11-04-30

Flerfaldigt fåfängt fiske

Från min horisont finns egentligen inte så mycket att rapportera. Mina få lediga dagar passade dåligt in med bra fiskeväder. Ta till exempel skärtorsdagen. Spegelblankt och sommarsol. Det bara går inte att få fisk när det är vindstilla och klart.
Då var jag ute och då gick jag bom.
Jag försökte fiska landbaserat eftersom jag inte provkört motorn än. Inte för att jag tror det hade gått bättre från båten. Det såg inte ens ut att bli någon sjöbris att tala om. Lite vindkrusning ställvis med helt spegelblankt mellan, lockar inte till huggorgie precis. Jag hade några försiktiga virvlare; ett par, tre nyfikna tvåkilos som kollade lite på flugan, det var allt.

En lustig grej inträffade alldeles i början dock. På första stället tidigt på morgonen. Alldeles, alldeles onödigt för tidigt förresten, för det var som sagt spegelblankt.
 Nå, körde väl in där jag brukade parkera och upptäckte då två bilar som redan stod där. Märkligt, tänkte jag, här brukar alltid vara tomt. Särskilt så här pass tidigt. Klockan var nog inte mer än halv sju. Andra fiskare, tro?
Nä, jag kunde inte upptäcka några. Då såg jag att rutorna var immiga vilket tydde på att de stått där över natten. Ännu märkligare, tänkte jag då och gick ut och fram för att kolla lite. Då upptäckte jag att det låg någon och sov där.
Då gick jag tillbaka till min egen bil och körde därifrån.
Det kunde inte stå rätt till. Tilläggas kan att det var på den här parkeringsplatsen som det stått ett utbränt bilvrak hela vintern. Vem visste vad det kunde vara för skumma typer?
Man har ju hört att de kriminella gärna återvänder till brottsplasten. Eller ännu värre; det kunde röra sig om sillfiskare från Småland. De är kända för att köra ner till Blekinge med sina spänner och haspelspön när sillen går till. Hu, att träffa sådana!

Jag jobbade hela påsken men passade ändå på att provköra båten. Kvällspasset börjar inte förrän kl 14 så några timmar hade jag på mig. Jodå, motorn startade och gick som den skulle och båten höll. Den löstes inte upp i sina beståndsdelar som jag ibland får för mig att den ska. Varmt, skönt och alldeles spegelblankt var det. Kastade lite med flugspöt med en liten One Size. Alldeles mot slutet när det blev lite sjöbris följde en kilosgädda efter. Fast den dagen räknar jag nog inte som bom eftersom fisket inte var huvudorsaken till att jag körde ut.

Det soliga och sommarvarma vädret har fortsatt och pågår än med den skillnaden att det blåst upp en ihärdig, ostlig vind.

Så till Valborg ändrade den sig till nord-nordostlig och då tänkte jag pröva igen. Den var frisk och nordlig vind med lågvatten är ganska sällsynt och kan öppna för annars svårtillgängliga ställen.

Bom ska jag väl i alla fall inte gå igen, tänkte jag, när jag körde ut. Med bilen förstås. Men det gjorde jag. Med besked. Om det nu går att gradera hur mycket bom man kan gå. Jag menar nog att jag borde ha fått fisk. Eller åtminstone något hugg. För det blåste som sagt friskt och jag prövade i vanliga fall bra ställen. Men icke ett nafs, inte en efterföljare. Men varmt och skönt och trevligt var det. Missade en kul bild gjorde jag också. När jag gick på stranden upptäckte jag nämligen en huggorm framför mig. Men innan jag ens bestämt mig för om jag ville filma den eller ta ett foto av den, försvann den in under gräset. Sedan, när jag får tillfälle att fiska igen, lär näbbgäddorna dominera. Och fördärva och förpesta tillvaron. I alla fall innebär det att jag även i år missat havsöringsäsongen från båt. Trots allt brukar man ha störst chans att ta dem från båten men med två ihärdigt långa vintrar i rad, har det gått alldeles utmärkt att skylla detta på vädret. Det kan osökt leda in tankarna på ett synnerligen aktuellt ämne. Nämligen det här med EU-reglerna om att sälja fisk med för höga gränsvärden för dioxin och PCB. Som bekant har regeringen förlängt undantaget mot Livsmedelsverkets uttryckliga rekommendation. Detta för att säkerställa yrkesfiskets existens. I Svensk Fiske protesterar de upprört mot detta. Som jag antar alla som läser det här vet, gäller det fet fisk. Det vill säga lax, sill och då i mitt fall, havsöringen.

Så på det viset är det alldeles utmärkt att jag bara brukar få en eller två om året. Alla vill ju argumentera för sitt och hitta på skäl till att just jag är undantagen de reglerna men jag tror att just havsöringen inte är så giftig. Den äter nämligen inte enbart sill och strömmig och på det viset lagrar upp så mycket dioxin och PCP som laxen.
Stor havsöring gör det däremot. Sådana över fem kilo. Man brukar ju säga att havsöringen försvinner från kusterna när sillstimmen drar till havs nämligen. Jag undrar förresten om tobisen räknas till de feta fiskarna. Någon som vet?

Likaså undrar jag hur trollingfiskarena gör. Börjar de släppa tillbaka laxarna? Eller äter de upp dem? Eller säljer? Eller ger bort till släkt och vänner?
Säger de i så fall att; du, här får du några paket med lax. De innehåller ganska mycket PCB och dioxin så se verkligen till att inte äta för mycket! Framför allt inte din fru och döttrar.

Jag såg på en fiskesajt alldeles nyligen hur en hade fått upp tre laxar och stolt visade upp dem. Bevisligen hade han dödat dem. Sammanlagt vägde de cirka 35 kg. Det blir ganska många middagar för på så pass stora laxar försvinner inte så mycket vid rensningen. De var visst två personer men med tanke på att säkert är detta inte de enda laxfiskarna de fått och säkert inte de sista heller, blir det ganska många middagar att prångla ut.

"Du är bara avundsjuk! Erkänn bara!"
Nja, varför skulle jag vara avundsjuk? Cancer är ingen kul sjukdom, tro mig.

Här två citat från Livsmedelverket:

och

"Vissa fiskarter på den svenska marknaden, bl.a. strömming och vildfångad lax från Östersjön, kan innehålla förhöjda halter av dioxiner och PCB. Fritidsfiskarfamiljer och yrkesfiskarfamiljer är identifierade riskgrupper som kan tänkas ha hög konsumtion av förorenad fisk. För att begränsa intaget av dioxiner och PCBer har Livsmedelsverket tagit fram kostråd som innebär att barn, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande inte bör äta sådan fisk oftare än 2-3 gånger per år. Dioxiner och PCB lagras upp i kroppsfettet under hela livstiden och vid graviditet och amning förs ämnena över till barnet via moderkakan och bröstmjölken."

Smaklig måltid!

Eller är det inte värre än när en rökare bjuder en annan på en cigg?

Helt tomt!