
en äkta storm här för några dagar sedan.
Häftigt Himlaspel kallar jag bilden här
nedan:
Den är tagen vid ett-tiden då jag skulle köra hem. Efter regnet blev
det alldeles spegelblankt igen och då ansåg jag mig färdigfiskad.
Alldeles strax är det september och då går officiella
startskottet för vadarsäsongen. Skolorna har börjat och
sommarstugeägarna har åkt hem till stan. Fast jag både hoppas på
och tror att sommarvädret återvänder i september.
Fortfarande har jag målsättningen att filma landningen av en
femkilosgädda från båten och jag ska försöka prioritera båten
framför vadarna nästa månad. När vädret så tillåter förstås.
Man kan inte lita på någonting längre; "sanningar" ställs på
huvudet ideligen vad gäller säkra teorier. Flertalet av mina gäddor
idag, plockade jag när det var helt, absolut spegelblankt. Det
framgår med all önskvärd tydlighet i dagens video.
En annan sak jag funderat över; är jag Karlskronas siste
gäddfiskare? Jag har varit ute 11 eller 12 gånger i båten nu i
sommar och inte en enda gång har jag sett andra gäddfiskare. Icke en
gång!
Då menar jag folk i båt som liksom mig själv, aktivt kaster efter
gädda.
Inte sådana som står på holmarnas norra sida och gör några
förströdda kast när de egentligen är ute för att sola och bada.
Främst då under de tre veckor i juni då den tropiska värmen rådde.
Poängen med det konstaterande med de norra sidorna är att på grund
av inlandsisens härjningar, är samtliga holmar här grunda och
steniga åt söder och djupa och branta med släta klippor åt norr.
Grunt och stenigt är lika med hygglig gäddförekomst men svårfiskat
från land.
Djupt och lättfiskat är lika med få gäddor. Det är i alla fall min
erfarenhet.
Jag vet inte om jag ska beklaga eller jubla över det
faktumet. Om det är ett faktum, vill säga.
Jag tycker mig ha bevisat att det är relativt gott om gäddor inomskärs
som är nåbara även för ovana semesterfiskaren med sitt spinn- eller
haspelspö. Det kan förstås också vara på det viset att de riktiga
sportfiskarna ägnar sig åt riktigt flugfiske under sommaren. Nämligen i
fjällen efter riktig, prickig flugfisk eller i Norges laxälvar för att
fiska efter riktigt, äkta byte. Eller i nästgårds Mörrumsån.
Ja, så förhåller det sig säkerligen.
Nu några ord om dagens film. Jag vet inte om det är en bra eller
dålig nyhet att nu plötsligt har youtube höjt gränsen från hur lång
filmen man laddar upp får vara. Från tio minuter till femton. Bra för
mig, uselt för dig, kanske...?
Jag tror att huvudsaken i en
fiskefilm är att det inte uppstår onödiga longörer. Alltså att
kameran envist uppehåller sig vid samma motiv minut efter minut.
Egentligen har jag ju inget att filma idag.
Bara en massa smågäddor.
Plus lite scenerier från stan. Men genom att korta ner och klippa
ihop många sekvenser hoppas jag på att det inte blir alltför
långtråkigt. En annan huvudsak i en fiskefilm är förstås böjda spön,
plaskande fisk och triumferande hålla upp fångsten och flina lite.
Mycket sådant finner man i dagens film.
Åh förresten, jag fuskade lite idag, är det väl bäst att erkänna.
Dagens tema är ju stora båtar och små gäddor. Jag kom ihåg en kastad
sekvens från i somras som jag letade upp och klistrade in. Det är
några sekunders skärgårdsbåt som stävar ut mot öarna och som jag
tyckte skulle passa in just här.
Annars brukar jag bara använda material från den aktuella dagen till
den aktuella filmen.
Sammantaget har det blivit en liten, trevlig film som väl
illustrerar hur en båtfiskedag nära stan kan gå till. Ganska lång
men satt till trevlig, allmänbildande musik. Tycker jag i alla fall.
Och själv är bäste filmrecensent, som det heter.
I och med september börjar det nya fiskeåret för mig, kan man säga. Det
pågår i en obruten följd fram till sommaren nästa år. För det mesta har
ju inte vintern inneburet något egentligt hinder mer än ett par veckor
med riktig vinterkyla. Med ett stort undantag förra vintern förstås.
Till ingens förvåning kan jag nog säga att några stora nyheter planerar
jag inte för.
Kanske några mindre... Som att jag ska börja med trolling. Eller kanske
jerkbaitfiske...?
Ha, ha,
skojade bara!
Däremot ska jag nog byta fluga. Eller snarare namn på den. Ett litet steg för mänskligheten,
bakåt, men ett jättekliv framåt i min lilla värld
av fiske. Jag funderar lite på det...
Stay tuned, får ni veta.