Väder: Det hade regnat under natten
men slutat på morgonen. Mulet under förmiddagen men lite
uppsprickande molntäcke därefter. Milt på gränsen till varmt. Svaga
vindar, stundtals helt lugnt. Först nordväst som vred sig till väst
och dog ett par timmar för att sedan återuppstå som sydvästlig sjöbris.
Vattenståndet låg nog på några cm plus.
12-04-12
Onsdag
Matfisk
Många grejer idag. En massa småsaker som förstås är
oviktiga för alla andra men som platsar i ens privata dagbok. Fakta som
man senare kan gå tillbaka till när man glömt datum och andra detaljer.
Som till exempel att idag var nog den första dagen på bra länge det var
så gott som stiltje:
Uppriktig sagt vet jag inte när jag senast upplevt det. Eller ens svaga
vindar. Friska och hårda, storm och kuling tycker jag det mest varit
både i höstas och fram för allt i år. För själva fiskets del är det ju
bland det sämsta som finns, vet ju alla men lyckligtvis var det inte
absolut stiltje så länge utan lite fläktade det. Men visst kändes det
skönt.
Inte minst också för idag använde jag mina nya vadare.
Jepp, körde ut
till Kamms som igår efter jobbet och inhandlade ett par av märket Rapala.
Till min förvåning har vadartillverkarna inte tagit mitt råd ad notam
och redan från början försett vadarna med en handduksupphängare där
fram. Det tycker jag är så självklart och har svårt att klara mig utan
en. Så jag limmade på en på kvällen.
Jag ser ju en del som använder stora lådor som de på något sätt fäster
på magen och förvarar löslinan i. Det måste vara opraktiskt och ser
löjligt ut, tycker jag. Men det är klart, det verkar mest vara en skånsk
sedvänja och jag misstänker att de i nämnda låda samtidigt kan ha både
termos, koppar, smörgåsar, varm korv, pizzabitar och ölburkar så de
samtidigt kan proppa i sig samtidigt som de fiskar.
Det är skönt med nya vadare. Man vet att man slipper bekymra sig om
läckage åtminstone ett halvår framåt.
Och så naturligtvis att jag idag fick årets havsöring:
Just det, årets havsöring!
Både för att jag numer inte brukar få mer än en om året och så sättet
jag fick den på, storleken och formen på den.
Blank, fet och fin
och 3,5 kg tung.
Inte som slumpfisk utan jag befann mig på ett av mina
öringställen med en One Size på tafsen.
Samt att jag var i kontakt med ytterligare två stycken. De
virvlade och följde efter men det var senare på dagen när vinden så
när helt dött ut.
En One Size är alltså en zilverzara i mindre storlek. Med
wiretafs förstås.
När jag rensade den föll mycket riktigt en tobis ut ur munnen på
den.
Även gäddfisket var givande idag. Visst, de jag fick upp var väl
inte så stora men jag märker nu hur den sakta stigande
vattentemperaturen gör dem desto piggare.
Bleke är som sagt inte bra för själva fisket men samtidigt blir
det en utmaning. Man får röra sig desto försiktigare och det blir
också desto roligare när man lyckas lura en till att hugga.
För
själva hugget blir också desto roligare för ofta ser man ju gäddan
när den gör sin attack.
Även på håll kan man se hur vattenytan lyfts upp lite grann. Ibland gör
de vågen också, man gör sig beredd, lyfter spöt och fast fisk. Så kul!
När det gäller stora gäddor och förekomsten därav, brukar jag hävda
att även om jag inte får så många brukar jag se dem. Alltså om de finns.
Det gjorde jag idag, just eftersom det var lugnt. Då ställer de sig
nämligen ofta på bottnen med huvudet instoppat i en tångruska. Två
gånger till och med. Den ena lyckades jag sånär fånga på bild. Men just
där gäddan fanns, blev det en vattenreflex på bilden så den syntes inte. Och i de
lägena får man bara en chans om ens det. I ett dammoln försvinner de som
blixten. Nu var bägge inga jättebjässar utan höll "bara"
femkilosklassen.
En sådan idag och dubbeltriumfen hade varit ett faktum.
Nu kanske det bästa av allt
idag: Min bästa video någonsin!
Jepp, jag lyckades få med det
mesta på film. Men så hade jag också två hårt arbetande kamerateam
som följde mina minsta rörelser. Not!
Nä, skulle det bli något filmande fick jag sköta både det och
hemtagandet av vild havsöring själv. Det är förstås med tanke på det
som jag tycker filmen blev så pass lyckad.
Bilden till höger är klippt därifrån.
Men jag vill här passa på att utfärda en varning. Jag får nog
sätta en 18-årsgräns på den. Även känsliga vuxna bör undvika att kolla
på den. Tyvärr innehåller den brutalt, grymt och blodigt videovåld.
Det är också med beklagande producenterna tvingas meddela att djur
som användes vid inspelningen tråkigt nog kom till allvarlig skada.
Själva landningen och hemtagningen kan tyckas lite vansklig och
chansartad men använder man Kamasan metkrok behöver man aldrig känna
sig rädd att fisken lossnar. Har den väl fått grepp släpper den
aldrig. Det framgår förresten också i filmen.
De gäddor som lossnar efter några sekunder, vilket ibland kan
inträffa, där fick kroken aldrig någon chans utan det är bara vingen
som råkat trassla in sig bland gäddtänderna. Ibland missar fisken.
De siktar ju alltid på bytets huvud. All rovfisk gör det. Därför
spelar det ingen roll hur lång stjärt man har.
På flugan alltså. Därför är långskaftad krok meningslös. Vill man ha
en lång fluga är det bara att bygga ut den bakåt.
