12-08-14

Tisdag

Spöprovning

eller

Sjöolycka

Eller "Gott om gäddor idag". I alla fall företog jag en liten semesterresa till Karlshamn i förr-förra veckan och Fiskeshoppade loss lite. Glitter, krok, våg och lite annat. Men framför allt ett nytt spö. Tog första bästa som såg billigt ut. Ett niofots, tredelat, #6-spö av märket Edge som de reade ut för 800:-. Tänkte att det är bättre att knäcka ett billigt spö än ett för nära 4000:- som Sameo kostade. Jag hade inte sett det märket tidigare, Edge, så jag vet ingenting om det. Naturligtvis är man ivrig att prova det men så har jag börjat jobba igen och även om jag inte gör det på heltid numera, dröjde det innan lämpligt väder och ledig dag sammanföll.
Fast det var knappt det gjorde det idag heller...

Först var det tveksamma signaler från SMHI. Nordliga vindar på 5-6 sekundmeter redan tidigt. Inte bra. Men packade i alla fall ihop mig och körde in till stan. Tänkte att det kanske bara är morgonbrisen och det kan vara lugnare inne vid land än ute på Utklippan, där de mäter vindstyrkan.
Stod länge nere på Långö och kikade på vågorna och himlen och tvekade... Jag var på vippen att vända bilen och köra hem igen. Såg inte lovande ut. Nordliga vindar innebär ju ren frånlandsvind här och dels är det sämsta fiskevinden och dels är jag alltid rädd att köra långt ut med båten då, för då blir det ju ren motvind hem. Om motorn skulle krångla så jag måste ro tillbaka, menar jag. Men det tar emot att bara rent snöpligt vända om och köra hem igen. Och jag ville verkligen testa det nya spöet. Inte heller hade jag vadare med mig.

Äsch, tänkte jag till slut, jag kör väl in i lä och provkastar lite. Håller mig inomskärs. Kanske lugnar det ner sig senare, trots allt?

Satte ihop spöet redan när jag låg vid bryggan och upptäckte då att det saknade den där lilla öglan som brukar finnas längst ner, intill korkhandtaget. Där man fäster flugan under transport. Hm... Ett sådant vill jag ju ha... Nå, det kan man sätta på själv. Fast en fördel med det är att fluglinan inte kan sno sig om den när man kastar. I slutfasen när man skjuter den sista metern, brukar en slinga gärna snurra upp sig runt spöet och fastna där. Nu slipper man det lilla problemet.

Körde väl iväg och stannade vid en holme där det var halvlä och började kasta. Nja... Det tog faktiskt flera kast innan jag kom underfund med spöet. Det verka ha utpräglad toppaktion och kanske flugan var väl tung. Men efter ett tag fick jag i alla fall iväg flugan tillräckligt långt. Och minsann om jag inte fick en fin gädda ganska snart. En trekilos. Kul.

Och en till. Och en till. Fast nu blev det enbart smågäddor. Det verkade som jag fastnat i tvåkilosträsket. Men lite förvånad blev jag ändå att det var så gott om dem. Det var helt enkelt ingen hejd. Visst var det kul men man tröttnar snart.  Efter någon timme tyckte jag, eller framför allt, ville tycka att vinden mojnat något. I alla fall körde jag utåt, ut mot öarna. När man kör i medvind känns det också som vindstilla. Men med nordlig vind blir det ju lä på utsidan av de stora öarna så man märker inte vinden där så mycket. På bilden; sjöolyckan. Tappade överbalansen bakåt när jag höll på att landa en gädda. Pinsamt. Slog i armbågen och ryggen lite. Men ingen fara. Absolut ingen risk att falla överbord. Hela incidensen finns på video men den tänker jag inte visa. Någon måtta får det vara. Lägg märke till att jag inte tappade spöet. Jag tror det ska mycket till när man har fisk på. Inte heller den gången jag knäckte spöet lät jag det påverka själva fisket.  Nog om detta. Jag hade ju förhoppning om att få en stor gädda. Idag kändes det verkligen som det var läge. Trots den nordliga vinden. Trots att jag fiskade i lä. Trots att om sommaren står gäddorna i lovart. Trots att mitten av augusti egentligen ska vara den absoluta sämsta tiden för gäddfiske. Men visst, inte var det någon augustivärme i vattnet precis. 18 landade gäddor. Det är mycket, tycker jag. Och utomskärs låg så gott som alla i tre till femkilosintervallet. Men jag fick ingen stor. Inte upp i alla fall. Ja, jag hade en stor på som var på minst fem kilo men jag hann aldrig få syn på den riktigt förrän den släppte, så visst finns det potential. Vad gäller flugor och färger var det precis som jag misstänkte; det går precis lika bra med rent silver som med blått. Inomskärs var zilverzaran blåanlöpt men under tiden jag körde utåt, bytte jag till en mindre, med enbart zilver. Det gick precis lika bra och den första jag fick upp, var ju den som jag bokade till 4,5 kg.

Jag kan inte nog betona att vid båtfiske spelar platserna eller ställena ingen roll. Man provar sig fram. Främsta beviset för det ses med all önskvärd tydlighet på dagens video. För dagens största gädda fick jag i en sunkigt hamnvik. Mitt i ett samhälle. Enda anledningen till att jag råkade fiska där var att vid nordlig vind blir det pålandsvind där. Så helt fel är inte det här med att gäddorna står i lovart.

Landar man 18 gäddor innebär det att man (jag) kommer i kontakt med åtminstone dubbelt så många. Mot slutet rycker man undan flugan för alla man ser försöker hugga. Så är det många som följer efter. Och ett par som släpper. Det blir man glad åt för då slipper man besväret att ta loss dem. Utom den gången då jag hade den där stora på. Vid ett tillfälle var det två som kom från var sitt håll och skulle hugga. När de upptäckte varandra blev de chockade, stelnade till och tvärvände och stack iväg som bara den åt var sitt håll. Bägge i trekilosklassen. Kul.

Därför ska det bli intressant att ta del av vilka restriktioner och förbud som är i antågande nu i höst. Allt för att skydda den snart utrotade gäddan. Kan det bli nätfiskeförbud under gäddleken? Eller blir det totalförbud? Överallt eller bara på vissa platser? Eller vilket man kan befara; tillåtet med nätfiske men förbud för spöfiske.
Nä, fy på mig så elak jag var! Och förhoppningsvis orättvis.