Väder: Minusgrader på morgonen och
sydlig vind; hur går det ihop?
Jo, klar himmel och solsken förstås. Inte ett moln
på hela dagen. Högvatten kring 30 cm. |
|
11-10-23
Söndag
Testing, testing
Principiellt brukar jag avhålla mig från att fiska på
söndagar men måste man så måste man. Det är kanske inte av religiösa
skäl eller att jag vill bli betraktad som söndagsfiskare utan mer att
det då rör sig mer människor kring vattnen, hus, bryggor och tomter.
Både andra som fiskar och sådana som frågar om man fått något. Två
kategorier folk jag gärna undviker.
Men som igår lördag, var jag inne i stan och handlade
lite. Bland annat gick jag till Kamms ute på Saltö och inhandlade lite
slit- och slängprylar.
|
Ett kärt ämne att diskutera är ju wiretafsar och här är de jag
inhandlade. Drennan 7-strand längst till vänster är nog det material jag
började med för snart 40 år sedan. Den första versionen var inte ens
plastinbakad om jag minns rätt. Då när jag behövde träna kastarmen och passade på att göra det
ute i havet från båten.
Då jag hade en sån där nymodighet som man
fiskade regnbåge med. En sån där maraboufluga som hetta Sara. Kanske
man kan få en abborre så det inte blir långtråkigt var tanken.
Då när jag upptäckte att flugorna bara mystiskt försvann.
Då jag förstod att det var gäddor som knipsade av 0,20
nylontafsen.
Fast först, minns jag nu, körde jag med dubbelvikt 0,50 nylon som
jag lindade med tunnare nylon och lackade. Funkade hyggligt men blev
både jobbigt och otympligt i längden.
Men så småningom hittade jag Drennan 7-strand och övergick till
slut med wiretafsar. Prövade och prövade olika märken, varianter och
grovlekar genom åren men ingen var egentligen riktigt bra.
Efter x antal gäddor blev de helt odugliga; coatingen slets av,
de blev som julklappsband, wiren repades upp och man fick klippa av
tafsen och göra nya.
X= allt från en gädda till tio.
Nu vet jag inte om det bara är förpackningen som är ny och själva
wiren som den brukade. När jag börjar använda den kan jag ju komma
med en rapport.
I mitten Savage som är hyggligt bra. Det är den jag använder mest
nu för tiden.
Men kolla in den superdyra Titanium-wiren till höger. Det var den
jag blev väldigt ivrig att testa.
Därför tillverkade jag två nya flugor och försedde dem med var sin
dyra titaniumtafs och körde ut trots det var söndag.
Mer om den om en stund. |
En annan anledning till att fiska på en söndag var att jag även hade varit ute i onsdags. En dag
med fina förutsättningar. Hård sydvästlig vind och det hade regnat under
natten. Och gick nästan bom!
Ett enda hugg på hela fiskedagen.
Särskilt underligt var det på första stället. Det är väldigt
väderberoende men vid hårda, sydvästliga vindar utnämner jag det utan
att tveka till ett A-ställe. Särskilt nu på vad som nog kan kallas
senhösten.
Där fick jag inte ens ett enda säkert hugg.
Ställe två fick jag gäddan på andra kastet och tänkte att yes, nu kommer
de att trilla in, den ena efter den andra men icke. Inga mer hugg där
heller. Så där ser man.
Det är bland annat därför jag aldrig tar med mig andra ut på fiske.
Hur underligt det än kan låta får jag då och då förfrågningar om det
nämligen.
Visst, förr om åren har jag ibland gett efter men nu känns det alltför
nervöst att göra det. För precis som den dagen var förutsättningarna
nästan perfekta för att få mycket fisk och så fick jag bara en enda
gädda. Med det menar jag att man aldrig kan garantera fisk.
Och fiskar jag själv, väljer jag ju dag. Är det för dåligt,
stannar jag hemma och tar en annan dag. Men har man stämt träff måste
man ju ut just den dagen. Och står det som en fån och säger hela tiden
att; jamen här brukar man få gott om gädda, jag lovar! Allt mer
nervöst.
Nä, för att slippa ligga sömnlös om nätterna
och grubbla över det, tackar jag numer alltid nej till sådana förfrågningar.
Faktiskt är det mest därför och inte för att jag vill hålla mina ställen
hemliga.
Vem vill egentligen veta var det finns gott om smågäddor?
Åter till tafsarna: Genom åren hör man om och läser att nu har den
och den supertafsen kommit som man aldrig behöver byta. Flugor.se har
till exempel Pafex. Tyvärr bara i en grovlek. Och den är för tjock för
mina små krokar. Men för några år sedan hade de en tunnare variant som
jag prövade. Och visst, den var utmärkt. Den krullade sig inte. Fast jag
fick doppa spetsen i lack för att kunna trä genom den mina små kroköglor
så även den var ganska grov. Men den höll för många gäddor.
Nå, dagens fiske började inge vidare. Det är aldrig bra med
minusgrader på morgonen, tycker jag. Enda anledningen att jag körde ut
på fiske var att det ute på Utklippan var sju grader plus. Tidigt på
morgonen alltså men där ljög de. Fast i och för sig var jag ju inte ända
där ute utan höll mig på fastlandet. Man tänker sig gärna sydlig vind
som mild och ljummen men så icke idag. Inte förrän långt fram på em iaf.
Började därför på ett B-klassat ställe för att spara A-stället som var
mitt egentliga mål.
|
Högvatten råder men plus trettio är inom mitt referensområde. Vissa
ställen kräver till och med lite högvatten. Efter några kast och kvartar
kändes det som att snart får jag ett par gäddor. Men inte ens det bästa
stället inom stället, gav något hugg. Nähä, då vevar jag väl upp och kör
vidare, tänkte jag och gjorde så. Och då, precis när jag vevat upp
hälften av fluglinan, kände jag ett hugg. Repade ut linan igen förstås
och kastade men den ville inte.
Är det någon som råkat ut för det någon gång?
I alla fall körde jag vidare
till det egentliga målet för fisketuren och vadade så småningom ut
och började fiska. Den sydliga vinden var kylig men solen
kompenserade något för det och på det hela taget hade jag några
mycket trevliga timmar där.
Inga märkvärdigheter. Hade nog kontakt med lika många gäddor som
jag landade. Jag hade den lågt stående, bländande solen i ryggen
hela tiden och jag antar att den bländade gäddorna lika mycket som
mig och det var därför som många missade i hugget eller behövde
flera försök innan de fastnade.
Bilder av hoppande gäddor kommer att bli alltmer sällsynta nu.
Det beror på det kända, vetenskapliga faktumet att gäddorna skyr
kallt väder. Ju kallare det blir i luften desto mer vill de stanna
kvar i det något varmare vattnet. Så är det.
Jag märker det år från år.
Men visst blir det snygga u-bilder även av mindre gäddor.
Med mig är det tvärtom. Ju kallare det blir i luften, desto
mindre vill jag stoppa ner handen och armen i det något varmare
vattnet.
Med kameran för att ta u-bilder alltså.
En märklig skillnad mellan gäddor och människor vetenskapen har
problem att förklara.
Men måste man så måste man.
|
|
Det har varit mycket fiskande i mina vatten den här helgen. Skåningarna
från Lund till exempel. Sök Skånska Kustfiskeklubben och kolla. Jag vet
inte exakt var de håller till. Men de var inte där jag var i alla fall.
Fast jag har mina aningar. Men min poäng är att det är väldigt svårt att
känna igen sig om det inte finns några landmärken med. Med enbart natur
är det så gott som omöjligt.
Även för mig som kan min hemmaskärgård utan och innan. OK, en sanning
med modifikation. Öster om Sturkö finns det en hel räcka öar där jag
aldrig varit. Det är lite för långt att köra med båten och för jobbigt
att ta sig dit ut med färjor. Jag har nog att hinna fiska av mina kända
områden.
Till och med från mina egna bilder och filmer kan det vara svårt att
känna igen sig på. Jag kollade nämligen
några filmer från förra året och i våras. Och fick verkligen tänka efter
för att se var jag hade varit!
Men på en bild från deras Blekingevistelse finns ett hus med. Då
visste jag på metern när var de hade varit. Visst, hela det här
hemlighetsmakeriet kan tyckas vara lite löjligt men vem ritar ut på en
karta sina bästa svamp- eller bärställen och lägger ut den på internet?
Eller sätter upp den på en anslagstavla på jobbet?
I alla fall en äkta. Man kan förstås göra som jag. Filma på värdelösa
ställen och så klippa in en scen där jag landar fisk. Eller inleda
filmen med att jag kör över till exempel Hasslöbron när jag i själva
verket fiskar på Senoren och tvärtom. Så gör jag hela tiden. It's only
make-believe som det står i visan.
Jag menar, kan de så kan jag.
Jag menar inte finns Alien på riktigt som jag trodde. Eller King-Kong.
Eller Darth Vader. De bara luras med trickfilm. Så då gör även jag det.
|
Nå, hur gick det med
titaniumtafsen? Så här såg den ena flugan ut efter fyra gäddor,
tror jag det var. Flugan i upplösningstillstånd men själva
wiretafsen helt opåverkad. Då bytte jag flugan för själva
infästningen till kroköglan höll på att linda upp sig.
Men väl hemma igen var det bara att lägga på lite mer röd
bindtråd, linda på några varv på infästningen och lacka ett par
gånger så var den som ny igen.
Nästa gång jag fiskar ska jag använda den igen. Än så länge får
den godkänt men den är väldigt styv och när den är dubbelvikt,
strävar den vildsint att räta ut sig igen.
Förhoppningsvis får jag se hur den klarar en större gädda nästa
gång jag är ute.
Förresten, snart blir det helt onödigt med allt hemlighetsmakeri
och svartsjukt bevaka sina egna ställen. Snart blir det inga som
fiskar.
Nu menar jag inte pga klimatförändringar, kärnkraftsolyckor eller
andra miljöhot utan att när det gamla gardet dör bort finns det inga
unga att ta över.
Juniorer saknas i de flesta fiskeklubbar. Seniorerna blir allt
seniorigare.
Fler och fler använder vadarstavarna som kryckor. Snart
kommer begreppet vadarrullstolar att introduceras. När jag var med
klubben i Trollemölla var väl knappt någon under 55 - 60 år.
Till och med klubbens junior var i förtioårsåldern.
Nä, ska ungdomen av idag fiska vill de sitta still i en båt och
kolla på dataskärmar. |
Så tror jag det är och blir. Ett fördärv det här dateriet, internet och
andra nymodigheter! När jag var ung fick man minsann vara sin egen
Fishfinder. Själv har jag varken tocken dära dator eller internet.
Begriper mig inte på'at. Där bara ljugs och bluffas det, har jag minsann
läst.
Tidigare har jag ibland syftat på en annan fiskeblogg. På tal om
hemlighetsmakeri. Han var lite hemlig en tid nämligen men nu är han
offentlig och därför lägger jag en länk till honom här:
http://www.andersfiskar.blogspot.com/ Kolla gärna in den och lägg
till era favoriter om ni inte redan har det. Fast där han skriver om
jerkbaitfiske brukar jag blunda.
Förresten vet jag att en och annan nykomling prövar på det här med
gäddflugfiske och finner det roligt.
Förresten två, på tal om stirra på en datorskärm; vet ni vem som just
klarat Halo II på svårighetsgraden Legendary? Jo, jag!
Och Legendary är svår!
Fiskejournal 2011
Datum |
Art |
Vikt |
Bete |
Båt |
Vadande |
Flugspö |
Fluglina |
Väder |
Tid |
Död |
Anmärkning |
2011-10-19 |
Gädda |
3,5 |
Zilverzara |
Nej |
Ja |
AFTM 5 |
Flytlina |
Vxl moln,
SV kuling |
11:30 |
Nej |
|
Fiskejournal 2011
Datum |
Art |
Vikt |
Bete |
Båt |
Vadande |
Flugspö |
Fluglina |
Väder |
Tid |
Död |
Anmärkning |
2011-10-23 |
Gädda |
3,5 |
Zilverzara |
Nej |
Ja |
AFTM 5 |
Flytlina |
Sol, m
S |
10:30 |
Nej |
|
2011-10-23 |
Gädda |
2,5 |
Zilverzara |
Nej |
Ja |
AFTM 5 |
Flytlina |
Sol, m
S |
10:45 |
Nej |
|
2011-10-23 |
Gädda |
2,5 |
Zilverzara |
Nej |
Ja |
AFTM 5 |
Flytlina |
Sol, m
S |
11:00 |
Nej |
|
2011-10-23 |
Gädda |
2 |
Zilverzara |
Nej |
Ja |
AFTM 5 |
Flytlina |
Sol, m
S |
12:00 |
Nej |
|
2011-10-23 |
Gädda |
2,5 |
Zilverzara |
Nej |
Ja |
AFTM 5 |
Flytlina |
Sol, m
S |
12:30 |
Nej |
|
Tillbaka |
|
©Gagnekulla Network
Productions
|
|