Väder: Riktigt högsommarväder. Sol sol
sol och svaga vindar. Superhett. Först lätt bris från nordväst. Den
minskade och under ett par timmar var det nästan kav lugnt. Så ökade
den något och svängde sedan mer åt väst-sydväst under
dagen. Knappt någon sjöbris att tala om.
Högvatten märkligt nog. Upp till 20 cm plus.
12-07-26
Torsdag
Äkta sommarfiske
Ja, äntligen en riktigt äkta sommarfiskedag. Det har varit
sådant väder hela veckan för första gången den här sommaren och jag hade
tur som åtminstone en dag kunde utnyttja den där den ska tillbringas;
ute på sjön.
Tjugofem till trettio grader i skuggan. Problemet var
bara att ute på sjön finns ingen skugga. Fast ett angenämt problem
kanske. Fast man ska vara försiktig med för mycket solande. Därför hade
jag skjortan på mig större delen av tiden och även hög solskyddsfaktor.
Malignt melanom är ingen trevlig sjukdom, kan jag intyga. Jag kom
förresten på att jag glömt köpa en bra fiskekeps. Hatten blev alldels
för varm och någonting för att skugga ögonen bör man ha; särskilt under
morgontimmarna när solen står lågt, annars funkar inte de polariserande
solglasögonen.
Jag hade ju fått plocka fram det gamla ABU-spöt jag köpt
jättebilligt på rea för en hel del år sedan. ABU Fly Max. Ett av de allra snyggaste
spön jag sett faktiskt. Hade flugspön varit IT-prylar hade det här varit
Apple. Hade de satsat lika mycket på funktion som på design hade det
varit ännu bättre. Fast en detalj som är mycket bättre än på Sameo är
skruvfästet för rullen. En greppvänlig skruvring med gummiskoning där
man bara behöver skruva ett par, tre varv så sitter rullen som i ett
skruvstäd. Och lika lätt är den att lossa. Föredömligt.
Lite svajigt var det men efter ett par kast hade jag
kalibrerat kastarmen och det funkade hyggligt. Fast handflatan var inte
van så mot slutet blev det tendens till blåsbildning. Det är ju tio fot
och väger nog mer än dubbelt så mycket som Sameo-spöet.
När jag satte ihop spöet både upptäckte jag och kom ihåg
att jag måste ha knäckt spötoppen på det någon gång. För toppöglan såg
alldeles för stor och klumpig ut; mer lämpligt för spinnspö än flugspö.
Så här såg det ut när jag körde hem på eftermiddagen:
Fantastiskt fint väder, fullt med både stora och små båtar, särskilt
inomskärs. På bild en tysk lyxkryssare.
Nu över till själva fisket: Hur ska man bära sig åt att få fisk när de
yttre förhållandena är rent ut sagt urusla? För fiske då givetvis. Idag var de sannerligen på
den yttersta gränsen till det rent omöjliga. Mitt på dagen, mitt i
värsta tropikhettan och mitt i värsta stiltjen. Fast det sista var inte
riktigt sant för en ytterst svag bris krusade vattenytan då och då.
Nu ska också sägas att jag knappt brydde mig om jag fick fisk eller
inte; huvudanledningen var bara att vara ute på sjön och kasta och njuta
av vädret. Vilket jag också gjorde i stora mått. Ankrade upp, tog väck
mittbrädan, bredde ut liggunderlaget och tog fram min bok plus en ask
vindruvor och tog en paus mitt på dagen gjorde jag också. Det var nästan
till och med att jag badade.
Alltså nu vill ju jag absolut inte skryta eller på annat sätt
framhäva mig själv men sanningen måste ju ändå fram. Och inte fiskade
jag på sju meters djup heller. Som man ska. Men tydligen har inte
gäddorna läst Svenskt Fiske och hade ingen aning om var de egentligen
skulle befinna sig.
Så här mina gratis fisketips för stekheta högsommardagar: Fiska så grunt
du kan. Använd stora, glittriga zilverzaror som lyser och glänser,
glittrar och skär i ögonen i
solljuset som helljus om natten.
Få men stora. Så brukar det vara utomskärs. Jepp, fast inte så stora jag skulle önskat.
Förutom de jag fick upp och bokade, hade jag väl en fem, sex ytterligare
efterföljare och nafsare. Minst två av dem i fem-sexkilosklassen.
Lustigt nog fick jag ingen att hugga ordentligt under de första
morgontimmarna då det borde varit troligast. Men som jag intill
tjatighetens gräns brukar säga: Den första regeln vid gäddfiske lyder
att det finns inga regler.
Varpå jag ofta brukar hävda både det ena och det andra hur man ska bära
sig åt.
Fick förresten tillfälle att studera en söndags- eller
semesterfiskare i närbild. Vid tillfället hade jag ankrat upp på väldigt
grunt vatten vid ett litet skär. Då hörde jag röster och såg på avstånd
hur en stor fin båt med folk i, sakta gled upp på andra sidan. En stor
fin motor i hundrahästarklassen hade de också. En pappa med två söner i
tio-tolvårsåldern. Familjeförhållandena är min gissning. Samtliga
kastade med spinnspön. Motorn igång och de gjorde några kast här och
några där. Jag satt på mittbrädan och hade ankrat upp. Jag skulle precis
dra upp ankaret och börja kasta igen men istället satt jag kvar och donade lite för jag ville se vart
de tog vägen.
Pappan skulle väl vara artig så han styrde ner mot mig och
undrade om jag fått något. "Nja", muttrade jag till svar, "nån liten bara". Man vill
ju inte ljuga och säga att man inte haft ett napp ens, även om det låg på
tungan. Och storleken på gäddor är en ren tolkningsfråga vad man tycker
är stort och litet.
"Ja, idag är det jättedåligt", svarade han. Så avslutade han med att "Det
gäller att ha tålamod!" och puttrade tillbaka ut på djupt vatten och
började kasta igen. Alla tre. Körde en bit till och kastade några kast till. Körde
en liten bit till och gjorde några kast, hela tiden med den stora motorn
igång. Och
så det absoluta amatörbeviset: Så fort de fick tång eller alger på sina
trekrokar, piskade de vattnet till skum, slog och slog för att få bort
det. Alla tre. Eller kanske är det ett bra knep att få gäddan på
hugghumör när det är lugnt och soligt...?
Men en stor fin båt och en stor fin motor hade han...
Precis innan de dök upp, hade jag haft en femkilos efter och på nästa kast högg
dagens största; en fyrakilos på knappt halvmetersdjupt vatten.
Ja, ja, alla kan inte slösa bort mesta tiden av sitt liv med att vara
ute på sjön och fiska gädda...
Tydligen blev det ytterligare en video för idag. Mest för att
dokumentera att jag åtminstone lyckats komma ut en högsommardag den
här sommaren.
Nu när jag skriver det här, ett par dagar efter, har det regnat hela
dagen och väldigt svalt har det blivit igen. Blir det inga fler
sådana dagar i sommar vilket inte är omöjligt har jag i alla fall
bevarat den här.
Till vintern kan jag kolla på den här videon med glittrande
solreflexer, fina sekvenser på simmande gäddor och verkligen
sommarfeeling.
Fast inga övergångar eller naturscenerier blev det. Jag har strävat efter
att klippa ner själva kampen också. Det är ju inga jättegäddor det
rör sig om heller. Men som sagt, de här tre- och fyrakilosgäddorna
tar sin tid att få spaka så man kan hantera dem och lossa dem utan att de skadar
sig själva eller andra.
Man kan lätt få dem intill båtkanten ganska snabbt men faller man
för frestelsen att gripa tag i dem för tidigt kan det gå illa.
Vilket också framgår tydligt i slutet av videon med den största gäddan.
Jag brukar alltid säga när folk undrar över ens repiga och såriga
händer man har ibland att jag stack mig på en gädda. I motsats till
att jag blivit biten av en. Det är ju slarv eller otur att man råkar
skära sig på en vass gäddtand när de sprattlar till när man håller
på och tar loss kroken.
Men i det här fallet vete fanken... Den
verkade hugga avsiktligt. Döm själva.
Vis av förra gångens spöknäckning, vågade jag inte ta i så mycket
heller. Tyckte faktiskt det knakade i spöet då och då och sänkte
det.
En detalj: Ibland gör jag några konstiga rörelser. Då slår jag ihjäl
små, ettriga bromsar som anfaller från holmen där de är
stationerade. De surrar kring en och ger sig inte förrän de blir
dödade. En annan att jag står på en blöt handduk. Det är för att
inte få brännblåsor på fotsulorna. En tredje detalj är att jag glömde
göra övergångar mellan scenerna. Slut på detaljer.
Hela augusti återstår och jag hoppas verkligen sommarvädret återkommer.
Mitt båtfiske hittills har verkligen överträffat förväntningarna. Även
om de inte varit högt ställda för de senaste somrarna har fisket varit
rent uselt. Semestern är visserligen slut men jag har skurit ner
arbetstiden lite i år så fler chanser till fiske blir det.
Jag har ännu inte hunnit börja kolla efter ett nytt spö men snart så.
Det ser även ut som det blir ett Trollemöllabesök för min del. I så fall
redan lördagen den 1/9 och till dess måste jag ha kollat upp mina
"riktiga" flugor. Så ur ren fiskesynpunkt ser den närmsta
framtiden ganska ljus ut för min del.
