13-05-10

Fredag

Ingen hejarklack

Av olika anledningar har det inte blivit så mycket fiske på ett tag. Idag blev det i alla fall läge. Vid den här tiden på året brukar jag alltid ångra mig att jag inte tog båten. Tog jag båten brukar jag alltid ångra att jag inte tog vadarna. Nu är en slags mellanperiod då båten är sjösatt men att det ändå går att vadningsfiska.
Men jag har ännu inte hunnit provköra motor och båt så därför blev det att vada.

Vilket jag givetvis ångrade eftersom väderleksmässigt hade båten varit att föredra för det var nästan spegelblankt långt in på förmiddagen. Samtidigt är det ingen som vet hur det hade blivit om man gjorde det som man inte gjorde. Men hade jag tagit båten hade jag i alla fall sluppit närapå förgås av värmen. Trots att jag lättat ordentligt på klädslen är det nästan omöjligt att inte bli för varm när man fiskar i vadare när det är sommarvarmt. Ja, inte själva fisket förstås men när man går till fiskeplatserna. Skiner solen och det är vindstilla behöver man inte gå så långt för att hamna i svettning.

Så här såg det ut när solen håller på att frigöra sig från de skyddande molnen:

Nu ska här inte gnällas så mycket över det för annars var det en mycket behaglig dag. I år är det ju som att sommaren kom direkt efter vintern. Det riktigt exploderar ute i markerna. Jag inte bara hörde göken utan såg den också. Den flög över en vik, vilt ko-koande och även ett annat läte emellan som jag aldrig hört förut. Ett slags grymtande. Är det en ornitologisk sensation?
Samtidigt är det ett våldsamt kvirrande, visslande och tjattrande i buskarna av närktergalningar. Plus gäss som skränar när de flyger förbi.

Under vattenytan var jag på jakt eller åtminstone på spaning efter tre arter: havsöring, näbbgäddor och så gäddor. Enda arten jag kom i kontakt med var som vanligt gäddor. I år går jag grundligt till väga med att verkligen undersöka hur det egentligen är med näbbgäddeförekomsten här borta i östra Blekinge.
Så mycket kan jag säga att i normala fall, det vill säga för en fem, sex år sedan hade jag haft ett tiotal näbbisar efter flugan, nafsande och ryckande på varje kast. Okej, med en lätt överdrift men kring den första maj hade de första alltid kommit oavsett hur vintern varit.

Men bara lugn, forskning pågår.

Ibland när jag går omkring och vadar och kastar brukar jag tänka på vad jag ska berätta om i min dagbok. Åh, varför inte skriva något berömmande om de nya vadarna, kom jag på. De som jag hade sådant besvär att få tag på i höstas. De som tog så himla lång tid för firman att leverera och under tiden fick jag dras med de gamla, läckande. Plus att de var ungefär dubbelt så dyra som de jag brukar köpa.

De som jag tänkte om att pris och kvalité alltid följs åt. Är de dubbelt så dyra är de dubbelt så bra. Och det stämde! Väldigt fin passform, helt täta och sköna att använda och gott om fickor. Fram till idag. Jag kände hur det liksom glappade när jag gick. Som jag hade flip-flops på högerfoten. Det hände mot slutet när jag vandrade över en halvö för att ta mig från stället I till ställe II. En väldigt svettig vandring. När jag undersökte saken upptäckte jag att hela sulan med klack och allt var på väg att lossna. Först trodde jag det bara var själva filtsulan som var på väg att ge sig men så väl var det inte. Suck, säger jag bara. Det fördärvade både stämning och humöret. Men jag hade inte så långt kvar till bilen därifrån när jag väl fiskat färdigt. Och så länge jag befann mig i vattnet, märkte jag inte så mycket av det, som tur var. Nu, när jag skriver detta har det gått ett par dagar och jag har försökt reparera dem. Lät vadarna torka ordentligt först och så på med massvis med Liquisol och så press på det. Jag ska smeta på ett nytt lager på utsidan, precis i skarven och så hoppas jag det ska hålla. Tar även med lite förstärkning på vänsterfoten så inte den också går sönder. Irriterande är bara förnamnet när vadarna går sönder. Reklamation...? Äsch, det är nackdelen att handla på nätet för det är så jobbigt att skicka tillbaka grejorna. Plus att man i så fall stått utan vadare i veckor. Ett annat slaga fiske är aktuellt just nu. Laxfiske. Ur många aspekter. Det är ingenting jag sysslar med men lite åsikter och synpunkter kan jag ändå bidra med. Närmast tänker jag på Laxfestivalen i närbelägna Karlshamn. Vad jag undrar över är; vad gör de av all lax de får? Jag läste igenom arrangörernas hemsida, både för i år och förra. Vad jag kunde se stod det inte ett ord om att laxen är dioxinförgiftad och farlig att äta mer än ett par gånger om året. Rätta mig gärna om jag har fel, men jag tror heller inte att de släpper tillbaka en fångad lax.

Och det är inga små mängder lax vi pratar om här! Förra året togs det 84 laxar och 40 av dem var på över 10 kg. Plus att många team inte gör annat än fiskar lax så gott som året runt och förmodligen får massvis. Så vad händer med laxen?

Här några förslag: 1. De äter upp all lax själva i sina familjer. 2. Det mesta ges bort till vänner och bekanta. (Givetvis med varningen att tyvärr är laxen förgiftad så ät med måtta). 3. Den säljs. 4. Den komposteras.

Här kan man förstås tänka sig en kombination av samtliga alternativ där inget egentligen känns riktigt bra. Jag inser naturligvis deras problem. Här har de skaffat båtar och spön för hundratusentals kronor och tycker det är jättetoppen att trolla omkring ute till sjöss och dra massvis med stora laxar. Sitta där och puttra fram i solskenet med en kall öl i handen och en blick på Fishfindern (OBS, fördom!). Och så duggar rapporterna allt tätare om PCB- och dioxininnehållet i Östersjöns feta fisk. Precis samma problem har eller snarare hade yrkesfiskarena. Okej, de löste det genom att olagligt exportera hundratals ton lax till Frankrike men inte höll det så länge.

Lite senare: Efter att ha kollat runt lite mer på olika fiskesajter läste jag att nu ska de minsann börja med catch & release även på en laxfiskefestival. Tydligen ivras det för att inte ha ihjäl vildlax. Eller om det beror på att både vild och odlad lax är så gott som otjänlig som människoföda, det var lite oklart.
Fast det återstår att se hur pass stor anslutning det får hos trolllingfiskarena.  Nå, det är inte mitt problem och kanske borde jag inte yttra mig i frågan.

På grund av vadarproblemen slutade jag fiska tidigare än beräknat. Annars hade jag prövat ytterligare ett ställe men jag vågade inte fortsätta för jag var rädd att tappa hela sulan.

Fiskejournal 2013

Datum	Art	Plats	Vikt	Bete	Båt	Vadande	Flugspö	Fluglina	Väder	Tid	Död	Anmärkning
2013-05-10	Gädda	Ställe I	2	Zilverzara	Nej	Ja	Edge AFTM 6	Flytlina DT 6	Vxl molnighet, svag V	07:30	Nej
2013-05-10	Gädda	Ställe I	2,5	Zilverzara	Nej	Ja	Edge AFTM 6	Flytlina DT 6	Vxl molnighet, svag V	07:40	Nej
2013-05-10	Gädda	Ställe I	2	Zilverzara	Nej	Ja	Edge AFTM 6	Flytlina DT 6	Vxl molnighet, svag V	07:50	Nej
2013-05-10	Gädda	Ställe I	2,5	Zilverzara	Nej	Ja	Edge AFTM 6	Flytlina DT 6	Vxl molnighet, svag V	08:00	Nej
2013-05-10	Gädda	Ställe I	2,5	Zilverzara	Nej	Ja	Edge AFTM 6	Flytlina DT 6	Vxl molnighet, svag V	08:30	Nej
2013-05-10	Gädda	Ställe I	1,5	Zilverzara	Nej	Ja	Edge AFTM 6	Flytlina DT 6	Vxl molnighet, svag V	09:00	Nej
2013-05-10	Gädda	Ställe II	2	Zilverzara	Nej	Ja	Edge AFTM 6	Flytlina DT 6	Vxl molnighet, svag V	10:30	Nej
2013-05-10	Gädda	Ställe II	3,5	Zilverzara	Nej	Ja	Edge AFTM 6	Flytlina DT 6	Vxl molnighet, svag V	10:45	Nej
2013-05-10	Gädda	Ställe II	2,5	Zilverzara	Nej	Ja	Edge AFTM 6	Flytlina DT 6	Vxl molnighet, svag V	11:00	Nej