10-09-04

Lördag

"Kunde varit bättre...

..." sa jag när jag kom hem. Men naturligtvis också sämre. Ty så är det att kör man till Trollemölla måste man få minst en regnbåge. Alltså "måste" i betydelsen "bör". Visst, lite är det ju så hur och var man än fiskar men i Trollemölla gäller det särskilt mycket. Jag vet inte exakt hur många gånger jag varit där och fiskat men skulle gissa på någonstans mellan 40 och 50. Gått bom två eller tre.
Det spelade större roll när man var yngre men helt och hållet har den rädslan inte försvunnit, märkte jag.

Hur ska man beteckna Trollemölla som fiskeställe?
Tja, som en blandning mellan fiskdamm på barnkalas, tivoli och fjällfiske efter skygg öring ungefär. Där finns något för alla. Samtidigt som det är skitlätt kan det vara oerhört svårt. En utmaning är det, helt klart.
Den som behärskar Trollemöllapsykologin bäst brukar lyckas bäst. Eller också gäller det att ha tur. Exakt vilket sorts ställe det är, var det ligger och dess historia går jag inte närmare in på här för dels är det välkänt och dels har jag redogjort för det här förr om åren. Samt att det går bra att söka här på nätet.

Här en bild på de flugor jag bundit de sista veckorna enbart för den här dagen:

Samtliga har en sak gemensamt. Vad...? Någon...? Nej fel, rätt svar är att alla är bundna på Kamasan metkrok #6. Jag hade tre hugg och landade tre fiskar. Precis som förra gången. Någon frågade när jag var här sist, för alla kände inte till det här med öppna dagar. Jag kan lägga länken här: 09-05-28 Även då var det fullt med folk som tappade fisk. Efter att ha haft dem på kortare eller längre tid. Det händer icke med Kamasan metkrok! I alla fall extremt sällan. De yttre förhållandena var ungefär som förra gången. Tydligen hade de grävt upp Nedre Dammen i vintras för den var lite annorlunda. Ett stenröse jag inte kände igen till exempel. Rent och välskött, som det brukar. Gott om fisk i olika storlekar. Ganska fin fisk. Sol och lugnt och klart vatten. Polariserande solglasögon och skuggande hatt. Det gjorde att man kunde se fisken. Särskilt i Nedre Dammen. Eller frånvaron av fisk. Många tyckte inte om det. Visst, lite frustrerande kan det vara att ständigt se stora klunsar på fyra, fem eller sex kilo sätta fart mot flugan bara för att vika undan i sista sekunden. Eller se dem inte bry sig om flugan det minsta. Eller att inte se en enda fisk på stora områden vilket också skedde ibland. Av flugorna på bilden använde jag tre av dem. Fick fisk på två av dem. På eftermiddagen testade jag med torrfluga. Den fallskärmsbundna med vit vinge. Jag hade någon bjässe som i alla fall ändrade riktning och kollade lite på den men ingen som tog den.

Det är de små detaljerna som kan fälla avgörandet. Man har ju en benägenhet att glömma saker hemma. Men den här gången tänkte jag verkligen till och bestämde mig för att så icke skulle ske den här viktiga dagen. I synnerhet som det delvis är en helt annan utrustning som ska till i ett regnbågsvatten än när man fiskar i havet. Visst, en hel del är ju gemensamt men för att inte ställa till med för stor oreda, tog jag fram en gammal fiskeväst och packade i den. Gick igenom den verkligt noga och fyllde de olika fickorna med askar och plastpåsar med flugor, tafsspolar och what not. Flyttade över kroklossarpeangen från gäddvästen. Såg till att stora kniven kom med. Gick verkligen igenom alla möjliga och omöjliga situationer som kunde uppstå och man skulle behöva det eller det. Var noga med att kolla upp så att det låg kylklampar i frysen. Gjorde i ordning det mesta av matsäcken redan på kvällen.
 Och såg till att packa in i bilen eller lägga fram allting kvällen innan för ibland kan det bli jäktigt på morgonen.

Jo, dagen innan hade jag köpt mig en ny sjunklina. Den jag hade var alldeles för långsamtsjunkande, tyckte jag. Jag vet att det kan vara problem med ytspänningen i Trollemölla. Alltså att linan har svårt att skära igenom ytskiktet. Men den fungerade bra. Sedan är det en annan sak att det var en hel del växtlighet särkilt i Nedre Dammen så man behövde inte fiska djupt just där.

Kollade särskilt rullar, spön och extraspolar samt fiskevästen flera gånger att de verkligen var med. Så kom jag iväg på beräknad tid, nöjd och glad.
Men det dröjde bara till att jag stod där och plockade ihop grejorna förrän jag upptäckte den där lilla viktiga detaljen som jag glömt. Nämligen nagel- eller tafsklipparen. Den som brukar hänga i sin snodd på fiskevästen. Det fick till följd att jag inte bytte fluga så ofta som jag borde. Visst, jag kunde använda stora kniven men bra är den inte till det på små flugor. Klumpig och stor som den är, lyckades jag istället skära mig i fingret.
Bita av nylontafsar har jag slutat med sedan jag bet av en bit av en tand för några år sedan. Fast lite gick jag tillbaka till den ovanan.
Nej, där försvann lite av min flexibilitet. För det är även tafsar som ska skarvas för små flugor kräver ju tunnare tafsar. Och små flugor brukar det alltid bli läge för under eftermiddagarna där. Små sländor kläcker och fisken tar dem. Ibland tar de miste och tar en March Brown av misstag. Det hände två gånger för min del. Och det var kul!
Det hände i Övre Dammen då och då, att de gick upp och vakade. Riktiga matvak. Då gällde det att passa på. Och jag bara visste att då är en March Brown bra. Det är tre sådana som finns på bilden ovan. Som upplysning till den som är ovan.

 Den ena regnbågen var tyvärr bara liten så den fick gå tillbaka. Förmodligen tillhörande den population som lär ha kommit till på naturlig, spontan väg.
Men den andra var en riktig höjdare! Inte i storlek men sättet den tog på och kämpamässigt.

Nu hade jag turen att inleda dagen på bästa möjliga sätt. Redan efter tjugo minuter, en halvtimme tog den första på min One Size. Den gjorde inte mycket väsen av sig utan den gick att håva kortare tid än det tog att kroka loss den gädda på 3,5 kilo jag fick igår. Men det spelade ingen roll för den vägde 5,5 kg och dagen var i princip räddad.

Sedan kunde man skylla en hel del på vädret att det gick så trögt. Det går alltid bra i alla lägen. Soligt, varmt och vindstilla som det blev. Mot sena eftermiddagen verkade fisken piggna till lite men då körde jag hem. Trots att jag visste att jag skulle ångra det efteråt. Vilket jag gör jättegruvligt just nu...

Som vanligt fördelade sig fångstresultatet att någon eller några gick bom och någon eller några fick sina fyra fiskar. Fast exakt vet jag inte hur det gick för jag stannade som sagt inte tiden ut. Också som vanligt, togs de flesta fiskarna och även de största under första timmen.

Det är inte bra (för mig åtminstone) att fiska två dagar i sträck, känner jag. Därför lär det bli ett längre uppehåll efter den här dagen.
Jag hade förresten tänkt att filma tillagningen av en regnbåge som avåts till middag dagen efter men man tänker så mycket. Hur jag brukar äta laxartad fisk finns med här någonstans på sidan i text och stillbilder för den som är intresserad. Nu räckte fångsten till flera middagar så någon annan gång kanske det blir av istället.