13-05-28
Tisdag
Näbbgäddor och andra störande moment
Åter lite dubbelreportage. Först en dag då jag i alla fall fick några gäddor men inget annat särskilt hände. Så en dag jag inte fick en enda gädda men då det hände lite mer. Väldigt lite förstås i det stora hela men allt är relativt och några ord kan det vara värt. Fast en sak är nu bevisad över alla rimliga tvivel; näbbgäddorna är tillbaka. Eller för att vara noga med orden så är det fler nu än tidigare år.
Bilden är dålig men det beror på att den är en frusen bildruta från filmkameran. Jag vet inte; på sista tiden har jag fått ovanligt många felkrokade fiskar. Den här är mer snodd än krokad dessutom. Jag vet inte hur de bär sig åt egentligen med tanke på hur liten kroken är. Förra gången såg jag ett par, tre stycken näbbisar och idag ännu flera.
Aboslut inte så många som för fem-sex år sedan men ändå flera lekande par.
Fast idag var jag ju långt västerut; ända bort i Ronnebyfjärden och kanske
har det betydelse?
En annan fråga är vad jag ska göra med alla konstbeten med rostiga
krokar jag tagit hem. Snart kan jag inte ta mig in i huset utan rispa mig
på en wobbler. Öppnar jag en garderob så bara väller de ut! Redan förra gången trodde jag att det var sista gången jag tog till vadarna för den här säsongen men nu har vädret verkligen surnat till. Det såg ut som sommaren kommit lagom till pingsaftonen redan men sedan dess har de ost-nordostliga vindarna regerat. Friska dessutom. Det har väl varit några sydvästliga attacker med regn men än har det inte blivit läge för mig att köra ut med båten de dagar jag avsatt till fiske. Likaså har lågvattnet fortsatt. Trots de nordostliga vindarna. Bottenviken har inte blivit påfylld någon gång hittills i år så där finns inget vatten som kan svepa söderut. När det blåser friska vindar från norr vågar jag mig inte ut med båten. Eller vågar och vågar... Dels brukar själva fisket vara dåligt och så har man motvind tillbaka och går motorn sönder får man ro mot vågorna vilket inte är kul. Fast det verkar inte de här ivrigt kastande gentlemännen tycka:
Nä, just det. Men både de och jag höll till i en vik i Ronnebyfjärden och då blir det ganska mycket lä. Och nu när det är snart är juni har förstås de flesta sjösatt och många vill givetvis ut och fiska. Vilket också är en anledning till att det blir mindre attraktivt med vadningsfiske för min del ju längre på året det lider. Man kunde tycka att när man fiskar från båt har man enormt stora ytor att befiska och behövde väl inte komma och störa andra. Fast det tyckte inte dessa. Först hade de hållit sig ute bland några skär och det var givetvis helt i sin ordning. Men så körde de in till land och la sig drivande precis bakom mig. Ivrigt kastande drev de sedan tätt förbi mig. Med haspelspön till på köpet i det här fallet. Man får vara tacksam för att man inte blev fastjerkad. Eller att de
trasslade in sig i mina bakkast. För säkerhets skull vadade jag iland och lät
dem passera. Jag stod och undrade om de skulle fortsätta fiska av den
sträcka jag själv tänkt fortsätta på. Avslutningsvis fick jag näbbgäddan på dagens sista kast Det, då man
vevar upp linan på rullen. Så helt bom gick jag inte. Vad näbbisen egentligen vägde vet jag inte för mitt inbyggda vågsinne är inte det minsta kalibrerat för näbbgäddor. Men jag vet att jag fått betydligt mindre än den jag landade idag.
|
