12-09-28

Fredag

Märkligt oinspirerad

Egentligen borde jag ha sjungit, hojtat och tjo-hoat idag. Det har ju egentligen varit perfekt fiske. Ja, ingenting är ju helt perfekt men man får inte ha för höga krav på verkligheten. Och det brukar jag inte ha heller. Förmodligen är det väl privatlivet som infiltrerat och trängt sig in i fisket. Inte bra!

Men även en del yttre faktorer bidrog. Som att jag stack mig på den allra första, lilla smågäddan. Det märkliga var att jag kände det inte. Plötsligt upptäckte jag att vänsterhanden var alldeles blodig. Det bara rann och rann. Vid närmare granskning fann jag ett djupt jack allra överst på pekfingret. Små sår och fattiga vänner ska man inte förakta, sägs det men de där små såren brukar jag strunta i. De får blöda färdigt av sig själva och ofta stannar de efter ett tag. Men inte det här.
Dels använde jag ju handen hela tiden och dels fungerar koagulationsprocessen dåligt i vatten. Plåster på, var som gällde. Hjälpte inte. Blev genomblött (avsiktlig dubbelmening) och trillade av. Fick ta till dubbla plåster och linda om finger och plåstret med en gummisnodd som höll det på plats. Det hjälpte.
Och så blåste det hårt också. Trodde det skulle vara mer lä där jag befann mig än det i själva verket var. Irriterande i längden.

Men!

Vem tar de bästa hoppbilderna? Vem lyckades knäppa av i rätt bråkdels sekund när den här gäddan sköt upp i luften?

Årets bästa gäddbild ett faktum:

Hittills och av mig förstås.

Vid det laget hade jag fiskat mig runt några uddar och äntligen kommit in i lä. Jag tänker och tänker men kan inte komma något särskilt att berätta om själva fisket. Ja, jag fick förstås en sådan där mellan fyra och fem kilo. Det var kul för det var några gånger sedan det hände. Den filmade jag också. Men någon video blir det inte den här gången. Jag sparar ihop några bra klipp till så det blir någonting av det att visa.

Dagens bilder tog jag separat med stillbildskameran.

Här hoppande gädda nummer två:

Inte så dum den heller. Min stillbildskamera, en Panasonic Lumix, börjar bli för gammal. Batteriet laddas ur alldeles för fort och så är det dags att lämna in den för extra tätning. Jag vill minnas att det stod så i bruksanvisningen att man skulle göra det efter något år. Hur länge har jag egentligen haft den...? Hm... Få se...? Vänta, ska jag kolla!

Senare:
Sedan juli 2009 faktiskt. Lite mer än tre år. 
Hurra, då får jag köpa en ny!
Det är frestande. Kamerautvecklingen går ju i rasande fart. Nästan dagligen trillar det in nya, bättre och billigare modeller. Därför undrar jag om det ens går att köpa ett batteri som passar min urmodiga kamera. Och jag tvivlar på att det ens går att lämna in kameran för underhåll. I alla fall så det lönade sig. För mig alltså. Jag inser också förstås att det är meningen man ska köpa en ny istället för att reparera.

Likaså i segmentet actionkameror. Alltså vattentäta, stötsäkra videokameror. Nya fabrikat och modeller kommer där också. Fast där sitter jag nöjd. Faktiskt. Men det är alltid svårare att hitta bra motiv än bra kamera. Så är det.

Jag har absolut inte glömt det här med utmaningar. Jag behöver det. Även den här gången var det för hårt väder. September blev en besvikelse i det hänseendet. Ständiga lågtryck med friska vindar och regn. Visst, det är bra fiskeväder men jag ville ju ha några fina dagar så jag kunde ut med båten. Vågar man hoppas på oktober?

Så det här med fångstrapporter direkt till Sportfiskarna. Jag skaffade mig ett konto där och loggade in. Men det funkade inte. Sket sig redan i första uppgiften. Det visade sig bara gälla för vatten där man kan köpa fiskekort. Ingen var intresserad av att veta hur fångsterna är längs kusten där det är fritt fiske. Dessutom verkade det krångligt att fylla i. I alla fall för dem som brukar få en 10 - 20 gäddor varje gång.