11-10-25

Tisdag

Flugfiske utan spö

Här kommer den spännande fortsättningen på mitt testande av den nya wiretafsen. Drennans Titanium Hi Performance Pike Wire. Förra gången landade jag fyra gäddor på den och idag sex. Samma fluga och samma wiretafs. Otroligt nog är den fortfarande rak och obruten. Åtminstone mellan kroken och öglan man binder fast nylontafsen i. Men den har brustit i kroköglan, verkar det som. När jag fäster en wiretafs där, trär jag alltid igenom den två gånger, viker ner stumpen och binder in den med bindtråd samt lackar. Men där stack det upp flera korta, vassa, enskilda wirefibrer. Jag band ner dem så gott det gick, lackade igen och ska använda den flugan ytterligare en gång.
 
Det där med de korta, supervassa wirefibrerna är förresten något av ett arbetsmiljöproblem. Ibland har det hänt att sådana kommit fria när man klipper av en förbrukad tafs för att sätta på en ny och råkat hamna på golvet. Så har jag råkat trampa på dem och fått in dem i skinnet. Man märker det inte genast utan efter en tid då det börjar ömma och göra ont. Då kan det bli besvärligt att hitta dem och få ut dem. De är både korta, tunna och vassare än gäddtänder.

Idag blev det en märklig fiskedag. Hade valt ett ställe och sträcka väl anpassat för vindriktningen och högvattnet. Där jag började var det ganska traditionell gäddbotten med stenar och tång. Även ganska utsatt för vågor och den friska vinden. Ett ganska bra område men idag extra bra. Fick fyra gäddor den första fisketimmen och hade minst lika många kontakter. Eftersom jag skulle fiska mig framåt till ännu bättre områden tänkte jag att oj, oj, oj, snart måste jag börja rycka undan flugan för de anfallande gäddorna annars blir det för tråkigt. Om vi går händelserna i förväg lite, så misstog jag mig å det gruvligaste. Men där inträffade det som sägs i rubriken. Stod väl där och tog in linan som vanligt. Kände ett hugg och gjorde motryck. Äsch, den missade och flugan for upp ur vattnet och hamnade en fem, sex meter, snett bakom mig. Nähä, då tar jag väl in linan med händerna för att kolla att vingen inte snott sig om kroken. Så jag hivade in flugan med händerna och spöet under armen. Då hoppade en gädda på flugan och fastnade!  Kul. Sedan erinrade jag mig ett gammalt fiskesätt jag läst om. Kanske från 30-40-talet? Man hade en 20-30 meter, grov nylonlina och ett stort skeddrag typ Utö, i änden. Vevade runt det i luften några varv och så slängde man iväg det ut i sjön eller havet. Tog in draget med händerna och la linan...? La linan kanske på en sån där grej man sådde ifrån. Har man inte sett på gamla journalfilmer att bönderna gick och spred utsädet från något sorts tråg på magen? Fick man en gädda så bara halade man in den med ren muskelkraft. Inget trams med slirbroms eller släppa efter. Innan nylonet uppfanns på 50-talet fick man förstås använda annat material till linan. Billigt och bra, kan jag tänka. Skulle säkert funka även idag. Men endast i undantagsfall med en fluga.

Ofta händer det något oväntat under en fiskedag som det nyss refererade. Det andra lika oväntade som ovälkomna var just att hela den långa sträcka jag närmade mig och närmast utgick ifrån bara skulle vimla av gäddor, var nästan helt tom. Jag fattar det inte ens nu, dagen efter då jag skriver det här. Man rundar en udde, där bakom blir det lä och då bara ska det stä gäddor där!
Men jag slapp bli uttråkad i alla fall. Istället stiger fiskeivern och sinnena skärps. Man vill ha hugg och spänningen stiger. Om man inte står och slöar, tänker på annat och missar hugg förstås. Men jag klagar bara måttligt. Det var lä, solen sken och det blev varmt och skönt. Och vadarna läckte inte. En självklarhet, kan tyckas. Men man bör glädja sig åt sådant också. För om de hade läckt som en tesil hade det varit ett jättebekymmer och man hade tänkt att; åh, om bara de hållit tätt så hade jag varit överlycklig. Ungefär i stil med att den friske har tusen önskningar men den sjuke endast en. Så är det.
Visst, några nafs hade jag och några skymtar av gäddor fick jag. Inga dock i den storleksklassen jag tyckte jag hade rätt till. Men visst, i lä och solsken blir det sällan bra rent fiskemässigt även om vattnet är kallt och hösten är här.

Mot slutet av min tillmätta fisketid fick jag äntligen ett par mindre gäddor.