Väder: Soligt hela tiden jag var ute. Först lätt, nordvästlig morgonbris som avtog under förmiddagen. Det blev nästan helt lugnt några timmar. Så ökade den och vred sig mer åt väster och blev nog till sjöbris lite senare. Ingen supervärme utan ganska kyligt på morgonen.

Högt vattenstånd kring 20 plus.

 

 

12-07-22

 

Söndag

 

Klantarsle i farten

 

eller

 

That's showbiz...

 

 

 

En annan rubrik skulle kunna vara någonting om att äntligen sommarfiske. Åtminstone i några timmar. Men tala om att göra allting fel. Samtidigt har det sina komiska poänger, inte tu tal om annat. Fast egentligen borde man rodna, se oskyldig ut och visslande och till synes obesvärad låtsas som ingenting. Absolut inte lägga ut det på internet. Samtidigt är det svårt att låta bli eftersom det fångades på film.

Av olika orsaker har jag inte fiskat på ett tag men idag blev det läge.
Så här såg det ut:

Idag vågade jag mig långt ut också för både SMHIs prognos och den verkliga vindstyrkan på Utklippan, talade för drägliga förhållanden. Nackdelen är förstås att själva fisket blir sämre när det är lugnt och jag vågar köra så lugnt ut men så har det alltid varit. Förra sommaren var det lika dant med mycket blåst och det var inte många gånger jag vågade mig utomskärs. Rent allmänt brukar jag säga (eller snarare tänka) att här är gäddorna få men stora. I synnerhet förr i tiden. På 80 och 90-talen. Lite grann stämmer det också i år har jag märkt de få gånger jag varit ute.

Fast storleksmässigt har de krympt lite. Då för tiden var det inte alls sällsynt med gäddor mellan fem och tio kilo. Nu, de senare åren håller de största gäddorna jag brukar få och se så där runt fyra till sex kilo.

I alla fall slipper man för det mesta tvåkilosarna här ute. Och kämpastarka och vilda är alla gäddor under sommarmånaderna.

Idag råkade det vara söndag. Men oj, oj, oj så många söndagsfiskare det var ute idag. Visst, jag var kanske den allra värsta av dem men nu på sommaren vimlar de mer frekvent än annars. De känns igen på att de fiskar där det är absolut sämst. Där de inte har en chans att få någonting. De är som blåbärsplockare mitt ute i en havreåker ungefär. Så tycker jag när jag ser dem men samtidigt inser jag att det kanske är jag själv som är fastlåst i mitt sätt att fiska och inte fattar att där de är, får de kanske minst lika mycket som jag om inte mer. I alla fall några. Men rent statistiskt finns det säkert många turister som bara tycker det är roligt att köra ut med båten och kanske aldrig eller sällan fiskat förr. Med ett fiskeset inköpt på en bensinmack. Och just idag blev det äntligen något som påminde om riktigt sommarväder.

Två saker gjorde jag fel idag. Minst. Dels hade jag inte med mig bok och liggunderlag. Idag hade verkligen varit läge för det nämligen. Dels hade jag inte med mig reservspö.

Ja, jag knäckte alltså spöet idag. Det var dagens stora händelse.

Fast knäcka är fel ord. Det formligen exploderade med en knall!

Det gick av på två ställen samtidigt. Mittdelen hängde och dinglade i en tråd från spölindningen.

Så nu är frågan vems fel det var. Mitt, spöets eller gäddans?
Det givna svaret blir förstås att det var en kombination. Eller?
Ska inte spöet tåla det?

En annan fråga är om det går på garantin. Jag har nämligen för mig att det finns en sådan.

Så det är mest därför jag lägger ut en video för idag. Ska maila flugor.se där jag köpt spöet och uppmärksamma dem på videon så kan både de och resten av världen se exakt hur det gick till och döma själva.

Det här med att knäcka spön är väl någonting som de flesta flugfiskare gjort. Själv har jag gjort det...? Få se nu... Hm... Minst tre gånger.

En gång när jag skulle slita ner en fluga ur ett träd, en gång när jag packade in spöet i bilen tidigt en morgon när det var mörkt och en del stack utanför.
Det var förresten extra snöpligt för det upptäckte jag inte förrän ute i båten halvvägs till fiskestället när jag skulle sätta ihop spöet. Det var efter det jag började ta med mig ett reservspö för det hade jag inte utan fick vända båten och köra hem igen. Svärandes.

Den tredje gången var 02-01-22 . Är det någon som går dit och kollar kan det se lite konstigt ut för rent datamässigt har det hänt en hel del sedan dess med bildskärmar, upplösning och bildstorlek.

Jag har ett annat svagt minne från en fjärde gång att jag också då knäckte just en spötopp alldeles i början av min flugfiskekarriär.

Men det här var första gången när det var fiskens rusning som orsakade spöbrottet.

Suck... Undrar just om den här incidenten häller bensin på den eldfängda debatten vilken spöklass man bör använda när man fiskar gädda...

Visst, jag använder kanske inte frökenfasoner när jag tar in en gädda men nog borde ett så pass dyrt spö som Sameo tåla en knappt femkilosgädda. Nu har ju i och för sig spöet fått jobba ganska hårt den här sommaren och materialet kanske har blivit utmattat. Och kanske överdriver jag lite, lite grann just för att jag är medveten om att kameran är på. Fast just då och där, vilket förresten syns tydligt på filmen, befann jag mig på ett område precis fullt med seg och kraftig tång. Där gällde det att inte låta gäddan tråckla sig igenom den och ställa till med stora problem.

Nästa gång jag fiskar från båten får jag plocka fram ett gammalt ABU-spö #6-7 som stått oanvänt i en hörna i garaget många år. Till det passar ju både rullen och linan.

Så över till dagens videoillustration. Där ju huvudattraktionen givetvis blir unika bilder på en spöexplosion.
Och för första gången använde jag funktionen med att frysa bilden.

Som vanligt, vilket jag tror de som brukar titta på mina filmer märkt, lägger jag den största gäddan mot slutet. Idag var det den sista gäddan av naturliga skäl eftersom jag inte kunde fiska mer och det kändes faktiskt nästan ännu surare än själva spöförlusten.

Rent filmtekniskt är inte min båt så lämplig att filma i. Den är för orange. Skiner solen också har kameran svårt att hantera de starka färgerna. Anledningen till apelsinkulören är att den är den bästa att ses från luften. Tanken är att den lätt ska kunna upptäckas från en räddningshelikopter om jag skulle gå under med man och allt. Skrovet är dubbelbyggt och ska flyta även om det är vattenfyllt, påstod de när jag köpte båten. Det gällde 1975 och förhoppningsvis gäller det även nu. Att båten flyter alltså.

Tiden går och det är alltså hela 37 år sedan jag köpte den för 3000:-. Mittbrädan och förtoften har jag fått byta ut och snart knäcker jag nog även akterbrädan, annars har den hållit bra.

Åror har varit slit- och slängvaror. Ända tills nuvarande konstruktion. Det är värdelöst med ett hål rakt igenom en åra. Efter ett par, tre säsonger knäcktes åran så fort man tog i lite. Precis där hålet var. Det hjälpte inte att man lät lacken rinna ner i hålet. Sedan en 5-6 år tillbaka har jag kört utan hål. För att undvika skavsår mot årtullarna har jag lindat årorna med olika sorters tejp. Det ser skräpigt ut men årorna håller.

Det är bara spöet som knäcks...  Kanske ska man ha ett spö i massivt kolfiber. Finns det?

 

Fast man ska inte klaga för det finns annat som är långt mer knäckande.

Mot slutet av filmen möter jag en hel armada med småbåtar. När jag är på väg hem är alla de andra på väg ut till sjöss. Hallå, brukar jag tänka då, dagen är ju nästan slut; det är på morgonen det är bäst på sjön, ju!

Jag vet inte riktigt om jag ska skämmas för att jag inte har flytvästen på mig. Men den finns alltid med i båten, om jag inte glömt den. Ofta har jag den på på morgonen när jag kör ut men får jag erkänna, mest för att den fungerar som jacka då. Sedan när jag är framme och börjar fiska tar jag av mig den. Men, tänker jag, skulle olyckan vara framme och båten sjunker så flyter ju flytvästen och jag kan ta tag i den och ta på den. Men tänk om jag trillar i båten och slår mig medvetslös?
Tja, det går inte att gardera sig mot alla olyckor livet har i beredskap för dig, eller hur? Jag har förresten inte flytväst på mig när det regnar heller. Eller störthjälm hemma där de allra flesta olyckorna inträffar. Visst ska man vara försiktig och använda säkerhetsbälte i bilen men går det till överdrift vågar man inte göra någonting. Suck, det pratas om lag om flytväst men än har det inte gått så långt.
Men så är det att de allra flesta båtolyckorna med dödlig utgång händer A: sådana som är fulla i båten. B: sådana som lägger nät. Både antingen eller och både och. Men jag undviker bägge sakerna. 

Efter att ha kollat i diverse lådor och skåp:

Nu hittade jag kvitto och garantilapp på mitt Sameo Supremespö. Mycket riktigt fanns det en allriskförsäkring och garanti mot fabrikationsfel. En tvåårs. Jag köpte spöet 10-05-12. Mycket riktigt har garantin gått ut med knappt två månaders marginal. Hm... De där små tidsinställda krutladdningarna de döljer i spöna kan vara lite knepiga att ställa in. Det var väl därför jag fick två extra månader på mig...

OBS, det sista var ett skämt!

Förresten var det en självrisk på 895:-. Nå, det är alltid kul att köpa nya fiskegrejor och jag får väl ut och kolla på marknaden efter ett nytt spö. Och den här gången blir det inte ett Sameo för trots det höga priset var det några detaljer jag inte var riktigt nöjd med. Det har jag påtalat tidigare, vet jag. Då är det heller ingen idé att uppmärksamma dem på videon. Fast jag lägger ju ut den i alla fall.

 

 


Fiskejournal 2012
Datum Art Plats Vikt Bete Båt Vadande Flugspö Fluglina Väder Tid Död Anmärkning
2012-07-22 Gädda Utomskärs 3,5 Zilverzara Ja Nej Sameo #6 Långsamtsjunkande WF-6 Sol svag V 07:30 Nej
 
2012-07-22 Gädda Utomskärs 3 Zilverzara Ja Nej Sameo #6 Långsamtsjunkande WF-6 Sol svag V 09:00 Nej
 
2012-07-22 Gädda Utomskärs 3 Zilverzara Ja Nej Sameo #6 Långsamtsjunkande WF-6 Sol svag V 10:00 Nej
 
2012-07-22 Gädda Utomskärs 4,5 Zilverzara Ja Nej Sameo #6 Långsamtsjunkande WF-6 Sol svag V 10:15 Nej Knaeck og break!
 
Tillbaka   ©Gagnekulla Network Productions