14-02-19

Onsdag

Regniga vårkänslor

Det är mycket fiske nu. Jag kan knappt fatta att det redan är isfritt och (som det ser ut nu i alla fall) våren redan är här. Plus en del fiske vid sidan om så att säga. I tidningar och här på nätet. Nu såg jag en rapport just om gäddorna i lokaltidningen. Det är Länsstyrelsen som kollar yngelförekomster längs Blekingekusten. Det är bra med gäddyngel nästan överallt.
Som om jag inte visste det vimlar av smågäddor!
Där det är dåligt med gäddyngel är det däremot gott om storspigg. Då drar snillena slutsatsen att det är så att säga storspiggens fel. Ständigt denna storspigg! De misstänks dels för äta upp både gäddrommen och gäddynglen och dels för att ta gäddynglens mat och/eller förändra vegetationen på något sätt.
Här sticker jag ut hakan och hävdar att det är precis tvärtom. Där det är ont om gäddor, kan storspiggen föröka sig och breda ut sig. Gäddor äter spigg. Det har jag sett ofta nog.
Men visst kan man diskutera vad som kom först; hönan eller ägget. Eller om man ska spänna kärran framför eller bakom hästen. Fast enligt en tämligen gammal filosofisk princip har jag annolikt rätt. Den som kallas Occams rakkniv. Att man ska tillämpa minsta möjliga förklaringsgrunder. En i stället för fyra olika.

Fast jag tror nog det så småningom mynnar ut i att det är kombinationen säl och storskarv som ligger bakom gäddans tillbakagång inom vissa områden.
Aaabsolut inte människans.

Nå, tillbaka till mitt eget fiske som var bra idag men det var inte så många kringhändelser att rapportera om. Jo, vädret. Helt unikt för det var helt vindstilla större delen av dagen. Det var väldigt längesedan jag upplevde det. Tvärtom har det blåst ovanligt mycket både i höstas och nu i år. Nu pratar jag om fiskedagar för det är dem jag har statistik på och kommer ihåg.
Här förresten en bild både på stiltjen och ett tre storbovar: 

Eller är det mellanbovar? Det vill säga mellanskarvar.

Det där med havsöring och kortare flugor har inte gett något resultat. Än. Även om jag är medveten om att man har en lite större chans att få öring på märkliga ställen nu, finns det ändå begränsningar. Ställe tre är en liten fjärd eller vik, kan man säga, väldigt långt in och tämligen jolmig och där kan jag inte i min vildaste fantasi tänka mig att påträffa havsöring så när det blev läge att byta fluga, valde jag en traditionell, 20 cm lång zilverzara.
Av ett par anledningar. Eh... Jag har den sista tiden uppdaterat mig lite hur det resoneras och diskuteras i gäddfiskets huvudfåra så att säga. Främst då gäddflugfisket och tagit del av den tongivande expertisen. Även det här sidospåret med gös- och karpfiske.

Det är bara att inse att man är hopplöst ute. Ju större, färggrannare, tyngre och buskigare flugor desto bättre. Men också ju fler krokar. Nu har man av någon anledning jag förmodligen är för dum för att begripa, TVÅ enkelkrokar i gäddflugan. Först en stor (och jag menar STOR där man fäster materialet och så en liten som hänger i ett snöre efter. En så kallad "stinger".
Eller kanske jag missat något, tänkte jag oroligt, och beslöt mig för att prova.  Men de fastnade precis lika bra som de alltid gjort, på den lilla kamasanen #6. Både de små och de lite större. Som den här på bilden:

Men givetvis får alla göra som de vill. (Precis som om någon skulle bry sig om vad jag tycker)
En anledning tycker jag mig se att folk tycker gäddflugor enbart med den stora originalkroken krokar dåligt: Nämligen att de binder allt material framför själva krokspetsen istället för bakom. Och med den mängd material de använder är det som att ha en tångruska på kroken.
Jag lämnar hela kroken fri och lägger vingen som stjärt. Som jag alltid gjort.
Inte fanken går gäddan bakom flugan och smånafsar. Nej, när huggreflexen väl har utlösts, gapar de stort och suuuger in flugan med huvudet först. I synnerhet alla jättegäddor folk är ute efter och tydligen väldigt ofta får.
Därmed absolut inte sagt att jag krokar alla gäddor som jag så att säga, känner av. De mindre gäddorna har ibland taktiken att hugga betet tvärs över och så vända den med huvudet först och sedan börja svälja den. Plus att just när de ska hugga, kanske man råkar göra ett ryck så flugan så att säga hinner undan.
Men när gäddan bara följer efter då? För det gör de ju ganska ofta. Gäddor är inte dumma. Det tänker. Inte på samma sätt som vi men de överväger. Ska jag eller ska jag inte? Eller är fiskar enkla automater som enbart styrs av sina retningar och reflexer? I vilket fall som helst brukar en gädda som följer med ända in, inte försöka hugga. Nu räknar jag inte de som påbörjat sitt anfall när flugan nästan är framme och de upptäcker att här är något lurt på gång. Nämligen jag.
Nä, bind era flugor på samma sätt som jag, välj en mindre krok så slipper ni stingern och alla fastnar. Åtminstone de allra flesta.

Nå, jag misstänker starkt den smarte Nicklaus Bauer ligga bakom den här stora-buskiga-gäddflugetrenden med minst två krokar. Då får han sälja mer material och prylar, helt enkelt. Nu finns det dessutom tubflugor. Snart börjar de väl sätta trekrokar bakefter också och då är cirkeln sluten: "Flugorna" blir så stora och tunga man kan precis lika gärna kasta dem med spinnspö!

En sak ska han ha en stor eloge från mig för. Nämligen hans Bauer Pike Flash. Om det är han som ligger bakom den varianten förstås. Det var alldeles nyligen jag gjorde den kopplingen. Och jodå, det är hans Fly Dressing som distribuerar materialet. Det har en fantastisk lyster och glans. Breda och starka är de också så jag använder inte så många åt gången. Jag har använt det något år och ingen fluga är komplett utan det, tycker jag.

Åh, det var en härlig dag:

Bäst det regnade kom det en skur. Fin regnbild tycker jag. Fotograferingstips: Håll kameran så nära vattenytan underdelen blir våt, rikta den snett uppåt och knäpp. Använd kort slutartid.

Jag kollade tillbaka lite förr om åren och jag tror i år blir det flest fiskedagar i februari för min del någonsin. Flera år började fisket inte förrän i mars. Nu har jag jobbarvecka så jag vet inte riktigt om det hinner bli flera i år men jag säger bara det : Heja lågtrycken ute på Atlanten!

Sjutton gäddor idag... Jag tycker det är mycket faktiskt... Återigen, det är vääldigt långt till 120! Ja, jag har lite svårt att släppa antalet gösar hon fick på en dag, hon gösdrottningen. Det är ingen kritik från min sida, det är bara det har jag svårt att föreställa mig hur det var i praktiken. Fast om man tänker tillbaka till 60- och 70-talen då det var gott om torsk i Östersjön kunde man väl få så många en dag utan större problem. Man gick ut och "tog" torsk helt enkelt.